Samverkan mellan alla länder. Ansvar hos alla aktörer som berörs av djurhållning och människors hälsa. Då kan antibiotikaresistensens bekämpas i Sverige och världen.
ALMEDALEN. I morse höll SLU frukostseminariet ”Djur- och humansjukvård måste samarbeta mer mot antibiotikaresistens – det gäller en och samma hälsa” i Almedalen.
Antibiotikaresistens är en smitta. Den smittar mellan bakterierna och den smittar mellan värddjur. Vi har ett gott läge i Sverige, men det finns flera utmaningar, konstaterade deltagarna.
– Vi har en låg användning av antibiotika i Sverige idag. ”Antibiotikafritt” är inte önskvärt: sjuka djur ska behandlas för att kunna bibehålla ett gott djurskydd. Antibiotika är ett nödvändigt verktyg som ska bevaras, sa Susanna Sternberg-Leverin, professor i epizootologi och smittskydd.
Att kunna fortsätta använda antibiotika när det behövs går så länge användningen hålls nere. En låg användning är möjlig genom förebyggande arbete och gott smittskydd.
– Det vi kallar den svenska modellen innebär just detta att god djurhållning leder till god djurhälsa. När antibiotika väl används ska man veta exakt vilka bakterier som behandlas. Vad behandlas? När? Hur? På så sätt håller vi användning låg, för verktyget behöver vi ha kvar, sa Sternberg-Leverin.
Arbetet med en minskad antibiotikaanvändning har gått framåt i Sverige. Användningen är i dag låg. Svenska mjölkkor har blivit friskare, visade forskare Anna Duse, vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, när hon presenterade en graf över den totala sjukdomsförekomsten hos kor anslutna till ”Kokontrollen/Härstämningskontrollen”. De senaste femton åren har sjukdomsförekomsten sjunkit från cirka 35 fall/100 kor per år vid årsskiftet 2000/2001 ner till 20 fall/100 kor 2015/2016.
– Vi vill kunna använda antibiotika till de djur som är sjuka, därför behöver vi hålla en låg nivå på användandet. Att få andra länder att göra som vi och behålla en inhemsk livsmedelsproduktion minskar risken för antibiotikaresistens, sa Anna Duse.
Magdalena Jacobson, Agneta Karlsson, Christina Karlsson, Åsa Odell och moderator Ann-Helen Meyer von Bremen.
Ko, gris, kyckling och värphöns – hos vilket djurslag finns de största hälsoutmaningarna idag?
– Jag skulle säga fjäderfä. De utsätts för smittor från vilda fåglar, som influensa. På grissidan är vi väldigt oroade för afrikansk svinpest som härjar på kontinenten. Får vi ingen heltäckande is över Östersjön finns det kanske ingen risk att vi får in smittan via vildsvinen, däremot är en stor andel av de som jobbar ute i besättningarna från öststaterna. En risk är att de tar med skinka hit, som kanske tappas och ett vildsvin får i sig det. Denna pest smittar genom kött, även rökt kött. Här finns ett mycket stort behov av informationsarbete så att vi inte får in smittan hit, sa Magdalena Jacobson, professor i svinmedicin, SLU.
Sverige har dock flera naturliga fördelar när det gäller att förhindra smittspridning av sjukdomar.
– Vi har ett bra geografiskt läge, dels har vi vatten runt stora delar av landet så vi får inte in smittor på samma sätt som nere på kontinenten, dels har vi långt mellan gårdarna. De luftburna smittorna som i Danmark där det är tätt mellan gårdarna sprider sig fort, sprids inte lika lätt här. Dessutom har vi mindre besättningar, sa Magdalena Jacobson, professor i svinmedicin, SLU.
Samtidigt, underströks det, är det inte på grund av dessa gynnsamma förhållanden, utan genom hårt målmedvetet förebyggande arbete som antibiotikaanvändningen i Sverige minskat.
– Det är ett hantverk. Det är ett management, som vi tränat på under hela 1990-talet fram till 2014. Faktum är att jag tagit emot en busslast med veterinärer från hela EU som besökte min gård: de gick runt och frågade: Var har ni antibiotikan? Det har vi inte. Oj! Jag tycker att vi ska öppna upp och berätta för andra länder att det är möjligt. Det är ingen quick-fix, det handlar om hur man hanterar grisar, sa Åsa Odell, lantbrukare och vice ordförande i LRF, Lantbrukarnas riksförbund.
