Har landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) pressat myndigheter och domstolar att avvika från regeringsformens krav på objektivitet, saklighet och vetenskaplig grund när det kommer till vargens sänkta referensvärde? Det undrar riksdagsledamoten Rebecka Le Moine (MP) som KU-anmält ministern.
I anmälan önskar hon även att KU, konstitutionsutskottet, granskar om landsbygdsministerns uttalanden efter förvaltningsrättens dom, som avslog licensjakten på 48 vargar, brutit mot Regeringsformens kapitel 11, vilken slår fast domstolars oberoende.
Det är uttalanden som: ”Det skulle förvåna mig mycket om den inte blir överklagad.” vilket landsbygdsministern sa till tidningen Jakt&Jägare den 15 december när förvaltningsrätten i Luleå bifallit de överklaganden mot licensjakten som fem organisationer lämnat in, som Le Moine hänvisar till, samt citatet i samma artikel:
”Det som jag kan säga är att alla som vill ha en stor vargstam och påstår att underlaget för att minska vargstammen inte är underbyggt, far med ren lögn. Vi har använt forskare som kommit fram till vilka förvaltningsåtgärder som behövs för beslutet.”
I anmälan skriver Le Moine att hon vill att KU granskar om ”statsrådet genom sina uttalanden har utövat otillbörlig påverkan av domstolarnas arbete, genom att beskriva invändningar om bristande vetenskaplig grund som `ren lögn´, trots att dessa invändningar senare fått stöd av både EU-kommissionen och svenska domstolar. Detta aktualiserar åter 1 kap. 9 § regeringsformen samt grundläggande principer om god förvaltningssed, enligt vilka företrädare för regeringen ska bemöta kritik på ett sakligt, korrekt och respektfullt sätt”.
Kritiken mot landsbygdsministern delas av Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
– Jag vill kalla det ministerstyre när en politiker i stort sett tvingar en myndighet, Naturvårdsverket i detta fall, att sätta ett lågt referensvärde, vilket sedan leder till att länsstyrelsen måste fatta beslut enligt detta för låga referensvärde, säger hon.
Det låga referensvärdet på 170 vargar har även fått EU-kommissionen att reagera. I ett brev som kom i höstas riktades allvarlig kritik mot Sveriges regeringen för att antalet vargar inte är vetenskapligt baserat.
Kommissionen skrev att Sveriges mål att rapportera en gynnsam bevarandestatus på 170 vargar kommunicerades till allmänheten och till Naturvårdsverket, utan en vetenskaplig bedömning från Naturvårdsverket och innan Naturvårdsverket slutfört sitt arbete om de villkor som behövs för att uppnå en gynnsam bevarandestatus på 170 vargar. För att stödja sitt beslut åberopade regeringen Naturvårdsverkets rapporter från 2024 och 2025, men, skriver kommissionen, det bör noteras att ”båda rapporterna anger att Naturvårdsverkets uppdrag inte omfattade att utveckla eller föreslå någon ny bevarandestatus, och 2025 års rapport anger att antalet behöver vara större än 170”.
– En duktig politiker hade lyssnat på expertmyndigheten, säger Anna Lundvall, som drar slutsatsen att landsbygdsministern är ointresserad av vetenskap och har tunnelseende i vargfrågan.
– Alla pengarna som avsatts för förvaltningen i dess nuvarande form hade kunnat användas för övervakning, stängsling och andra åtgärder. Undrar vad alltihop egentligen kostar nu, om man räknar in all tid och arbetsresurser som lagts på felaktiga beslut, domstolshandläggning och rapportering till EU som måste göras om?
På torsdag, 5 februari, har landsbygdsministern kallats till MJU, riksdagens miljö- och jordbruksutskott, för att svara på frågor kring den kritik som EU-kommissionen riktat mot det för låga referensvärdet.
Enligt tidningen Svensk Jakt har regeringen ännu inte den 29 januari svarat på EU-kommissionens kritik. ”Regeringen har ännu inte lämnat något svar utan frågan bereds i Regeringskansliet. Det går inte att i dag säga när ett sådant svar kommer att skickas”, uppger regeringens presstjänst till Svensk Jakt.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Här är KU-anmälan
