Livsmedelsstrategin är antagen

Livsmedelsstrategin är antagen. Strategins långsiktiga mål fram till 2030 kommer att gälla oavsett vilken regering som sitter vid makten.
– Bra att vi har en strategi, men tyvärr saknas djurskyddsperspektivet, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige.

– Med livsmedelsstrategin på plats kan livsmedelssverige och alla de konsumenter som vill äta mer svenskt vara säkra på att det kommer att finnas mer svensk mat att lägga på tallrikarna både i Sverige och runt om i världen. Det här är jätteviktigt för jobb och hållbar tillväxt i hela vårt land, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i en kommentar.

Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara:
”en konkurrens­kraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, sam­tidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsök­ningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självför­sörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.”

– Det är bra att Sverige har en livsmedelsstrategi, men djurskyddsperspektivet saknas tyvärr i denna och det är nu upp till regeringen att i förslaget till ny djurskyddslag visa var man står i dessa frågor, säger Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt.

I samband med att beslutet att anta livsmedelspropositionen togs gav riksdagen sju tillkännagivande till regeringen. Ett av dem säger att nationella, mer långtgående regler, alltid ska vara väl motiverade och prövas noga.

– Vi i Djurskyddet Sverige kan känna osäkerhet över detta tillkännagivande. Det finns ett tryck från producenterna att ifrågasätta svenskt djurskyddsregelverk, som också hörsammats av vissa politiska partier. Under riksdagsdebatten framförde exempelvis KD att förprövningen av djurstallar bör avskaffas. Det kommer krävas insatser av djurskyddet för att förhindra en sådan utveckling, säger Gunnela Ståhle, styrelseledamot Djurskyddet Sverige.

Inriktningen för livsmedelspolitiken i Sverige ligger fast fram till 2030.

_{Gunnela Ståhle och Åsa Hagelstedt.}

Text: Katarina Hörlin
Foto: Maja Brand

Läs mer om kritiken kring det bristande djurskyddsperspektivet här:
Livsmedelsstrategin är presenterad

Se hela riksdagsdebatten från 19 juni 2017om livsmedelsstrategin:
Debatt om förslag för en livsmedelsstrategi

Om livsmedelsstrategin
Strategin omfattar hela kedjan från produktion av råvaror till export, handel, konsumtion, restaurang och måltidupplevelser. Den ska, enligt regeringen, ”ses som en plattform utifrån vilken livsmedelspolitiken ska utformas fram till 2030 och anger förutsättningarna för det fortsatta långsiktiga arbetet för en konkurrenskraftig livsmedelskedja”.

Riksdagen riktade följande sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen i samband med att strategin antogs:

• Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
• Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
• Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
• Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
• Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
• Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
• Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer

Läs hela Miljö- och jordbruksutskottets betänkande (2016/17:MJU23) här:
En livsmedelsstrategi för Sverige