Länsstyrelserna ska få större befogenheter att kontrollera hundar i bostäder och göra omedelbara omhändertaganden. Det föreslår regeringen, som dock inte anser att länsstyrelsen behöver mer medel.
– Det är oroväckande. Länsstyrelserna lider redan idag av en stor resursbrist, säger Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
Flera personer skadas varje år efter att angripits av hundar. I förra veckan kom regeringens lagrådsremiss med förslag på hur attackerna ska stoppas.
– Den som inte klarar av att kontrollera sin hund ska heller inte ha hund. Därför ger vi nu myndigheterna fler verktyg för att bättre förebygga och förhindra att hundar orsakar skador, säger landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) i ett pressuttalande.
Regeringen föreslår inte ett rasförbud på somliga hundraser. Det har införts i bland annat Danmark och Norge, men hundattackerna har inte minskat där.
– Vi är glada och lättade över att regeringen inte föreslår ett rasförbud, helt enkelt för att sådana inte fungerar, säger Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige, som anser att regeringens förslag hade behövt kompletteras med andra förebyggande åtgärder för att förhindra att en hund över huvud taget blir farlig.
Bakgrunden till lagrådsremissen är Statskontorets utredning från i fjol som visade att länsstyrelsernas och polisens arbete enligt tillsynslagen för att ”skydda samhället mot skador eller störningar som hundar kan orsaka inte fungerar tillräckligt effektivt”. Inte heller fungerar myndigheternas omedelbara omhändertaganden av djur enligt djurskyddslagen.
Bland de viktigaste förslagen som regeringen nu presenterar är att länsstyrelserna ska få tillträde till bostäder och andra utrymmen där hund hålls, för att ”besikta hunden och göra undersökningar för att kontrollera att tidigare konstaterade brister i tillsynen över hunden har åtgärdats”. Länsstyrelsen ska också i större utsträckning få besluta om omedelbara omhändertaganden och omedelbart kunna omhänderta djur som hålls i strid med beslut om djurförbud.
– Jättebra! Just omedelbara omhändertaganden har vi lyft måste till! säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare i Djurskyddet Sverige, som även betonar att just det faktum att länsstyrelsen kommer att få tillträde till bostäder och andra områden för att göra sina kontroller är mycket bra, eftersom kontrollerna hittills har gjorts från kontoret.
Omedelbara omhändertagande kan vara nödvändiga, men inte endast när det handlar om hundar som anses farliga.
– Utan kanske ännu viktigare i rena djurskyddsfall, där djur tvingas vara kvar hos en ägare under långa rättsprocesser, säger Emma Brunberg.
Lagrådsremissen föreslår att djurägare med djurförbud själva ska få möjlighet att omplacera sitt djur.
– Det är högst olämpligt. En person med djurförbud har på alla sätt visat att hen är en olämplig djurägare och det är inte rimligt att ge den personen ansvar för att avgöra till vem djuren ska omplaceras. Detta är något som länsstyrelsen bör ansvara för, säger Emma Brunberg.
Ett annat förslag som väckt oro är skrivningen om att veterinärer ska hinnas kontaktas när Polismyndigheten, efter ett omedelbart omhändertagande av ett svårt skadat eller sjukt djur, fattar beslut om att avliva djuret och ansvara för att beslutet verkställs:
”Innan Polismyndigheten beslutar om avlivning ska en bedömning av behovet av avlivning göras av en veterinär, om det är möjligt att nå en veterinär inom skälig tid. Beslutet om avlivning ska få fattas även om djurägaren inte kan kontaktas eller motsätter sig avlivning.”
– Det här förslaget är jag orolig för. ”Om det går att nå en veterinär inom skälig tid”, vem avgör detta? Digitalt kan man väl alltid få tag på en veterinär om det inte är möjligt för veterinären att träffa djuret fysiskt, säger Åsa Hagelstedt.
I sitt remissvar konstaterade Djurskyddet Sverige att ”ett beslut om avlivning kan vara mycket svårt för en lekman att fatta och att det bör finnas ett tydligt samarbete med både distriktsveterinärerna och andra aktörer så att det alltid går att få rådgivning av veterinär för korrekt bedömning”. Även SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, framhåller att en veterinärbedömning i dessa ärenden även bör kunna göras via telefon- eller videolösningar.
Polismyndigheten påpekar i sitt remissvar att bestämmelsen i 9 kap. 4 § djurskyddslagen redan ger en veterinär eller polisman befogenhet att avliva ett djur som påträffas så svårt sjukt eller skadat att det bör avlivas omedelbart.
