I fredags hölls djurskyddskonferensen ”Med fokus på djurskydd: Älskade hundar och katter” i Stockholm.
– Hunden är människans bästa vän. Tyvärr kan vi inte hävda att människan är hundens bästa vän, när vi genom oetisk avel tillfogat dem så mycket smärta. Tiden är inne att sätta stopp, sa Åshild Roaldset, generalsekreterare i Dyrebeskyttelsen Norge.
Det var fullsatt i salen på ABF-huset i Stockholm när Djurskyddet Sverige i fredags höll sin årliga djurskyddskonferens och mer än dubbelt så många följde föreläsningarna och debatterna digitalt.
Extremavel och illegal införsel var temat och från Tullverket rapporterade den biträdande chefen för kontrollenhet syd, Håkan Hansson, att 523 hundar stoppades vid de svenska gränskontrollerna i fjol.
– Bakom smugglingen står inte enstaka personer, utan det är en organiserad brottslighet med grovt kriminella personer som tjänar sjukt mycket pengar, sa Håkan Hansson.
Smugglarna förfalskar allt oftare hundpass och intyg.
– Det blir lättare än att gömma 13-17 hundar i ett fordon, även om det fortfarande förekommer.
Hundarna är svårt medtagna: Törstiga, hungriga, ovaccinerade. I fall där en veterinär bedömer att de kan klara att resa tillbaka är det transportörens ansvar att återföra hundarna till ursprungslandet. Ofta dyker de dock upp vid en ny gränsövergång några timmar senare.
– De kan avvisas från Lernacken, gränsövergången vid Öresundsbron, på förmiddagen och försöka igen i Helsingborg vid lunch. Inom Tullverket kommunicerar vi såklart med varandra så vi är beredda, sa Håkan Hansson.
– Det är ett fruktansvärt lidande vi ser, konstaterade han och visade en bild på sexton insmugglade franska bulldoggvalpar som av djurskyddsskäl fick avlivas vid gränsen.
Han varnade för den gemensamma EU-lagstiftningen som ska träda i kraft 2026.
– Tanken är att anmälningsskyldigheten för hundar ska slopas. I dag gäller att den som tänker föra in en hund i landet ska anmäla det i tullen. Med den nya EU-lagstiftningen blir det fritt att föra hundar över gränserna. Det skulle få katastrofala följder, sa Håkan Hansson, som istället vill se skärpta införselregler, där man maximalt får ta in fem hundar i Sverige och införseln endast får ske dagtid och bara via vissa platser där tullen är bemannad.
Kansliveterinären Monika Erlandsson, från Sveriges Veterinärförbund, tog vid och gav en skrämmande bild över svårigheterna veterinärer ställs inför när de, för att verkställa myndighetens beslut, undersöker de illegalt införda hundarna.
– Arbetsmiljön vid gränserna är bullrig, djuren är stressade, svårt medtagna och har inte sällan beteendeproblem eftersom de inte är socialiserade. För veterinärerna finns många risker, inte minst ökar risken för bett. Dessutom är den psykiska arbetsmiljön svår: de möter ett systematiskt djurplågeri, och veterinärerna hamnar ofta i en känsla av otillräcklighet och stress.
Simon Vestling, kundsäkerhetsansvarig på Blocket, berättade om arbetet för att få bort annonser på djur som förts in illegalt. De använder robotlösningar och manuella granskningar för att upptäcka annonser som inte följer lagstiftningen eller bryter mot önskemål som exempelvis djurskyddsföreningar fört fram för att hindra att oseriös handel sker med djur som far illa.
– Vi har introducerat Bank-ID och kommer framöver att fortsätta införa det. Om ett år ska det inte finnas en enda annons som inte går att koppla till en person via Bank-ID.
Moderatorn, Djurskyddet Sveriges generalsekreterare, Åsa Hagelstedt frågade panelen: Är det svårt för enskilda att veta om en hund är insmugglad?
– Ja. Smugglarna är duktiga på att förfalska dokument, sa Håkan Hansson.
– Ja, omöjligt! Det finns en oerhörd kreativitet hos smugglarna, sa Simon Vestling.
