Så ska kandidaterna arbeta för djurskyddet i EU

EU-VALET. Vilka svenska blivande EU-parlamentariker brinner för att arbeta för ett stärkt djurskydd i EU? Vad vill de uppnå? Hur ska de konkret göra? Vi har frågat samtliga riksdagspartiers två toppkandidater. Den 9 juni är det val. Läs vad de svarat innan du röstar.

Text Jörgen Olsson, Katarina Hörlin & Hasse Gänger

Abir Al-Sahlani (C) EU-parlamentariker sedan 2019 tillhörande gruppen RE, Renew Europe. Kandiderar som Centerpartiets ena toppkandidat för kommande mandatperiod.

• Så ska Al-Sahlani arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Abir Al-Sahlani, hur ska du konkret arbeta för att stärka djurskyddet om du blir vald för en ny mandatperiod?
  – Jag kommer även under nästa mandatperiod att fokusera på de frågor som lyfts i nästa svar.

  Vilka är de viktigaste djurskyddsfrågorna att driva under nästa mandatperiod?
  – Striktare regler för transport av levande djur. Varje år transporteras omkring 1,5 miljarder djur antingen inom EU eller från ett EU-land till ett annat land. Ofta är förhållandena minst sagt ovärdiga och ibland är djuren helt utan mat och vatten. Det finns redan regler och lagar när det gäller djurtransporter i EU. Problemet är att de inte följs ordentligt. Det måste det bli ändring på. Exempelvis behövs det ett minimibelopp för böter som utdöms inom EU, när någon bryter mot djurskyddslagen och orsakar djurs lidande.

  – Jag fortsätter också driva en rad andra förbättringar av djurhållning:
  Obligatorisk bedövning vid slakt, och innan dess märkningsplikt för djur som slaktats utan bedövning. Ökade möjligheter till betesdrift och utevistelse för nötkreatur; förbud mot systematisk fixering av suggor vid inseminering, under grisning och medan de diar; förbud mot näbbtrimning inom kycklingproduktion; förbud mot tvångsmatning av ankor samt förbud mot tupp- och tjurfäktning, svarar Al-Sahlani.

  När vi skickar detta mejl den 12/4 ser vi att du inte har skrivit under Eurogroup for Animals tio djurskyddslöften Vote for Animals, där parlamentariker kan förbinda sig att kommande mandatperiod arbeta för djurvälfärden i tio konkreta punkter, från att påskynda övergången till forskning utan djurförsök till att verka för att en djurkommissionär inrättas i EU. Varför inte? Är det något av löftena som gör det omöjligt att underteckna, i så fall vilka?
  – Jag har nu skrivit under djurskyddslöftena och står helhjärtat bakom alla löften förutom förbudet mot att placera pälsprodukter från uppfödning på marknaden. Alla de övriga löftena har Centerpartiet arbetat aktivt för under flera mandatperioder.

  Du har varit EU-parlamentariker under den pågående mandatperioden, en tid när de förbättringar i djurskyddslagstiftningen som utlovats inte infriats, framför allt inte för lantbruksdjuren. Kortare maxtider för transport av alla levande djur inom EU och ett förbud att hålla lantbruksdjur i bur har ännu inte införts i EU-lagstiftningen. Vilka är dina reflektioner kring dessa bakslag?
  – Inom Centerpartiet har vi drivit frågan om vikten av förbättrad djurvälfärd i flera mandatperioder. Under den senaste perioden har vi till exempel arbetat aktivt i ett specialinrättat granskningsutskott för djurtransporter i Europaparlamentet. Det var viktigt att det kom på plats, särskilt då flera stora brister i djurtransport uppdagats under de senaste åren. I granskningsutskottet var Centerpartiet drivande i att ta fram rekommendationer som skulle ligga till grund för ny lagstiftning, och jag är otroligt besviken att EU-kommissionen valde att bara presentera en liten del av allt som utlovats.

  Under mandatperioden 2019-2024 har det hållits flera omröstningar i EU-parlamentet i frågor som rör djurskydd. För att ge väljarna möjlighet att förstå parlamentarikernas ställningstaganden i konkreta djurskyddsfrågor undrar vi hur du resonerade vid följande omröstningar:

  I omröstningen den 23 oktober 2020 om CAP, Common agricultural policy, för 2021-2027, som gäller hela EU:s gemensamma jordbrukspolitik där djurskyddet ingår, la du ner din röst. Vilka var dina bevekelsegrunder för att lägga ned din röst?
  – EU:s jordbrukspolitik röstades igenom i form av tre stora lagstiftningsärenden. Centerpartiet röstade för två av dem (hela finansieringspaketet, och det stora paketet för de strategiska planerna), men valde att lägga ner vår röst i den tredje, då vi ansåg att den innehöll för mycket statlig detaljstyrning av marknaden..