Regeringen anser inte att alla de förslag som den presenterar i lagrådsremissen innebär ”några beaktansvärda kostnadsökningar” och att länsstyrelserna ska klara det inom sin nuvarande budget. Djurskyddet Sverige är kritisk:
– Detta kommer att få konsekvenser för länsstyrelsens verksamhet och kan komma att drabba andra delar av djurskyddsområdet. Länsstyrelserna lider redan idag av en stor resursbrist och kan omöjligt att utföra så pass många kontroller som krävs för ett acceptabelt djurskydd. Dessutom menar vi att djurskyddskontrollerna av sällskapsdjur självklart behöver öka i antal, till exempel för att förhindra problematiken kring farliga hundar. Det är oroväckande att regeringen inte väljer att tillföra mer medel när en stor majoritet av remissinstanserna varit tydliga med att detta krävs, konstaterar Emma Brunberg.
Läs hela lagrådsremissen här: Hund under kontroll
Förslagen är tänkta att träda i kraft 1 april 2026.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock & Majestic Lukas, Unsplash
Lagrådsremissen i korthet
Regeringen föreslår ändringar i tillsynslagen, lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter, och i djurskyddslagen (2018:1192) Målet är, enligt regeringen, bland annat att ”ge länsstyrelserna bättre förutsättningar att utföra sina uppgifter enligt tillsynslagen och djurskyddslagen”.
- Länsstyrelserna ska kunna utöva tillsyn enligt tillsynslagen
De ska ha rätt att få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler och
andra utrymmen som har samband med hundhållning eller där det kan
antas att en hund hålls, och där besikta hunden och göra undersökningar. - Om omedelbart omhändertagande
Länsstyrelsen ska få besluta om omedelbara omhändertaganden. - Om djurförbud
”Om den som ett hundförbud riktas mot äger eller håller en eller flera
hundar, ska länsstyrelsen i samband med beslutet om hundförbud
förelägga honom eller henne att inom viss tid göra sig av med den
eller de hundar som omfattas av hundförbudet, om inte länsstyrelsen
beslutar att omhänderta hunden eller hundarna i samband med beslutet om hundförbud.”
Länsstyrelsen ska få möjlighet att omedelbart omhänderta djur som hålls i strid med beslut om djurförbud. - Länsstyrelsen ska ta över Polismyndighetens delar av kostnadsansvaret
för omhändertaganden enligt tillsynslagen och djurskyddslagen. - Förslagen ska genomföras utan ökade anslag
Regeringen bedömer att förslagen inte innebära större kostnadsökningar för länsstyrelserna än ”vad som kan hanteras inom befintliga budgetramar”. För Polismyndigheten bedöms förslagen inte innebära några beaktansvärda kostnadsökningar.En bedömning som inte delas av Djurskyddet Sverige, majoriteten av länsstyrelserna, SLU och andra djurskydds- och djurrättsorganisationer, vilka poängterar att mer medel krävs. Länsstyrelserna i Blekinge, Jämtlands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Norrbottens, Västerbottens, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län framhåller att flera länsstyrelser redan i dag prioriterar resurserna hårt och att resultatet inom andra kontrollområden riskerar att försämras.
Inget förslag om mentalbesiktning av hundarna
Regeringen anser inte att tillfälliga omhändertaganden för mentalbesiktning av hunden bör införas, vilket Statskontoret lyfte fram som en möjlighet i sin utredning.
Länsstyrelsen i Stockholms län påpekar att länsstyrelserna hade kunnat få ta del av mentalbesiktningar som beslutsunderlag genom att införa möjligheten att förelägga en hundägare att på egen bekostnad, utan att hunden är omhändertagen, genomföra en mentalbesiktning av sin hund hos Polismyndighetens besiktningsmän, därefter kunde hundägaren lämna in underlaget till länsstyrelsen.
Även Djurskyddet Sverige, Djurens Rätt, Länsstyrelsen i Östergötlands län och SLU anser att länsstyrelserna bör ges möjlighet att förelägga hundägaren att utföra mentalbesiktning på hunden, eventuellt kombinerat med veterinärundersökning.
Men regeringen befarar att ”ett sådant förslag riskerar att medföra ett omfattande arbete för länsstyrelserna med att samordna djurägare, veterinärer och Polismyndigheten. Det måste finnas praktiska möjligheter för hundägare att följa ett sådant föreläggande och det är oklart om en sådan lösning är genomförbar. Det har inte heller i nuläget framkommit ett tillräckligt stort behov eller nytta av att föreslå en sådan ordning” skriver regeringen.