Näringen har gjort mycket, instämde Agneta Karlsson, statssekreterare hos ministern för folkhälso-, sjukvårds-, och idrottsfrågor, men hon betonade att på humansidan har läkare systematiskt och parallellt med veterinärerna på djursidan i flera år arbetat för att få ner antibiotikaanvändandet.
– Idag har vi lagstiftningen, myndighetssamverkan och kunskapen. Både på human- och djursidan. Detta beror ju inte på tur eller slumpmässiga gynnsamma geografiska förhållanden utan på hårt systematiskt arbete, sa Agneta Karlsson, som berättade att den svenska regeringen just nu arbetar hårt för att förbättra reglerna i EU på djursidan.
– Vi ska ha mycket hårdare krav i EU. Just nu pågår nu en förhandling i EU om regelverket för veterinärmedicinska läkemedel, där är vi jättetuffa från svenskt håll och vill ha hårdare krav än vad kommissionen föreslagit. Det är viktigt att vi driver på en tuffare lagstiftning. Sverige har också drivit på att det finns en djurskyddsplattform i EU som handlar om att höja den gemensamma djurhälsonivån. På sikt kommer det att leda till minskad antibiotikaanvändning, sa Agneta Karlsson.
Men handeln sker på en global marknad. I vissa länder har en ”Antibiotikafri-kött”-märkning vuxit fram. En sådan märkning signalerar att annat kött skulle innehålla antibiotika. Eftersom det redan finns en lagstiftning som säger att kött med antibiotika i sig inte får säljas är detta falsk marknadsföring, och direkt missvisande, slog en enig panel fast.
– Det bryter också mot EG 1169/2011 om livsmedelsinformation. Det vilseleder. Livsmedelsinformation får inte vilseleda, sa Agneta Karlsson.
En hög antibiotikaanvändning finns just nu i flera länder. I Europa och USA ges antibiotika till djur, samtidigt är dokumentationen dålig, vilket gör det svårt att få fram jämförande siffror.
– I de afrikanska länderna är användningen däremot låg. Få har råd. Där skulle det ha behövts för att komma tillrätta med sjukdomar hos många djur, men istället ges den antibiotika som finns till människor, och då ofta på ett okontrollerat sätt, vilket gör att det får spridningseffekt och resistensmekanismer mellan djur och människor. Inte heller går det att få dokumentation, sa Magdalena Jacobson.
Även handelns ansvar för vilket kött som säljs i svenska butiker lyftes.
– Vi har långtgående krav genom en branschöverenskommelse. Den säger att djur inte får ha behandlats i förebyggande syfte. Sjuka djur får behandlas i samarbete med veterinär. Det gäller både våra egna märkesvaror och våra andra leverantörer genom att vi har denna policy med riktlinjerna i våra kontrakt, sa Christina Karlsson, dietist och hållbarhetsstrateg, ICA.
Hon underströk att i arbetet med utländska leverantörer arbetar ICA med enskilda gårdar där de har egna kontrollanter.
– Även om ett land har hög antibiotikaförbrukning kan det finnas gårdar i landet som har låg. Vi följer upp dem väldigt noga, sa Christina Karlsson.
Ni har ett stort ansvar när ni tar in varor från lander med en hög användning av antibiotika, sa en person i publiken.
– Jag håller med om det. Vi prioriterar svenskt kött, men ibland finns det inte volymer eller en skapad efterfrågan av någon leverantör som gjort tv-reklam. Det är svårt för oss när hundratals kunder kommer in i en butik och frågar efter serranoskinka. Jag ser det som handelns uppgift att utbilda konsumenterna. Både i antibiotikaresistens och i att genomskåda ”fulmärkning” som antibiotikafritt, sa Christina Karlsson.
Hur samverkar då humanhälsan med djurhälsan för att nå ytterligare längre i bekämpandet av antibiotikarestensen? Arbetet sker ofta parallellt.
– Ett sätt är exempelvis att idag tittar forskare på antibiotikastammar: Det undersöks hur dessa stammar sprids i djurbesättningar? Hur sprids de mellan djur och människor?, sa Magdalena Jacobson.
Text och foto: Katarina Hörlin
Läsa mer? Här finns mer information
EU:s regler om livsmedelsinformation kan laddas ner gratis. Läs EU-förordningen kring livsmedelsinformation här: Lagstiftning gällande livsmedelsinformation till konsumenter
