Land efter land i Europa stänger ner sina minkfarmer. Men i Sverige pågår verksamheten som vanligt.
– Om Sveriges regering och riksdag vill fortsätta skryta om vårt goda djurskydd måste vi förbjuda minkfarmerna nu, säger Åsa Hagelstedt generalsekreterare Djurskyddet Sverige.
I Nederländerna stängs den sista minkfarmen i februari 2021 och nyligen gav Frankrikes hälsominister Barbara Pompili beskedet att Frankrike planerar ett förbud mot minkuppfödning så snart det går.
– Jag har inget datum, men vill gärna starta processen snabbt så att vi så snart som möjligt kommer i mål, sa hon, enligt den danska tidningen Landbrugsavisen.
I slutet av september samlades 120 forskare och veterinärer i en gemensam debattartikel i DN och krävde att även Sverige inför ett förbud mot minkuppfödning, både av djurskydds- och smittskyddsskäl.
På farmerna lever minkarna hela sina liv i burar som är mindre än en halv kvadratmeter, till största delen på gallergolv, konstaterar forskarna:
”Vi menar att det i dag finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att säga att burhållningen inte tar hänsyn till djurens djupt rotade beteenden och behov. Det innebär också att uppfödningen av minkar i bur är oförenlig med djurskyddslagen, som är mycket tydlig med att djur ska hållas så att de kan bete sig naturligt. Om politiker godtar en djurhållning som strider mot djurskyddslagens uttalade krav och förarbetenas intention – hur ska medborgare då kunna lita på att lagstiftningen över huvud taget spelar någon roll i praktiken?” skrev de, men ännu har inget hänt.
Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sveriges generalsekreterare säger till Tidningen Djurskyddet att vi måste förbjuda minkfarmerna nu.
– Sveriges politiker framstår som extrema, både i förhållande till många andra europeiska länder och i förhållande till sin egen befolkning som enligt många undersökningar är tydligt emot minkfarmer. Om Sveriges regering och riksdag vill fortsätta skryta om vårt goda djurskydd måste vi förbjuda minkfarmerna nu. Dagens minkhållning kan inte anses leva upp till djurskyddslagens krav på djurs rätt att få utföra sina naturliga beteende, säger hon.
I dagens radioprogram Nordegren och Epstein i P1 deltog professor emeritus Bo Algers för att sätta fokus på den svensk minkuppfödningen.
– Det är oförenligt med djurskyddslagen att hålla minkar i små burar, där de inte kan bete sig naturligt, utan i stället visar beteendestörningar.
Svensk Minks VD avböjde medverkan och hade i stället rekommenderat professor Lena Lidfors, som var med i studion. Svenska minkar har god hälsa, sa Lena Lidfors, som ville skilja på naturligt beteende och grundläggande beteendebehov.
– Vi ska tillfredsställda de grundläggande beteendebehoven, sa hon.
Beteendebehov är viktigt, instämde Bo Algers, och förklarade att det handlar om vad djuren är motiverade att göra.
– Och forskning visar att minkar är beredda att arbeta hårt för att få tillgång till simvatten, och det finns en hel del forskning kring minkens naturliga beteende och vilja att söka sin föda vid vattendrag. Minken är ju ett semiakvatiskt rovdjur som normalt jagar över stora ytor, sa Bo Algers.
Radioprogrammet hade sökt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) som hälsade via mejl att Sverige inte har något upptäckt fall av covid-19 bland minkar och ”skulle vi få det har vi ansvariga myndigheter med goda rutiner att hantera detta”, läste Louise Epstein, och fortsatte: ”Sverige har en bra djurskyddslag, bland de bästa i världen, och att den uppfylls och efterlevs bygger på ett aktivt arbete både av myndigheter och företagare. Min bild är att det fungerar bra” skrev ministern till Nordegren och Epstein i P1.
– Jag hoppas att ministern vill engagera sina sakkunniga i departementet i den här frågan och att de läser på om förarbetena till vår nya djurskyddslag, som trädde i kraft 2019. För det är en orimlig diskrepans mellan lagen och det detaljregelverk som Jordbruksverket ansvarar för. Riksdagens folkvalda säger en sak i lagen och den ansvariga myndighetens föreskrifter någonting helt annat, sa Bo Algers.
