Stämmer det att det i Sverige inte är tillåtet att ta med sig djur in i skyddsrum? Ja, hävdar MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Nej, det finns inget lagrum som slår fast att det är förbjudet, säger David Selin, som JO-anmält MSB.
Hos MSB är beskedet glasklart: hundar och andra sällskapsdjur får inte följa med in i skyddsrum.
– Det stämmer, skyddsrummen är avsedda för människor. Husdjur får inte tas med till skyddsrummet på grund av allergirisken, svarar pressekreterarna hos MSB. På frågan var alla djurägare ska ta vägen med sina djur om skyddsrum behöver uppsökas blir svaret efter att de frågat myndighetens sakkunniga:
”(- – -) utrymmet per person är väldigt begränsat. Vid en situation med högsta beredskap bör man ta sig till en plats där hotbilden är lägre än i en tätort. Kanske känner man någon som bor på landet och har en källare.”
Hundägaren Elin Lundberg är legitimerad psykoterapeut och socionom. Hon har följt diskussionerna om skyddsrum och de ifrågasatta råd som MSB ger på sin hemsida till de som har sällskapsdjur:
”I ett skyddsrum ska man dock inte vistas mer än några dygn – så med extra förråd av mat och vatten, har ditt djur goda förutsättningar att klara sig på egen hand tills du är tillbaka”.
– I debatten ställs olyckligt nog människors olika behov mot varandra. Det blir allergiker mot kattägare. Vem är viktigast? Just en sådan diskussion vi inte vill ha. När yttre fara hotar så ska vi inte kämpa mot varandra. Tvärtom vill vi samarbeta för allas bästa. Jag tror att det är viktigt att myndigheterna förstår vilken viktig roll husdjuren spelar i människors liv idag och sedan kan kommunicera på ett sätt som gör att djurägare känner att deras behov tas på allvar, säger Elin Lundberg.
När en stor del av skyddsrummen byggdes var förhållandet till djur ett helt annat än vad det är idag, betonar hon. Då skulle det i många fall vara otänkbart att ha kaniner som skuttade fritt i hemmen eller hundar som sov i sängen. Tiderna har ändrats. Djur är i dag vänner, älskade familjemedlemmar och i vissa fall kollegor, som tjänste- och assistenthundar.
– De bidrar också till att dämpa vår oro och att lämna en hund eller katt i lägenheten medan vi själva söker skydd i skyddsrum är helt otänkbart för många av oss, säger Elin Lundberg.
Dessutom bryter det mot djurskyddslagstiftningen, som säger att djur inte får överges. Däremot finns inget lagrum som slår fast att det är förbjudet att ta med djur in i skyddsrum. Det har hundutbildaren, tidigare hundhandläggaren vid Djurskyddsmyndigheten och medarbetare på Hunden i Centrum, David Selin, som under våren haft nära kontakt med MSB för att få dem att berätta vilket lagrum som anger att djur inte får följa med in i skyddsrum, visat.
– Till slut fick jag bekräftat att det inte finns något uttryckligt förbud, utan det är MSB som gör tolkningen att eftersom skyddsrummen är avsedda för människor så skulle det betyda att djur inte får tas med. Men det är inte samma sak som att det är förbjudet. Det är viktigt att lagen följs, särskilt i krislägen. Men med detta sagt så är jag ändå inte säker på att skyddsrum såsom de i dag är utformade är en bra plats för djur. Jag önskar och förväntar mig att MSB hittar moraliskt acceptabla lösningar för hur husdjursägare som inte får plats med sina djur i något skyddsrum ska kunna erbjudas skydd vid krig, utan att de ska tvingas bryta mot djurskyddslagen. Jag ställer gärna upp som rådgivare om det behövs, säger David Selin.
Vi kontaktar MSB igen och frågar: Hur tänker ni angående djurskyddslagen, gäller inte den vid allvarliga kriser?
”Det är inte MSB:s uppgift att ha åsikter om djurskyddslagen. Vad gäller skyddsrum så står det i lagen att dessa är till för skydd av befolkningen” svarar Anders Johannesson, enhetschef på enheten för befolkningsskydd hos MSB, via mejl.
Om ett läge uppstår där befolkningen uppmanas att uppsöka skyddsrum vad gör då den djurägare som inte vill bryta mot djurskyddslagen och överge sitt djur på grund av att djuren nekas att komma in i skyddsrummet?
”Som vi tidigare har kommunicerat så finns det andra sätt att skydda sig själv, sina anhöriga och delvis sina djur, till exempel genom utrymning. Skyddsrum är inte lösningen på allt. Blå stjärnan som är den frivilligorganisation har sammanställt ett material för hur vi ska tänkt och planera för djuren i kris. Se länk: https://svenskablastjarnan.se/klara-krisen/ ”
Finns det någon öppning från MSB håll att se på möjligheten att arbeta för att hitta framtida lösningar som gör att djurägare inte behöver överge sina sällskapsdjur i en situation där människor uppmanas söka skydd i skyddsrum, och därmed inte bryta mot djurskyddslagen, alltså lösningar där vissa skyddsrum eller delar av skyddsrum eller helt andra lösningar där samma skydd kan garanteras människor där de också skulle kunna ta med sina djur?