– Nej, det finns så mycket information, så många kampanjer har gjorts och artiklar skrivits i frågan att det är ofattbart att folk inte tar till sig kunskapen. Man kan inte vara så naiv att man köper en hund på en parkeringsplats längre, sa länsveterinär Sonia Lopez, från Länsstyrelsen Stockholm.
– Ja och nej. Det är viktigt att ta reda på var hunden kommer ifrån, men vi vet också att smugglarna har förfinade sätt. Men att köpa en hund ska alltid vara väl genomtänkt och planerat, inte en impulsköpt födelsedagspresent, sa Monika Erlandsson.
Dagens andra del rörde extremavel av hund och katt. Här deltog konferensens mest aktuella gäst: veterinären Åshild Roaldset. Hon är generalsekreterare i Dyrebeskyttelsen Norge, som i våras fick rätt av Oslo Tingrett när de stämde den norska kennelklubben, NKK, två rasklubbar och uppfödare inom raserna engelsk bulldogg och cavalier king charles spaniel för brott mot den norska avelsparagrafen i djurskyddslagen (Läs mer i länk nedan).
Domen, som nu överklagats av NKK, slår fast att det inte kan tillåtas att fortsätta avla på dessa raser av djurskyddsskäl. Anlagen för ett antal ärftliga sjukdomar är så spridda att det inte går att få fram friska hundar inom rasen längre.
– Det är inte för att vi hatar engelsk bulldogg och cavalier king charles spaniel som vi gjort detta, tvärtom. Vi tycker väldigt mycket om dessa hundar. De är underbara, goda själar som lever i dåliga sjuka kroppar, och det är vi människor som orsakat detta. De förtjänar så mycket mer, förklarade Åshild Roaldset, som under sitt föredrag lyfte fram att även andra hundraser, som av gemene man betraktas som friska, också har svåra avelsrelaterade hälsoproblem.
– Gordonsetter ses som en sund ras, men i Norge tappar 12, 6 procent av dem alla sina klor, på grund av ärftlig sjukdom som leder till klolossning. Hade så många människor drabbats av en sjukdom hade den klassats som en allvarlig folksjukdom. Om vi inte använder all vår kunskap, forskning och teknologi till att förbättra hälsan för gordonsettern, utan bara tänker att det är en frisk hund, den har lång nos, den kan andas, och helt bortser från de 12 procent som förlorar sina klor då är vi inte hundens bästa vän, sa Åshild Roaldset.
Endast elva procent av de drabbade gordonsettrarna blir friska, enligt henne.
– Det vi gör räcker inte. Det är inte gott nog. Vi måste ta till all vår vetenskapliga kunskap och vi måste korsningsavla där det behövs för att få friska hundar, sa Åshild Roaldset.
Husdjursgenetikern Katja Nilsson vid SLU gick pedagogiskt igenom de hälsoutmaningar som finns inom hundaveln i stort (till exempel att: Uppfödningen bedrivs på hobbynivå. Det saknas en stark avelsorganisation. Fokus är på exteriör likformighet. Det saknas en effektiv kontroll) och inom den kontrollerade korsningsaveln.
– Motsatsen till inavel är utavel, alltså att man avlar utanför rasen. Det kallas korsningsavel. Inom gris sker ofta avelsarbetet så att mamman består av en tvåraskorsning och pappan av en tredje ras, sa hon och ett av de exempel hon gav på vilka utmaningar som finns för att få till en hälsosam korsavel är vikten av rätt matchning, eftersom det finns stora fysiska och mentala skillnader mellan raser.
Olika raser drabbas av olika former av avelsrelaterad ohälsa. Dalmatinern löper 410 gånger större risk att drabbas av dövhet jämfört med populationen som helhet, irländsk varghund 30 gånger större risk att få skelettcancer och finsk spets 8 gånger större risk att drabbas av diabetes mellitus, berättade Katja Nilsson.
På hennes önskelista står: Stambokföring av alla hundar – även korsningar. Officiella hälsokontroller av alla hundar, även korsningar. Öppnare stamböcker och ett bredare fokus mot funktion och hälsa inom aveln.