Text Katarina Hörlin
Foto Elsa Frizell
Nederländerna skrotar sina minkfarmer i förtid
Världens fjärde största minkskinnsproducent, Nederländerna, skrotar
minkfarmerna redan sista februari 2021. Fynden av viruset Sars-CoV-2 på ett fyrtiotal minkfarmer gör att de läggs ner tre år tidigare än planerat.
Det var 2015 som den nederländska regeringen beslutade sig för ett definitivt stopp för minkfarmer. Planen var att utfasning skulle ske under flera års tid och de sista farmerna skulle stängas ned för gott 2024.
I dag finns 120 minkfarmer kvar i Nederländerna. Sedan april i år har två miljoner minkar avlivats efter att man hittat Sars-CoV-2 på runt femtio minkgårdar. Myndigheterna fruktar att minkarna ska utgöra en reservoar för coronaviruset och att smitta åter skulle kunna spilla över till människa.
De smittade farmerna har lagts ner och regeringen tidigarelägger nedläggningen av resterande 120 minkfarmer. Efter slakt och avpälsning som sker i november i år, går den nederländska staten in och köper de 120 farmerna som därefter läggs ner innan 1 mars. Kostnaden beräknas bli 180 miljoner euro, motsvarande drygt 1,8 miljarder svenska kronor.
Även i Danmark, som är världens största minkskinnsproducent med 12–13 miljoner minkskinn om året, har man hittat Sars- CoV-2 på minkfarmer. Första fyndet gjordes i juni och länge bedömde den danska regeringen att det inte utgjorde något problem för människors hälsa, med hänvisning till ett omfattande övervakningsprogram där minkfarmerna bland annat är skyldiga att sända in döda minkar för analys av Sars-CoV-2.
Men bedömningen har ändrats och i dag, torsdagen den 8 oktober, startar avlivningen av en miljon minkar i Danmark. Bristen på avtal om hur minkfarmerna ska ersättas om det blir en massavlivning har fördröjt processen, enligt den danska tidningen Landbrugsavisen, men nu är det klart med ersättningsavtalen.
Enligt Fødevarestyrelsen blir det minkar på 150 besättningar som ska avlivas, och en av de första som detta ska ske på ligger i Gjøl i Nordjylland.
Fødevarestyrelsen och Beredskabsstyrelsen står för avlivningarna.
Text Jeanette Thelander & Katarina Hörlin
Varför drabbas just minkar?
Vi frågade SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, varför minkar är särskilt mottagliga för viruset.
– Exakt varför just minkar är extra känsliga jämfört med andra djurarter är oklart, men receptorer som kan binda till viruset har bland annat identifierats hos mink. Mink används även som djurmodell för luftvägsinfektioner, då vissa likheter i receptorer finns mellan mink och människa. Rapportering och data från Nederländerna tyder på att smitta skett inte bara från människa till mink utan även mellan minkar och från mink till människa i enstaka fall. Det handlar då om människor som arbetat nära minkar, förklarar Elina Åsbjer, SVA.
I slutet av mars sände Vetenskapsradion i P1 en intervju med tf statsepizootolog Karl Ståhl om coronaviruset Sars-CoV-2 och sjukdomen covid-19. Då hade två hundar testats positivt i Hongkong, men det rörde sig om så lite virus att de inte kunde smitta andra. Förmodligen hade de fått viruset i sina nässlemhinnor då de sniffat in virus från människor, sa Ståhl och SVA:s bedömning var att den pågående covid- 19-pandemin drivs av smittspridning mellan människor och att ”eventuell smittspridning som sker från djur till människa i dagsläget är försumbar”. Stämmer det fortfarande?
– Ja, det är SVA:s fortsatta bedömning att pandemin drivs av smittspridning mellan människor. Det är fortfarande så att endast ett fåtal djur i världen utöver mink har testats positivt för Sars-CoV-2. Det rör sig om katter, hundar, marsvin, hamster och vilda kattdjur på zoo. Det är än färre av dessa djur som har utvecklat symtom och vissa har enbart infekterats i laboratoriemiljö.
Text Katarina Hörlin