”Tänker vi oss att alla skyddsrummen blir fulla vid användning så blir det trångt i skyddsrummen. 0,75 kvadratmeter per person. Det är cirka 0.85×0.85 meter per person. Hur ska vi hantera personer som är allergiska, rädda för djur eller på något annat vis inte klarar att dela det lilla utrymmet med ett husdjur? Hur ska vi hantera lägen där djur inte klarar av det trånga utrymmet eller andra husdjur som är med i skyddsrummet? Var drar vi gränsen för husdjur och vilka djur räknas som husdjur? Är det hundar, katter, fåglar, fiskar, gnagare, reptiler och hästar? Lantbrukare med exempelvis grisar, kossor och höns, djur som delvis är till för vår försörjning av mat, kan man av naturliga skäl inte ta med in i skyddsrummen men de faller under samma lagstiftning ni refererar till. Det finns inga lätta svar. Det enda lätta svaret nu är att skyddsrummen är till för att skydda befolkningen” svarar Anders Johannesson.
David Selin har under sommaren anmält MSB till JO, Justitieombudsmannen, och JK, Justitiekanslern.
– Jag har bett JO och JK att ta ställning till om MSB gör rätt när de försöker ge sken av att det är förbjudet att ta med husdjur i skyddsrum och när de råder hundägare att agera på ett sådant sätt att det bryter mot regelverket för djurskydd, berättar han.
JK har beslutat att inte ta upp ärendet. JO har ännu inte lämnat besked om det blir en granskning.
Elin Lundberg läste i våras ett reportage i Upsala Nya Tidning, UNT, om en familj som flytt till Sverige från Ukraina men fick lämna sina katter hos en granne då de hört att husdjuren kastades av från tågen på grund av platsbrist.
– Flickorna i familjen saknade katterna mest. De var oroliga över hur katterna mådde. Jag tänker att det visar vilket psykiskt lidande det orsakar människor att mot sin egen vilja tvingas lämna sina djur. Utöver djurskyddsperspektivet är det viktigt att lyfta fram att för djurägarna blir det ett enormt lidande att inte veta hur djuret har det.
Hon är inte förvånad över att debatten om och protestlistor mot att djur inte får tas med i svenska skyddsrum blossat upp.
– Förståelsen för hur viktiga djur är för människor verkar inte ha landat hos ansvariga myndigheter, eller det uttrycks inte riktigt någon riktigt förståelse i de uttalanden som gjorts. Utomlands har flera undersökningar visat vilka konsekvenser djurägare är beredda att ta för att inte överge sina djur. I en studie över varför människor inte lät sig evakueras från orkanen Katrina i USA 2005 uppgav 44 procent att det var för att de inte fått ta med sig sina djur. Det visar att många är beredda att riskera sina egna liv för djurens skull, säger Elin Lundberg.
Om myndigheterna redan i sin planering av hjälpinsatser inkluderar en beredskap för att samtidigt med människorna rädda deras djur kommer fler människoliv att kunna räddas. Färre räddningsinsatser krävs för att söka efter överlevande på katastrofplatsen om ägarna direkt hade kunnat ta med sina djur vid evakueringen, understryker Elin Lundberg, som själv inte skulle lämna sina båda flatcoated retrievers Molly och Izzy.
– Aldrig. Samtidigt är jag inte säker på att just skyddsrum såsom de ser ut idag är den ideala platsen för att ta emot djur. Utrymmet är 0,7 kvadratmeter per person och frågan är om man ens klarar att ha en större hund, som schäfer, under armen och hålla den lugn på så liten yta under obestämd tid. Om nya skyddsrum planeras är det viktigt att tänka på hur de kan utformas så att djuren kan följa med. Men till dess är frågan om ett skyddsrum är den bästa platsen för djur.
Men var ska man annars ta vägen?
– Det kan vara så att en källare på landet ändå är bäst. Skyddsrum är, just nu i alla fall när vi inte behöver använda dem, framför allt ett psykologiskt försvar. Det är en trygghet att veta att dit ska jag ta mig för att få skydd. Risken för krig skrämmer oss. Om det redan innan det ens blir aktuellt att söka skydd i skyddsrum kommer fram att jag inte får ta med mig mitt älskade djur väcks ju starka känslor, som rädsla och skräck. Och det i ett läge där vi mår bäst av att försöka hålla oss lugna och planera för oss själva och våra djur.
Vid akut fara reagerar människor på tre sätt: Freeze, flight or fight, spela död, fly eller kämpa. Tre överlevnadsinstinkter.