Maine coon har avelsrelaterade problem, som hjärtsjukdomen HCM och höftledsdysplasi, HD. Foto Pixabay
Kattspecialisten Åsa Ohlsson, som forskar vid Institutionen för husdjursgenetik på SLU, berättade om kattens historia, från den bruntigrerade katten som fanns för mer än 9 500 år sedan till dagens kattraser, vars historia är betydligt kortare. De flesta skapades för 150 år sedan. Persern och exotic är två av de brachycefala raser som ofta diskuteras i extremavelsammanhang. Även scottish fold med sina vikta öron, som uppstått av en mutation som påverkar deras brosk, brukar tas som exempel på en avel som lett till smärtsamma konsekvenser för djuren – scottish fold är förbjuden i Sverige på grund av mutationen. Åsa Ohlsson visade att även maine coon, som ses som en kraftfull och frisk ras, har ärftlig ohälsa kopplat till avel.
– Ett av huvudproblemen är att vi inte premierar katterna utifrån om de är bra råttfångare, utan utifrån de estetiska ideal som premieras på utställningar, sa Åsa Ohlsson, som också framhöll att många uppfödare arbetar för förbättra sin avel.
– Jag vet att uppfödare av ragdoll sökt hjälp av mina kollegor för att komma till rätta med den speciella dvärgväxt som finns hos rasen.
Krävs kontrollerad korsningsavel för att komma tillrätta med problemen hos de brachycefala hund- och kattraserna?
Åsa Ohlsson sa ja.
– Vi behöver göra någonting, när veterinärkåren säger att det finns problem på området. Rasstandarden har inte förändrats i stort, men vår tolkning av den har det. Var det verkligen hit vi ville? frågade hon och visade en bild på bland annat så trubbnosiga katter att hakan och nosen var lika korta.
Även Katja Nilsson svarade ja, med motiveringen att det är det snabbaste sättet att ändra de exteriöra egenskaperna. Vilket kan hjälpa hundar och katter med de typiska besvär – andnöd och hudveck över nosen – som ett kortskalligt nosparti ger.
Helena Skarp, chef vid avdelningen för avel och hälsa inom svenska kennelklubben, SKK, svarade både ja och nej:
– Jag tror inte att min organisation SKK är riktigt redo att ta ställning i den frågan, sa hon och förklarade att korsningsprojekt är ett av flera verktyg i avelsarbetet, där man först måste hitta en målbild, vilket SKK nu arbetar med. De andra verktygen, som hon gav exempel på, var bland andra att SKK infört frivillig rapportering för ägare och veterinärer om hundar som opererats eller avlivats på grund av andningsproblem. Även ett hälsoprogram som rör andning och temperatur-reglering har tagits fram.
Eva Porat, förbundsordförande i SVERAK, Sveriges kattklubbars riksförbund, gav också ett tudelat svar.
– Ja och nej. Jag uppfattar inte att vi har samma vida problem med katterna, vi har ungefär 45 godkända raser i Sverige medan hundarna är mer än 300. Vi känner till de problem som finns, och försöker informera domare. Vi tror mycket på att informera uppfödare så att de vet vad de gör. På kattsidan tycker jag inte vi behöver lagstifta om det, tack och lov, sa hon.
Åshild Roaldset gav ett otvetydigt svar:
– I Norge ska man sättas i fängelse om man avlar på cavalier king charles spaniel och engelsk bulldogg. Så enkelt är det efter domen i Oslo Tingrett. Och lagen ska ju följas. Ska vi rädda dessa raser så måste vi korsavla, sa Åshild Roaldset, vars organisation Dyrebeskyttelsen Norge, tilldelats Djurskyddet Sveriges Djurskyddspris 2022 för att ”som första djurskyddsorganisation genom en rättegång testat huruvida oetisk avel är tillåtet enligt nationell lagstiftning, och vunnit! Detta har återupplivat debatten kring extremavel och lett till att positiva förändringar diskuteras både i Sverige och internationellt” som en del av motiveringen löd.
Text Katarina Hörlin
Foto Katarina Hörlin. Pixabay & Tullverket.
Läs mer om hundavelsmålet i Norge
Hela djurskyddskonferensen Med fokus på djurskydd: Älskade hundar och katter kommer att läggas ut på Djurskyddet Sveriges sociala medier längre fram i år. Missa inte!
