Det är uppenbart att gynnsam bevarandestatus förutsätter klart högre nivå än 170-270 vargar. Därför var det rätt att förvaltningsrätten inte gav tillstånd till licensjakt på 48 vargar. Det slår kammarrätten i Sundsvall fast i en dom som kom alldeles nyss.
– Det visar att regeringens vargpolitik är populistisk och saknar vetenskapliga argument, säger Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
Regeringen vill minska antalet vargar i Sverige till 170. I ett första steg skulle antalet ner till 270 vargar och som ett led i detta beslutades om en licensjakt på 48 vargar, som skulle ha börjat 2 januari i år.
Men i en unik dom som kom i december stoppade förvaltningsrätten årets licensjakt på varg. Besluten från länsstyrelserna i Dalarna, Södermanland, Västmanland, Västra Götaland och Örebro där de 48 vargarna skulle skjutas upphävdes, eftersom förvaltningsrätten bedömde att länsstyrelserna inte kunnat visa att den planerade jakten inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos vargpopulationen i Sverige.
Samtliga fem länsstyrelser överklagade och vid lunchtid i dag kom kammarrättens dom. Den slår fast att förvaltningsrättens bedömning att stoppa licensjakten av de 48 vargarna var korrekt.
– Besluten om licensjakt inte hade vetenskaplig grund. Det är bra att besluten prövats rättsligt. Det visar att regeringens vargpolitik är populistisk och saknar vetenskapliga argument, säger Anna Lundvall.
I domen får regeringens bedömning kritik. Kammarrätten skriver att 170 vargar är vad Naturvårdsverket anser vara minsta livskraftiga vargpopulation. ”I förarbetena till bestämmelsen om licensjakt efter varg bedömde regeringen att minsta livskraftiga vargpopulation var 100 vargar, vilket i sin tur låg till grund för bedömningen att gynnsam bevarandestatus låg mellan 170 och 270 vargar (jfr prop. 2012/13:191 s. 35). Det är uppenbart att gynnsam bevarandestatus förutsätter klart högre nivå än den för minsta livskraftiga population.”
Kammarrätten konstaterar vidare att det saknas utredning i målet som ger stöd för att med den beräknade nivån för minsta livskraftiga vargpopulation beräkna en så låg population för gynnsam bevarandestatus som 270 vargar.
– Nu hoppas vi att politikerna litar på vårt rättssystem och accepterar att vargstammen inte kan ha ett referensvärde på 170 individer. De pengar som avsatts för förvaltningen kan användas för aktiviteter som bidrar till samexistens, så som stängsling, men de även kan läggas på forskning och utveckling av teknik som underlättar för just samexistens, säger Anna Lundvall.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Kullgren kommenterar: ”Regeringens vargpolitik ligger fast”
Under riksdagens frågestund i går eftermiddag frågade regeringskollegan Elin Nilsson (L) landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) apropå domen från kammarrätten: Hur går regeringen vidare för att få en bättre förvaltning av vargstammen?
– Helt enig om att vi behöver en bättre vargförvaltning, svarade Peter Kullgren och berättade om de steg regeringen tagit det senaste åren för att kunna sänka vargstammen, från att ändra Bernkonventionen, ”som var en förutsättning för att vi skulle ändra Art- och habitatdirektivet så att vi klassade ner skyddsstatusen för varg” och rapporterat in ett sänkt referensvärde till EU. (Något EU-kommissionen kritiserat och gett regeringen bakläxa på, se artikeln nedan, reds anm.)
– Vi har lagt 100-tals miljoner kronor i kommande statsbudget för att vi ska kunna ha en lägre vargstam. Uppenbart behöver vi göra ännu mer, men regeringens vargpolitik ligger fast, svarade landsbygdsministern, som förklarade att målet med årets licensjakt, som nu är inställd, var att:
– Vi skulle ner inom det intervall som den här kammaren har beslutat mellan 170 och i ett första steg till 270 vargar. Det var också det länsstyrelserna hade beslutat. Bläcket har ju knappt hunnit torka på den här domen, jag har knappt hunnit satt mig in i vad skälen är, men jag lovar att komma att göra det och återkomma.
Elin Nilsson konstaterade att regeringen avsätter väldigt mycket pengar i budgeten till detta och även om licensjakten är inställd i år undrade hon vilka insatser regeringen kan göra så ”att vi står inför en bättre situation nästa år”.
Kullgren svarade att vad som sker med pengarna nu får han återkomma till.
Tobias Andersson (SD) inledde sin fråga med att den ställdes ”från en jägare till en annan” och undrade vem som egentligen bestämmer över vargjakten i Sverige: Regeringen eller förvaltnings- och kammarrätten?
– Vi har att rätta oss efter domstolar i det här landet, svarade Peter Kullgren och fortsatte:
– Jag hör, kan dela och känna frustrationen, men något annat system tror jag ingen egentligen vill ha. Men jag måste analysera den här domen för att utröna vad mer vi kan göra. För det kan jag helt ärligt säga att min bedömning när den här budgeten gått igenom var att vi skulle få till den här vargjakten i år, som i ett första steg skulle ta ner vargstammen till 270 individer.
Se frågestunden här: Frågestund riksdagen 22 januari 2026
Så resonerar kammarrätten
Den huvudsakliga frågan i målet är om den beslutade jakten kan ske utan att den försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. Det är länsstyrelsen som har bevisbördan för att förutsättningarna för licensjakt är uppfyllda. Som underinstanserna konstaterat är det utan betydelse för prövningen enligt 23 c § jaktförordningen (1987:905) att vargen inte längre är strikt skyddad enligt Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (jfr rättsfallet HFD 2018 ref. 7), skriver kammarrätten i Sundsvall.
