Bågjakt medför djurvälfärdsrisker med avseende på tiden från skott till medvetslöshet och skadeskjutning. Bristen på vetenskapliga studier av effekterna på vilt skjutna med pil och båge ger en osäkerhet som i sig indirekt innebär en djurvälfärdsrisk. Det skriver SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd i ett yttrande som kom idag.
Idén att tillåta bågjakt i Sverige kom ursprungligen från Svenska Bågjägareförbundet och stöttades av Svenska Jägareförbundet. Naturvårdsverket skickade därefter ut en remiss med förslaget att tillåta jakt med compoundbåge på rådjur, räv, bäver, grävling, mårdhund, tvättbjörn, bisam och hare.
Skälen för att tillåta bågjakt var enligt förespråkarna att det är tillåtet i Danmark, USA och på Åland, samt att enligt strategin för svensk viltförvaltning har Naturvårdsverket ”sagt att vi ska utveckla möjligheten att använda nya sätt att jaga” som det stod på myndighetens hemsida.
Protesterna kom direkt från djurskyddsorganisationer och många kunde knappt tro att det var ett seriöst förslag. I fjol begärde Djurskyddet Sverige tillsammans med Naturskyddsföreningen, Djurens Rätt och Svenska Djurskyddsföreningen att SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd sammanställer aktuell forskning om jakt med pil och båge.
I dag kom rådets yttrande där det konstaterar att ”den allmänna bristen på vetenskapliga studier av effekterna på vilt skjutna med pil och båge och en närmast total avsaknad av sådana studier på småvilt (mindre än rådjurs storlek) inklusive vattenlevande däggdjur och fåglar medför osäkerhet om skadeeffekterna. Denna osäkerhet `skulle vid ett eventuellt tillåtande av jaktmetoden indirekt innebära en djurvälfärdsrisk´.”
Rådet slår även fast att bristen på vetenskapliga studier av djurvälfärdsrisker också vid jakt med kul- och hagelvapen är påtaglig, och förklarar att det därför inte kan ”uteslutas att jakt med pil och båge även skulle kunna innebära vissa fördelar jämfört med jakt med krutladdade skjutvapen. Direkta jämförelser av jakt med pil och båge respektive med kul- eller hagelvapen är av dessa anledningar inte möjliga.”
Dock kan rådet se minst två stora risker med bågjakt, det gäller risken för skadeskjutning och att tid till dess det träffade djuret blir medvetslöst är lång. ”I jämförelse med jakt med kul- eller hagelvapen medför bågjakt djurvälfärdsrisker med avseende på framför allt tiden från skott till medvetslöshet och skadeskjutning.”
Mer forskning för att vetenskapligt kunna uttala sig om konsekvenserna av ett införande av jakt med pil och båge krävs, och rådet preciserar ”vilka områden som bör prioriteras:
- Experimentella jämförelser av tiden från träff till medvetslöshet för olika djurslag vid jakt med olika metoder, och graden av stress och smärta som djuret upplever under denna tid
- Storskaliga jämförelser i fält av skadeskjutningsfrekvens för olika djurslag och under olika förutsättningar, vid jakt med olika metoder
- Kartläggning av attityder hos allmänheten, i synnerhet personer som vistas i naturen och olika intressegrupper inom friluftslivet, gentemot jakt med olika metoder
- Kartläggning av intresset för bågjakt i viltvårdande syfte bland etablerade jägare som jagar med kul- eller hagelvapen och bland människor som inte jagar idag
- Kartläggning av jaktolyckor (frekvens, orsak, typ av skada) vid jakt med pil och båge respektive kul- eller hagelvapen
- Riskbedömningar av djurvälfärd vid jakt med olika metoder
- Etiska aspekter utöver konsekvens- och riskbedömning. ”
Med så bristande forskningsunderlag kan man inte tillåta en ny jaktmetod, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige.
– Vetenskapliga rådets rapport pekar dock på behovet av forskning på jakt och jaktmetoder i stort. Det finns idag inga jaktetiska eller djurskyddsmässiga fakta som talar för att bågjakt ska tillåtas, argumenten som framförts handlar om nöjet för jägaren att skjuta med båge – det får aldrig vara avgörande för hur vi avlivar djur!
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Ta del av hela yttrandet här:
Yttrande från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd om jakt med pil och båge
Läs mer
Här uppmanas myndighet att skrota förslaget om pilbågsjakt
