Hundar, katter och illrar måste ha id-märkning, rabiesvaccination, skyddande antikroppar och korrekta dokument för att få komma in i ett EU-land. Men djuren som flytt med sina ägare från Ukraina har undantagits dessa regler. Den 1 september stoppar Sverige undantagsreglerna.
Flera länder i EU har redan tagit tillbaka de undantagsregler som infördes i mars 2022 för att sällskapsdjur som tillsammans med sina ägare flydde Ukraina skulle kunna få skydd i ett EU-land, trots att alla vaccinationer och dokument inte fanns. EU-kommissionen fattade beslutet att undantagsreglerna skulle införas, och kommissionen har nu beslutat att de ska tas bort.
Varför bedömer EU-kommissionen att undantagsreglerna kan lyftas bort, flera länder har redan gjort det, när kriget fortfarande pågår?
– Bakgrunden är att Ukraina nu har meddelat att det finns möjlighet för djurägare att uppfylla de krav som EU ställer för att resa med sällskapsdjur till länder inom EU, vad gäller till exempel rabiesvaccinering och utfärdande av intyg, svarar Simon Löfgren, enhetschef Djurinförselenheten, Jordbruksverket.
De djur som undantogs införselreglerna skulle så snart som möjligt tas till veterinär i Sverige för kontroll.
1 588 hundar, katter och illrar från Ukraina har kontrollerats av svenska veterinärer till och med den 13 augusti sedan undantagsreglerna infördes. Har det bland dessa djur upptäckts några sjukdomar eller smittor?
– Reglerna för införsel finns till för att förhindra spridning av rabies. Hittills har inga djur identifierats med rabies från Ukraina. Andra sjukdomar är inte reglerade i denna lagstiftning och är därför inget som vi följer i upp i detta sammanhang, svarar Simon Löfgren.
Upplever ni att reglerna – att uppsöka veterinär så snart det går efter ankomst till Sverige och följa hemisoleringsinstruktionerna i de fall det beslutats om hemisolering – följts?
– Enligt uppgifter från Tullverket i Sverige och i våra grannländer så har cirka 4–5 procent av de ukrainska flyktingarna djur med sig. Vi kan därför jämföra Migrationsverkets statistik över flyktingar med våra siffror över registrerade djur och konstatera att vi har fått kontakt med 25–50 procent av de flyktingar som har djur med sig. Det kan synas lågt, men det finns ingen kanal för att nå alla de flyktingar som kommer. Många har initialt ingen kontakt med myndigheterna eftersom de får vara i landet i 90 dagar utan att registrera sig. Dessutom skaffar många av dem egna boenden och behöver därför inte hjälp med detta av Migrationsverket eller kommunen. Vad anledningen är till att man inte besökt en veterinär är svår att veta i det enskilda fallet, det kan exempelvis vara så att man helt enkelt inte känner till att det är så man ska göra.
– Vad det gäller efterlevnaden av hemisoleringsbeslut så är utgångspunkten att de djur som omfattas av ett sådant beslut har en låg smittskyddsrisk. Utifrån det stora antalet hemisoleringsbeslut så är det svårt att svara på följsamheten generellt eftersom vi följer inte upp varje enskilt beslut. Får vi kännedom om att besluten inte följs, då tar vi ställning till om andra åtgärder bör vidtas, svarar Simon Löfgren.
Jordbruksverket påminner alla som har fört in djur i Sverige från Ukraina att de ska kontrolleras av veterinär senast den 31 augusti för att djuren ska fortsätta att få omfattas av undantagsreglerna.
– Vi ber därför alla som kommer i kontakt med ukrainska flyktingar som har en hund, katt eller iller att uppmana dem att ta sitt djur till en veterinär, säger Maria Cedersmyg, smittskyddshandläggare, i ett pressmeddelande.
Text Katarina Hörlin
Foto Ida Svartveden
