TEMA: DJURSKYDDET I EU. Många fruktade att det skulle bli svårare att driva igenom en stark djurskyddspolitik efter EU-valet 2024. Tyvärr har det också blivit så.
– Under förra mandatperioden såg vi att flera löften om stärkt djurskydd inte uppfylldes. Det finns en stor risk att djurvälfärd fortsätter nedprioriteras i det nyvalda parlamentet, sa Pär Holmgren (MP), som tillhör den politiska gruppen The Greens/EFA i EU-parlamentet, till Tidningen Djurskyddet strax efter EU-valet i juni i fjol.
Partier som inte prioriterar ett starkt djurskydd fick ett större övertag efter valet. Endast 102 av de 720 parlamentarikerna som de 27 medlemsstaterna valde in skrev exempelvis under de djurskyddslöften, om att arbeta för ett höjt djurskydd inom flera områden, som organisationen Eurogroup for Animals tagit fram. Nu, ett år efter valet, konstaterar Pär Holmgren att den dystra profetian slog in.
– Tyvärr har det varit svårare och djurvälfärd ser ut att fortsatt vara nedprioriterat för många andra politiker. Däremot är det bra att parlamentet fortfarande har en aktiv arbetsgrupp för djurvälfärd som sträcker sig över partigränserna.
Intergroup on the Welfare and Conservation of Animals är arbetsgruppens namn. Sju svenska parlamentariker ingår. Den danske parlamentarikern Niels Fuglsang, som tillhör parlamentets politiska grupp S&D, är ordförande.
– Det är glädjande att vi nu har totalt 100 medlemmar från nästan alla medlemsländer och nästan alla politiska grupper. Endast de nationalkonservativa ESN är ännu inte representerade i djurvälfärdsgruppen, säger han. 
Niels Fuglsang.
Under våren har djurvälfärdsgruppen hållit en debatt kring vargens skyddsstatus och arrangerat ett samtal om hästvälfärd för hästar som används i sportsammanhang. Arbetet i gruppen är visserligen intensivt, men det har inte skett tillräckligt mycket på djurskyddsområdet generellt i parlamentet sedan valet, enligt Fuglsang.
– Valresultatet gav lantbruksrösterna större makt. I många sammanhang innebär det dessvärre att ambitionerna om bättre djurskydd i Europa, och särskilt för lantbruksdjur, blir svårare att infria. Jag har också upplevt många besvikelser i samband med förhandlingarna om djurtransporterna, de är verkligen svåra, säger Niels Fuglsang.
Den svenska politikern Jonas Sjöstedt (V) som tillhör den politiska gruppen The Left i parlamentet, är inne på samma linje.
– Det politiska klimatet och förskjutningen av styrkeförhållandena i parlamentet, där extremhögern fått ett större inflytande, har lett till att vetenskapliga rekommendationer och djurens välfärd oftare får stå tillbaka, säger han.
Vi frågade samtliga sju svenska parlamentariker som ingår i den tvärpolitiska djurvälfärdsgruppen hur de ser på vad som skett i parlamentet sedan EU-valet utifrån ett djurskyddsperspektiv. Så här svarade de:
Emma Wiesner (C) och Abir Al-Sahlani (C) tillhör gruppen Renew i parlamentet:
– Det senaste året har bjudit på höga toppar och djupa dalar. Det är positivt att det numera finns en djurskyddskommissionär på plats. Samtidigt är det en stor besvikelse att han visat låg ambitionsnivå och förslag fördröjs som skulle ha presenterats för länge sedan.
Vilka är de största besvikelserna?
– Att det stora paketet med övriga djurvälfärdslagstiftningar fortfarande inte har presenterats av EU-kommissionen.
Vilka är de största framgångarna?
– Att vi fick en djurskyddskommissionärmed utökat ansvar. Det är dessutom väldigt positivt att användningen av antibiotika, speciellt inom lantbruket, minskar. Det visar att One health-approachen faktiskt ger resultat, även om vi fortsatt har en lång väg att gå för att minska risken för antibiotikaresistens. Sist, men inte minst, är det en viktig framgång att arbetet med att stärka djurtransporten går framåt. (Enkäten gjordes innan ändringsförslagen från parlamentet blev kända, reds anm. Läs mer om dem här: Stor risk att att transportlagstiftningsförslag försämrar för EU:s djur )
Har det blivit svårare att driva djur skyddsfrågorna efter valet?