  I omröstningen den 15 februari 2022 om EU:s jordbruksutskotts AGRI:s genomföranderapport för produktionsdjurens välfärd, (Implementation report on on-farm animal welfare), där bland annat förslaget om en gemensam djurvälfärdsmärkning ingick, röstade du för. Vilka var dina bevekelsegrunder för att rösta för?
  – Jag vill se striktare regler för djurvälfärd på EU-nivå, och tror att djurvälfärdsmärkning är ett utmärkt sätt att ge incitament för förbättringar och samtidigt kunna ge tydligare information till konsumenter.
  Resultatet av omröstningen blev att förslaget antogs med 496 röster för, 140 mot och 51 parlamentariker la ner sina röster.

  I omröstningen den 19 oktober 2023 som hölls efter debatten European Citizens Initiative Fur Free Europe, FFE, röstade du nej till att EU-parlamentet skulle hålla en omröstning som i sin tur skulle kunnat resultera i en resolution där parlamentet tog ställning för kraven i FFE (ett avskaffande av all pälsdjursuppfödning inom EU och ett importförbud av päls från djur som fötts upp inom pälsdjursindustrin). Du var en av dem som röstade nej – varför?
  – Centerpartiets inställning till pälsdjursuppfödning är att den ska få finnas, men att den självklart måste följa de djurskyddsregler som vi har i Sverige. Om vi skulle införa ett förbud i Sverige, så skulle produktionen flytta utomlands till länder med ännu sämre djurskydd och utan kontroller. Då har vi inte vunnit något, när det gäller djurens bästa.
  Resultatet blev att förslaget att en omröstning skulle hållas i EU-parlamentet röstades ned med 101 röster för, 227 emot och 17 parlamentariker la ner sina röster.

  Slutligen, vilka omröstningar som påverkat djurskyddet anser du har varit de viktigaste den nuvarande mandatperioden (2019-2024)?
  – Omröstningen om de rekommendationer som granskningsutskottet för djurtransporter lade fram har varit viktigast, då den var helt avgörande för att få EU-kommissionen att faktiskt lägga fram nya förslag på åtgärder, svarar Abir Al-Sahlani.

  Text Jörgen Olsson Foto Centerpartiets presstjänst
  Enkätintervjun är gjord via mejl.

Emma Wiesner (C) EU-parlamentariker sedan 2021 då hon ersatte Fredrick Federley (C) som avgått. Hon tillhör gruppen RE, Renew Europe, och är suppleant i AGRI, EU:s jordbruksutskott. Kandiderar som Centerpartiets andra toppkandidat för kommande mandatperiod.

• Så ska Wiesner arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Trots populistiskt motstånd i EU-kommissionen är Emma Wiesners mål att kämpa vidare för djurens välfärd i AGRI, EU-parlamentets jordbruksutskott, om hon blir vald för en ny mandatperiod.

  Bara 28 år gammal tillträdde Emma Wiesner som EU-parlamentariker för Centerpartiet i februari 2021 och blev därmed den yngsta folkrepresentanten i den liberala gruppen Renew Europe. Hon har under sitt första mandat i EU varit ordinarie ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelsäkerhet, ENVI, suppleant i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, AGRI, och suppleant i ITRE-utskottet för industrifrågor, forskning och energi.

  Emma Wiesner vill gärna fortsätta att arbeta för att stärka djurskyddet på EU-nivå. Om hon blir vald för en ny mandatperiod är planen redan klar:

  – Jag vill sätta mig i de viktiga utskotten där djurvälfärdsfrågorna hanteras, för att kunna utforma och pusha på för de lagstiftningar som bör presenteras på djurskyddsområdet och till dess att de har presenterats. Kommissionen har ju jobbat under en lång tid för att ta fram ny djurskyddslagstiftning, men dragit tillbaka den. Jag tänker jobba proaktivt för att det ska bli nya lagstiftningar. Och när de sedan har kommit är jag beredd att sitta i de utskott där frågorna hanteras och driva på för ett starkare djurskydd i hela Europa. Jag vill fortsätta driva på för en hög, ambitiös och aktiv klimatpolitik. Det är otroligt viktigt att vi tar ansvar för klimatet. Med förändrat klimat kommer det bli mer torka, översvämningar och fler sjukdomar som sprids. Det är också viktigt ur ett djurskyddsperspektiv att det inte blir ett odrägligt klimat för djuren att leva i.

  Är det några speciella frågor i lagstiftningen som du värnar extra mycket?
  – Jag brinner ju för att höja djursvälfärden på EU-nivå generellt. Det är en jätteviktig djuretisk fråga, men det är också en konkurrensfråga för svenskt jordbruk och lantbruk. Jag och Centerpartiet välkomnar att det har varit en översyn över både transportregler, djurvälfärdsreglerna, slakten och märkningen. På alla fyra områden behövs det starkare lagstiftning som verkligen värnar om djurskyddet.

