I onsdags hölls den stora djurskyddsdebatten i riksdagen. Debattens mest framträdande roll hade Socialdemokraternas Sofia Skönnbrink som försökte få klarhet i vad regeringens nytillsatta konkurrens- och djurskyddsutredning syftar till.
40 djurskyddsmotioner med sammanlagt cirka 130 förslag kom in under den allmänna motionstiden i höstas. De spände över ett vitt fält, från utfasning av minkuppfödning till en översyn av djurparkerna. Inför riksdagens beslut under torsdagen möttes företrädare för samtliga riksdagspartier i en djurskyddsdebatt under onsdagen.
Socialdemokraternas Sofia Skönnbrink försökte få reda på vad syftet egentligen är med den aktuella utredningen att stärka svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft och bibehålla ett starkt djurskydd, vilket regeringen gett Elisabeth Nilsson i uppdrag att utreda. Ska svensk djurskyddsnivå sänkas för att harmoniseras med övriga EU-länder? undrade Sofia Skönnbrink och frågade Moderaternas Marléne Lund Kopparklint:
– Ta förprövningen av djurstallar, som nu ska utredas. Förprövningen är en garant för att djurstallar som byggs, och även vid ombyggnation, lever upp till de krav som ställs. Det säkrar djurvälfärden. På vilket sätt skulle ett borttagande av förprövningen hjälpa lantbrukare att stärka konkurrenskraften?
Marléne Lund Kopparklint (M) svarade att hon känner sig trygg med att regeringen ”prioriterar djurvälfärden i Sverige och vill bibehålla den”.
– Vi har också en stark kontrollfunktion, där vi kommer att se till att man gör prover och titta på hur det fungerar framåt. Oavsett vad det landar i finns de här kontrollfunktionerna, och vi ska bibehålla djurvälfärden och den väldigt höga standard som vi har i dag, sa Marléne Lund Kopparklint (M).
Sofia Skönnbrink (S) replikerade:
– Djurskyddet bygger på förebyggande arbete. I stället för ett borttagande vore det lämpligare att undersöka hur förprövningarna kan utvecklas och effektiviseras, så att fler förprövningar kan göras. Då blir väntetiden inte så lång. Vore det inte lämpligare att tillskjuta mer medel till länsstyrelserna så att förprövningar kan effektiviseras och förenklas?
Marléne Lund Kopparklint (M) underströk att hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU är vad som kommer att analyseras. ”Möjliga åtgärder för att stärka djurskyddet, inte bara här i Sverige, men också bibehålla det vi har i dag ska undersökas.”
– Då kommer vi att titta på alla de områden som ledamoten är inne på, så jag får be om att man väntar tills det resultatet är framme.
Huvudtemat i Marléne Lund Kopparklints (M) eget anförande var kampen mot hundsmugglingen, och att den är en prioriterad fråga för regeringen. Tullens, polisens och veterinärernas arbete för att stävja denna illegala verksamhet lyftes.
– Jag vill också vädja till svenska folket: Var uppmärksam på de hundvalpar ni köper! Så länge det finns en marknad i Sverige för de här hundvalparna kommer nämligen hundfabrikerna att finnas utomlands.
Magnus Oscarsson (KD) lyfte i sitt anförande bland annat fram de positiva aspekterna av att Sverige har en restriktiv antibiotikaanvändning. Sofia Skönnbrink (S) förde åter in frågan på den stundande konkurrenskraftsutredningen, som startar den 1 april i år och redovisas 30 juni 2024, och undrade i sin replik vad regeringen egentligen menar med regelförenklingar. Är syftet att sänka djurskyddskraven i Sverige för att stärka svenska lantbrukares konkurrenskraft?
– Vi vill inte sänka, dämpa eller på något sätt göra att vårt djurskydd blir sämre. Vi vill tvärtom se till att det går att parera detta, dels ha en livsmedelsproduktion värd namnet, öka produktionen, dels se över på vilket sätt vi, jämfört med EU, kan konkurrera på lika villkor, svarade Magnus Oscarsson (KD).
– Man blir oroad över vad utvecklingen kommer att bli, sa Sofia Skönnbrink (S) som var rädd att djuren kommer att få betala priset för den stärkta konkurrenskraft, som återkommande nämns i utredningsuppdraget, för svenska lantbrukare.
– Åtgärder som i dagsläget lyfts upp som fördyrande är till exempel halm till grisar, vilket är en absolut nödvändighet om vi ska kunna arbeta förebyggande för att stärka djurhälsan. Halmtillgången infördes för att grisarna skulle kunna utöva sitt naturliga beteende, böka runt, och för att de inte skulle svansbita varandra. Därför behöver vi inte heller använda svanskupering i Sverige, sa Sofia Skönnbrink, som också tog upp beteskravet för mjölkkor:
– Det är jätteviktigt, inte bara för att korna ska få utöva sitt naturliga beteende utan för att också kunna upprätthålla en god klövhälsa i besättningen. Jag är lite oroad över att vi socialdemokrater och ledamotens parti Kristdemokraterna har olika uppfattning om vad ett starkt djurskydd är. Ledamoten nämner att det ska vara högt ställda djurskyddskrav i Sverige. Just därför skulle jag vilja att ledamoten utvecklar vad ett starkt djurskydd innebär för honom.