– Ja, med de nya politiska majoriteterna är det svårt att få gehör. Trots att det skulle öka EU:s konkurrenskraft finns det inte så mycket engagemang på området, vilket är en stor besvikelse.
Jonas Sjöstedt (V) tillhör gruppen the Left, GUE/NGL:
– Det gångna året lämnar en del att önska utifrån ett djurskyddsperspektiv. Trots vissa positiva initiativ har flera beslut underminerat skyddet för djur och natur. Vi fortsätter arbeta för ett starkare djurskydd i förhandlingsrummet och genom att delta i manifestationer. Arbetet i Intergroup on the Welfare and Conservation of Animals är viktigt för att samla likasinnade ledamöter och uppmärksamma frågan.
Vilka är de största framgångarna?
– En av de största var att vi var med och stoppade högerns urvattning av avskogningsförordningen (EUDR). Även om det inte direkt rör djurskydd, så var det en viktig seger för den biologiska mångfalden! Vi har även fått in viktiga skrivningar mot djurtester i kemikalielagstiftningen.
Vilka är de största besvikelserna?
– Förutom nedgraderingen av vargens skyddsstatus, att det händer för lite på området och att det går för långsamt, har – trots tidigare löften – flera viktiga lagstiftningsinitiativ, såsom förbud mot burhållning av djur, försenats eller inte genomförts, svarar Jonas Sjöstedt.
Pär Holmgren (MP), Alice Kuhnke (MP) och Isabella Lövin (MP) tillhör gruppen the Greens/EFA:
– Sedan början av mandatperioden har parlamentet inlett arbetet med de två nya lagstiftningar som kommissionen presenterade förra mandatperioden: Förordningen om djurtransporter och Förordningen om hundar och katters välfärd. Djurskyddsfrågor har generellt sett haft relativt brett stöd i parlamentet, men förhandlingarna som fortfarande pågår om de här två lagstiftningarna har varit mycket tuffare än förväntat. Detta till trots är vi glada för att förhandlingarna äntligen har kommit i gång, vi behöver verkligen bättre och mer harmoniserade lagstiftningar på båda dessa områden, svarar de. (Sedan enkäten gjordes har ett förslag på Förordning om hundar och katters välfärd röstats igenom i parlamentet, reds anm. Läs mer här: Stort djurskyddssteg framåt för EU:s hundar och katter )
Vilka är de största framgångarna?
– Tyvärr har den här mandatperioden hittills inte präglats av några direkta framgångar. Det var däremot glädjande att Olivér Várhelyi, kommissionären för djurvälfärd, i december 2024 äntligen gav besked om att förslag för att modernisera djurvälfärdslagstiftningen kommer att presenteras 2026. Vi har också noterat att Christophe Hansen, kommissionären för jordbruk, i presentationen av de politiska visionerna för framtidens jordbruk påminde om kommissionens åtagande att fasa ut djurhållning i bur. Dock tycker inte vi att de här två uttalandena om redan kraftigt försenade åtaganden kan kallas för ”framgångar”.
Vilka är de största besvikelserna?
– Att djurvälfärd inte fanns med i kommissionens arbetsprogram för 2025 och att vi saknar en tydlig tidslinje för de lovade lagstiftningarna om slakt, djur i jordbruk och djur i bur. Även om det var väntat är det en stor besvikelse att frihandelsavtalet med Mercosur (en union av Sydamerikanska länder, reds. anm.) som kommissionen skrev under i december inte innehåller några garantier för djurvälfärd och vi befarar att handelsavtalet, om det går igenom, kommer leda till ökad produktion med sämre djurvälfärd. Vi hade även önskat att Christophe Hansen hade betonat djurvälfärd mer i presentationen av de politiska visionerna för framtidens jordbruk i EU. Den senaste besvikelsen är nedgraderingen av vargens skyddsstatus i Art- och habitatdirektivet.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock, Agnes Stuber (Jonas Sjöstedt), Fredrik Hjerling (Pär Holmberg, Alice Kuhnke och Isabella Lövin) och EU-parlamentet.
Fotnot: Evin Incir (S) som tillhör S&D i parlamentet ingår också i den tvärpolitiska djurvälfärdsgruppen men har inte återkommit med svar. Pär Holmgren och Emma Wiesner är båda suppleanter i jordbruksutskottet AGRI, där de flesta förslag som berör djurskydd bereds.
Artikeln är en av flera som belyser och granskar EU:s djurskyddspolitik. De ingick i temanumret av Tidningen Djurskyddet, nr 2, 2025.