– Vid risk för en stor kris så vill vi inte hamna i freeze, utan de psykologiska mekanismer som är mest användbara är fight eller flight. Ju mindre vi känner att vi kan påverka vår situation desto större är risken att vi helt kapitulerar. Här tror jag att myndigheterna hade haft mycket att vinna på att visa att de tagit till sig informationen att djuren för många människor är familjemedlemmar, och gett seriösa förslag på hur djurägare ska agera om krisen är ett faktum. Det hade hjälpt oss, säger Elin Lundberg.
För det är ett faktum att människor som lever med djur inte vill, kan eller tänker lämna sina djur om en kris inträffar.
– Det olyckliga är att det blir som en ytterligare chock för vårt nervsystem när vi får höra att vi kanske inte kan ta med oss våra djur för att söka skydd. Det är samma system som aktiveras vid andra typer av faror och för en djurägare är det otroligt skrämmande att ens tänka på lämna sitt djur. Det sätter i gång processer i vårt nervsystem som vi inte vill få i gång, rädslor och vanmakt. Politiker måste förstå att lämna djuren är inget alternativ, säger hon och tillägger att i krislägen som väcker oro och rädsla är det också viktigt att aktivera omsorgssystemet.
– Att lugna, visa i ord och handling att vi tillsammans tjänar på att hjälpa varandra. Det är nog ingen som tycker att en person som är allergisk mot pälsdjur inte ska ha samma rätt till skydd som en person som söker skydd tillsammans med sin hund. Det gäller bara att hitta lösningarna. Medan politikerna och myndigheterna gör det, så kan vi djurägare förbereda oss på det vi kan kontrollera, alltså vad vi själva kan göra, som att starta eller gå med i upprop där vi berättar vilka våra behov som djurägare är och att vi som människor förväntar oss att de tillgodoses vid en krissituation.
Hur har du förberett dig på ett krisläge?
– Jag har köpt en stor låda på Ikea och kattsand, att fylla lådan med. Där får mina hundar rastas om vi behöver söka skydd. Vi har matkällare och klädförråd med bärande väggar utan fönster i källaren, där jag tänker att vi får hålla till. Jag har också förberett med vatten i dunkar. Jag blir lugnare av att preppa så gott jag kan medan politikerna får besluta om skyddsrum och förhoppningsvis ordna bra skyddsplatser även för djur med sina ägare utan att det ska gå ut över någon som är allergisk, säger Elin Lundberg.
– Det finns mycket att reda ut. Det uppstår ju svårigheter vid evakuering av djur och vi har även andra djur än hundar och katter, det finns ju lantbruksdjur som kräver helt andra former av insatser. Vi har mycket att förbereda, säger hon.
Innan vi avslutar tillägger hon att hennes förhoppning är att vi tillsammans ska lägga vår energi på att hitta lösningar, för alla djurslag och vid alla olika former av kriser.
– Det behöver vi göra först och främst för djurens skull, men också för att vi vet att det finns risker för djurägaren om djuren lämnas kvar, i form av psykisk ohälsa både under katastrofen och efteråt. Dessutom ska vi inte glömma den lugnande inverkan som djur har på människor. Det är inte minst viktigt om allt annat runt omkring en blir osäkert.
Text Katarina Hörlin
Foto Katarina Hörlin (skyddsrum) & iStock (djuren), samt privat Elin Lundberg
Skyddsrumsfakta
I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum som räcker till 7 miljoner människor. Fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och regionala kollektivtrafikverk som SL i Stockholm ansvarar för skyddsrummen. SL har även cirka 20 ”skyddade utrymmen” vid vissa t-banor. De har ”vissa skyddande funktioner” men är inte regelrätta skyddsrum.
MSB har fått i uppdrag av regeringen att inventera alla de ”skyddade utrymmen” som finns i landet. Uppdraget ska redovisas 2 maj 2023. Utredaren Britt Bohlin, tidigare landshövding i Jämtland, har fått regeringens uppdrag att till den 7 november i år utreda Civilbefolkningens skydd vid höjd beredskap. I uppdraget ingår inte att undersöka husdjurens skydd.
Svenska Blå Stjärnan har checklistor
Frivilligorganisationen Svenska blå stjärnan har i uppdrag av bland andra MSB och Jordbruksverket att ta hand om lantbrukets djur vid kriser. På deras hemsida kan listor laddas ner för hur du kan förbereda för katter, hundar, fåglar, reptiler, gnagare, kaniner och häst vid kris.
– Det viktigt att den som har djur har tänkt igenom ordentligt hur man bäst tar hand om sina djur om en kris inträffar. För den som har förberett blir allt så mycket enklare om det verkligen händer något, säger Kristin af Malmborg, generalsekreterare för Svenska Blå Stjärnan.
Läs mer här: https://svenskablastjarnan.se/
