”Många lägger stor vikt vid djurskydd när de väljer mat. För att kunna göra ett djurvänligt val och ställa högre krav på djurens välfärd är det helt nödvändigt med tydlig information och märkning av alla produkter som innehåller någon form av animalisk råvara.”
Det säger Djurskyddet Sveriges sakkunniga Emma Brunberg angående Sveriges Konsumenters helt nya kartläggning ”De dolda buräggen” som granskat varifrån äggen kommer i sammansatta produkter såsom pasta, majonäs och pannkakor hos några av de största svenska butikskedjorna.
Granskningen gjordes i februari och mars 2018. 20 varumärken undersöktes med fokus på om det tillverkande företaget har någon policy gällande äggråvarans ursprung och produktionssätt, samt om det gick att se på förpackningen var äggen kom ifrån.
Slutsatsen är att ingen butikskedja tagit ställning gällande burägg i färdiga livsmedelsprodukter, och att samtliga butikskedjor saknar policy gällande burägg i sina produkter.
Inte heller gick det att via förpackningen se om hönsen som värpt äggen suttit i bur. Dock visar det sig när Sveriges Konsumenter ställer frågan direkt till företaget att bland annat äggen i Coops äkta majonäs och Eldorados majonäs kommer från burhöns.
Till Aftonbladet säger Coops presschef Tobias Rydergren att ”Det är en mer knepig process att påverka de sammansatta produkterna än en enskild råvara men självklart ska vi jobba hårdare för att få till detta. Vårt mål är att vi ska ha frigående ägg även i de här produkterna senast 2020″, enligt artikeln Matjättarnas dubbelmoral – gömmer burägg i färdigprodukter, som publicerades den 22 mars.
Och Sveriges Konsumenters kartläggning slår fast att ”endast tre av tjugo produkter redovisar ursprungsland för äggråvaran på förpackningen. Endast tre av produkterna – förutom de ekologiska – redovisar hur äggen har producerats”.
– Det är jättebra att de flesta matbutiker slutat sälja färska burägg, men nu är det hög tid att de ser över sitt sortiment av färdigprodukter, inte minst sina egna varumärken. Företagen borde visa att de har samma krav på djurskydd även när det gäller matvaror där konsumenten inte kan se vilken sorts ägg de innehåller, uppmanar Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter i rapporten.
Burägg finns i sammansatta produkter.
Ägg har av tradition en central plats under påsken. Enligt branschorganisationen Svenska Ägg brukar äggätande fördubblas dessa helgdagar. 2000 ton ägg konsumeras. Men den som i påsk endast vill äta ägg värpta av hönor som fått utöva ett naturligt beteende, enligt Bo Algers definition ”Det beteende som djuret är starkt motiverad att utföra och som när det utförs ger djuren en funktionell återkoppling” hur vet den vilka ägg som ska väljas? Med naturligt beteende räknar vi in hönans möjligheter till sandbadning, bygga bo, picka och sprätta.
– Frågan är lite för stor och komplex för att besvara på ett koncist sätt. Men bäst garantier för ett naturligt beteende får man om man köper KRAV-märkt, eftersom hönsen garanterat har fått gå ute, åtminstone sommartid. På så sätt tillgodoses deras naturliga beteende på ett enkelt sätt. Frigående ute kan vara lika bra, det kan ju handla om att de helt enkelt får ett annat foder men i övrigt har det som KRAV-djuren. Sen är värpnäringen så komplex att det knappast finns något “bra” alternativ. Alla storskaliga produktionsformer har allvarliga problem när det gäller djurskydd. Det gäller hela kedjan från kläckeriet fram till slakt, svarade Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, när Tidningen Djurskyddet frågade honom om råd inför förra påsken.
Inget inhysningssystem kan till hundra procent garantera en god djurvälfärd: det krävs också en kunnig djurhållare som kan ge hönsen god skötsel, bra foder, gott smittskydd, betonade professor Lotta Berg i samma artikel.
– Hönsens välbefinnande beror på många olika faktorer. Inhysningsformen är en, och i vissa har hönorna ingen möjlighet att få utlopp för sina mest centrala beteendebehov. Därför är till exempel oinredda burar förbjudna i Sverige och många andra länder, säger hon.
Inredda burar, system där hönsen är frigående inomhus och system där hönsen förutom att få gå fritt inomhus även får tillgång till utevistelse är de system som finns.
– Summa summarum så kan man nog konstatera att samtliga system uppfyller de absoluta baskraven, men att system för frigående höns medför större potential för hönsen att på ett mer varierat sätt kunna utföra viktiga naturliga beteenden. Möjligheten till utevistelse innebär en berikning av hönsens liv, men också vissa risker, sa Lotta Berg.
Text: Katarina Hörlin
Hela artikeln hittar ni här: Välj ägg utifrån hur hönan har haft det
Sveriges Konsumenters granskning finner ni här De dolda buräggen