– Vi kan väl börja med beteskravet, svarade Magnus Oscarsson (KD) och berättade att beteskravet för kor var ”en present till Astrid Lindgren i slutet av 1990-talet, har jag för mig”.
– Vi som har hängt med lite grann vet dessutom att det på den tiden såg helt annorlunda ut i våra djurstallar. Då var djuren inne mycket i ladugårdarna. Det var trångt och mörkt, och inte som i dag. I dag finns en helt annan standard på våra stallar. Jordbrukarna, framför allt mjölkbönderna, kan berätta att de öppnar dörrarna till stallarna en varm sommardag men att det är knappt att djuren går ut. De vill hellre vara inne, sa han och fortsatte med att betona att han inte tycker det är konstigt att se över dessa frågor.
– LRF säger samma sak, nämligen att man måste kunna se över hur reglerna ser ut i dag. Har det varit bra? Har det varit dåligt? Det är jätteviktigt att vi törs säga så. Bara för att en lag stiftades för så länge sedan, med den tidens nivåer, är det ändå konstigt att inte kunna se över om något är bra eller dåligt och hur vi ska se framåt. När jordbrukarna berättar om hur läget är, är det viktigt att ta fram fakta, sa Magnus Oscarsson (KD).
Sofia Skönnbrink (S) fortsatte att fråga representanterna för regeringsunderlaget vad de egentligen vill med konkurrens- och djurskyddsutredningen. Höja svensk konkurrenskraft genom att sänka svenskt djurskydd? Sverigedemokraternas Beatrice Timgren fick frågan: Innebär en harmonisering av lagstiftningen gentemot EU att Sverige ska sänka sina krav?
– Vi vill inte sänka kraven. Det är viktigt att Sveriges standard blir vägledande i EU, svarade Beatrice Timgren (SD).
Sofia Skönnbrink (S):
– Det kommer att ta ungefär 15 år innan de konventionella gårdar som håller grisar och nötkreatur i Europa klarar att ställa om till det system vi har i Sverige. Eftersom stärkt konkurrenskraft för svenska lantbrukare är en prioriterad fråga för regeringen och landsbygdsministern, har jag svårt att se att de kommer att nöja sig med att invänta ombyggnationer i Europa som tar upp till 15 år: På vilket sätt ska konkurrenskraften stärkas i ett kortsiktigt perspektiv?
– Vi vill att djurskyddslagen harmoniseras inom EU genom att EU-genom att EU-lagen skärps. Därför bör regeringen verka för att det svenska djurskyddet ska tjäna som vägledning för utvecklingen av hela EU:s djurskyddskrav, sa Beatrice Timgren (SD).
Dagen efter debatten fattade riksdagen beslut om de 130 förslag som lämnats i motionerna om djurskydd. Samtliga motioner avslogs med hänvisning till pågående arbete.
Text Katarina Hörlin
Foto Sveriges Riksdag, Melker Dahlstrand/Sveriges Riksdag och Elsa Frizell
Om kornas behov av sommarbete:
”Kor är inte mörkrädda – de kan vara ute på natten”
Direkt efter debatten frågar vi Djurskyddet Sveriges sakkunniga Anna Lundvall om det som Magnus Oscarsson (KD) presenterar som fakta i betesfrågan för kor stämmer.
Var det så dåliga stall på 1990-talet att korna behövde lämna dem under sommaren, men i dag är stallen så bra att korna vill vara därinne hellre än att gå ut?
– En varm dag kan korna välja att vara inne om det är svalare i stallet, men dessa kor går ju gärna ut på nätterna och betar. Det kan man inte bortse ifrån. Att de hellre går ut när det är lite svalare och färre insekter, än mitt på dagen en varm sommardag ska ju inte behöva leda till att de stängs in. De är inte mörkrädda, utan kan vara ute på natten, säger Anna Lundvall.
– Det har gjorts försök som visar att även kor i moderna lösdrifter vill ut på bete, försök där de fått öppna grindar med tyngder på och de har då varit beredda att arbeta hårt för att komma ut. Trots att det finns foder inne. Även klöv- och benhälsa blir bättre om djuren går ute, säger hon och tillägger att det finns fler aspekter av utevistelse än vad djuren äter:
– Den samlade forskningen visar att kor mår bra på bete, att få ströva fritt över stora ytor, ha möjlighet att välja sina sociala interaktioner fritt och beta är något helt annat än att vara i stall. Dessutom har konsumenterna i flera undersökningar sagt att de vill köpa mjölk från kor som har fått beta, säger Anna Lundvall.
