JO tar inte upp anmälan mot Jordbruksverket

JO utreder inte den anmälan som Djurskyddet Sverige lämnade in mot Jordbruksverket med anledning av hur processen kring de förändrade föreskrifter för lantbrukets djur har hanterats.
– Det är beklämmande och allvarligt, säger Gunnela Ståhle, styrelseledamot Djurskyddet Sverige.

Jordbruksverket har som ansvarig förvaltningsmyndighet för djurskyddet allvarligt missbrukat sitt uppdrag, anser Djurskyddet Sverige och JO-anmälde verket i september för de brister organisationen såg att verket visat i processen kring de nya föreslagna djurskyddsföreskrifterna för lantbrukets djur.

Bristerna var, enligt Djurskyddet Sverige, att Jordbruksverket medvetet valt att sänka djurskyddsnivån, att föreskriftsförslaget inte vilar på vetenskaplig grund och att hänsyn inte tagits till remissinstansernas åsikter.
”Djurskydds- och konsumentorganisationerna har exkluderats från samrådsarbetet inför framtagandet av föreskriftsförslaget. Istället har samrådet skett med lantbrukets branschorganisationer” skrev Djurskyddet Sverige i anmälan.

^{Lars Lindström, vid JO. Foto: Pernille Tofte.}

I veckan kom beskedet att ”Anmälan föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från min sida” som Lars Lindström vid JO skriver.
– Det är beklämmande och allvarligt att JO inte tar upp de JO-anmälningar som riktats mot Jordbruksverket för hanteringen av förslag till nya djurskyddsföreskrifter för lantbrukets djur. Djurskyddets Sveriges anmälan var mycket väl underbyggd och anser att Jordbruksverkets hantering är ett hot mot demokratin, säger Gunnela Ståhle, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige och ordförande i Vi Konsumenter.

Hanteringen av remisser är en viktig demokratisk process, vilket också de tio forskarna som skrev i Göteborgsposten tog upp som en viktig aspekt, understryker hon.
–  Föreskrifter som utfärdas av Jordbruksverket måste bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är ju därför regeringen tillsatt ett vetenskapligt råd. Även om Leif Denneberg, som generaldirektör inte avser att ändra Jordbruksverkets förslag, har han nog tagit till sig kritiken över remisshanteringen. Vi får hoppas på betydande förbättringar. En uppvaktning av landsbygdsministern är angelägen och Djurskyddet Sverige får också använda Jordbruksverkets råd för att få till stånd en förändring, säger Gunnela Ståhle.

JO avgör vad som ska utredas och behöver inte motivera sina beslut. Att en anmälan inte tas upp till mer ingående utredning är inte detsamma som att JO har ansett att allt har gått rätt till, informerar JO i sitt följebrev. Beslutet kan ej överklagas.

^{Gunnela Ståhle.}

Text Katarina Hörlin
Foto Maja Brand, Pernille Tofte och iStockphoto

Därför JO-anmälde Djurskyddet Sverige Jordbruksverket
Den 19 april 2017 skickade Jordbruksverket ut förslag till nya föreskrifter för lantbrukets djur (fjäderfä, nötkreatur, grisar, får, getter och kaniner) på remiss till 40 remissinstanser. Remisstiden sattes till den 22 maj, det vill säga en månad senare.

En mycket kort svarstid, vilket påpekats av flera remissinstanser. Vissa har inte hunnit svara eller gå igenom den vetenskapliga litteraturen. Trots att en majoritet av remissinstanserna, inklusive länsstyrelserna som är ansvariga kontrollmyndigheter, avslår förslagen i konsekvensutredningen så bortser Jordbruksverket från detta och går vidare med förslaget.

De föreslagna förändringarna innebär till stora delar försämringar för djuren. Föreskriftsförslaget för gris innebär en sänkt avvänjningstid, alltså att smågrisarna ska få tas från suggan vid 21 dagar istället för 28 dagar, mot att producenterna uppfyller en rad villkor. Jordbruksverket anger i konsekvensutredningen ingen motivering till varför en sådan förändring föreslås, skriver Djurskyddet Sverige i sin JO-anmälan.
Läs hela anmälan här

Mer läsning
Debattartikeln ur GöteborgsPosten: Jordbruksverket går bara grisbranschens ärenden
Artikel ur Tidningen Djurskyddet: Jordbruksverket JO-anmäls för förslag som rör griskultingar