Fler frågor som lyftes under djurskyddsdebatten
Här kommer ett sammandrag av några av de många djurskyddsfrågor partiföreträdarna lyfte i sina anföranden. Vill du se hela debatten? Scrolla ner till länken!
Vänsterpartiets Kajsa Fredholm förde i sitt anförande fram krav på utfasning av burhållningen av mink och värphöns.
– Burar inom äggindustrin kan man förbjuda genom att göra ett förtydligande i djurskyddsförordningen om att hönor behöver frihet att röra sig obehindrat eller genom att skicka ett uppdrag till Jordbruksverket att uppdatera den djurslagsspecifika lagstiftningen om fjäderfä, sa hon och avslutade anförandet med att uppmana regeringen att:
– Införa ett stoppdatum för pälsdjursfarmning till senast år 2025, presentera en plan för utfasningens genomförande och återkomma med förslag på regelverk som förbjuder försäljning av nyproducerad päls från djur i bur.
Miljöpartiets Daniel Helldén höll samma linje som föregående talare och lyfte fram situationen för de svenska kycklingarna och minkarna:
– Vi har mycket att göra även när det gäller att stoppa det grövsta förtrycket mot djuren. Vi har en industri som producerar så kallade turbokycklingar, kycklingar som lever sina liv på mindre yta än en A4 under hela sina liv. Och det går inte att hävda att djurskyddslagen implementeras på ett bra sätt för de hönor som inte kan sträcka ut sina vingar eller få träffas av vårsolens strålar då de hålls inomhus, sa han och yrkade bifall till Miljöpartiets reservation 17 om att minkfarmerna successivt måste avvecklas.
Centerpartiets Daniel Bäckström sa i sitt anförande att han ville se ”fler djurvälfärdsprogram där, slakterier, handelskedjor och producenter arbetar tillsammans”, att ”regelbördan inom djurskyddsområdet behöver minska, utan att ge avkall på omsorgen för våra djur” och att han ”välkomnar det arbete som nu görs inom EU med en generell och ny djurskyddslagstiftning på EU-nivå som ska se till att det EU-gemensamma djurskyddet lyfts till minst svensk nivå”.
Sverigedemokraternas Beatrice Timgren lyfte i sitt anförande fram vikten av att kontrollmyndigheten, länsstyrelsen, gör fler besök på gårdar, att det införs ett stopp av importkött från djur som slaktats utan bedövning och även för produkter som kommer från djur som tvångsmatats, som ank- och gåslever, samt att Sverigedemokraterna vill att en översyn av svenska djurparker görs.
Moderaternas Marléne Lund Kopparklints huvudtema i sitt anförande var hundsmugglingen och att kampen mot den är en prioriterad fråga för regeringen. Tullens, polisens och veterinärernas arbete för att stävja denna illegala verksamhet lyftes.
– Jag vill också vädja till svenska folket: Var uppmärksam på de hundvalpar ni köper! Så länge det finns en marknad i Sverige för de här hundvalparna kommer nämligen hundfabrikerna att finnas utomlands.
Kristdemokraternas Magnus Oscarsson uppmärksammade i sitt anförande de positiva aspekterna av att Sverige har en restriktiv antibiotikaanvändning, att förslag nu getts på att utbilda fler till veterinärer och att ”det var hoppfullt att regeringen är beredd att vidta åtgärder mot hundsmugglingen”.
Socialdemokraternas Sofia Skönnbrink betonade i sitt anförande att: ”Det är inte rimligt att distriktsveterinärerna ensamma ska bära ansvaret för jourverksamheten. I utredningen föreslås att nattjouren ska avskaffas för att förbättra veterinärernas arbetsmiljö. Jag tror snarare att regeringen behöver ställa krav på att även privata aktörer ska ta sitt ansvar så att det inte endast är distriktsveterinärernas uppgift att se till att det finns veterinärer att tillgå nattetid.”
Liberalernas Elin Nilsson tog i sitt anförande upp en minskad antibiotikaanvändning. ”Tack vare målinriktat arbete med förebyggande åtgärder för en god djurhälsa och ett gott djurskydd är situationen i Sverige ( – – – ) mycket bättre än i många andra länder. Vi har en låg förbrukning av antibiotika till djur och en relativt låg förekomst av resistenta bakterier. Men problemen ökar även här. På det här området precis som på så många andra områden behöver vi samarbeta över landsgränserna för att bli framgångsrika. ( – – – ) Tyvärr kan man dock se en ökning generellt i världen, och detta är ganska mycket kopplat till att efterfrågan på animaliska proteiner ökar. Här har Sverige en viktig roll att spela bland annat i EU, och EU har en viktig roll att spela i världen.”
Se hela debatten här
Hela djurskyddsdebatten kan ses här via riksdagens webb-tv: https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/debatt-om-forslag/djurskydd_HA01MJU9
Ta del av alla motioner och riksdagens beslut här: 2022/2023:MJU9