  – Får jag välja två symboliska frågor så är det knorrfrågan och näbbfrågan. Förbud mot svanskupering finns egentligen redan på EU-nivå, men inget annat land än Sverige har implementerat det. Knorrfrågan gör mig otroligt upprörd, jag skäms för politiken att vi inte levererar bättre. Centerpartiet gick till EU-val 2014 och 2019 med knorren som en symbol för bättre djurvälfärd i hela Europa, och ännu har det inte kommit på plats. Vi trodde att det äntligen skulle levereras under den här mandatperioden. Men i slutet stoppade EU-parlamentet kommissionens förslag, och nu får vi kämpa för den här saken en gång till.

  Emma Wiesner är lika angelägen när det gäller näbbarna:
  – I år har vi också uppmärksammat frågan om näbbtrimningen, att man kapar näbbarna av kycklingarna för att de i stressade miljöer börjar picka på varandra och skadar varandra. I stället för att komma åt problemet med stressade djur använder man näbbkaparutrustning. Det vill vi verkligen sätta stopp för.

  Vilka djurskyddsomröstningar har varit viktigast den gångna mandatperioden?
  – I det tillfälliga granskningsutskottet för djurtransporter, ANIT, tittade vi enbart på djurtransportfrågan. Det arbetet under första halvan av mitt mandat var jätteviktigt. Där fick vi ta del av veterinärer, forskare, lantbrukare och åkeri och pratade om frågan ur ett brett perspektiv. Parallellt med det var det ju skandalen på Suezkanalen med båtar med kalvar som fastnade i solen och for rejält illa. Många av dem tvingades också avlivas. EU-parlamentets tydliga beslut om ställning för starkare välfärd under djurtransporter var viktigt. Men där hade jag hoppats på att det hade kommit nya uppföljande politiska förslag.

  – Vi kämpar också för ett globalt Parisavtal för antibiotika, och vi lade in ett ändringsförslag i någon av lagstiftningarna vi har röstat om och det gick igenom. Vi har fått med oss hela EU-parlamentet på ett globalt Parisavtal. Det är jag väldigt stolt över. EU-parlamentet har uttalat stöd för ett sådant arbete, och det måste vi nu ro i hamn så att EU verkligen kämpar på den globala arenan för att vi gemensamt kan tackla antibiotikaresistensen. Det var också en viktig omröstning.

  Under Emma Wiesners tid i parlamentet har djurskyddsfrågorna inte fått det genomslag i lagstiftningen som många hade hoppats.
  – Under 10–15 års tid har det har det stått helt still i djurvälfärdsfrågorna. Men nu har det äntligen börjat röra på sig, och det är ändå ett gott tecken på att man nu är beredd på att ta den här frågan på allvar. Jag tror att nästa mandatperiod kommer att vara helt avgörande för djurvälfärdsfrågorna och djurvälfärden.

  På vilka sätt då?
  – Nu är man äntligen mogen politiskt. EU-kommissionen har förberett de här lagstiftningarna, har jobbat aktivt för att förändra lagarna. Vi fick ändå en ny lag för djurtransporter, och nu ska vi arbeta jättehårt för att göra den så bra som möjligt. Vi vet också att EU-kommissionen har förberett de andra lagarna.

  Emma Wiesner är tillsammans med Pär Holmgren, (MP), den enda av de svenska EU-parlamentarikerna som haft en plats i EU:s jordbruksutskott AGRI och kandiderar igen i det kommande EU-valet. Hur är arbetsklimatet i AGRI?

  – Det är ett spännande utskott. Det finns hel del med konservativa rötter, men också förvånansvärt många lantbrukare med praktiska erfarenheter är representerade. Och så är det sådana som jag som inte har någon lantbrukarbakgrund utan har en ideologisk ingång djurskydds- och lantbruksfrågor.

  Har det varit svårt att lyfta fram djurskyddsfrågorna?
  – Ja, och framför allt svårt när det finns flera som är konservativt inställda. Jag upplever att svenska lantbruket är väldigt framåtlutat, vi har investerat mycket i hög djurvälfärd, minskad antibiotikaanvändning, vi har god miljöprestanda, vi använder inte lika mycket bekämpningsmedel med låga utsläpp till följd, många har investerat i biogas och så vidare. Det är inte riktigt samma konstruktiva atmosfär från politiker i andra länder.

  I mars i år uttryckte Emma Wiesner under en debatt i parlamentet stor frustration över att EU-kommissionen har kidnappats av landsbygdspopulister som bromsar djurskyddsarbetet.
  – Under det senaste halvåret när valrörelsen dragit i gång har de konservativa partierna insett att de har mycket att tjäna på om de går i den populistiska riktningen och säger nej till EU-lagstiftning för att visa att man har handlingskraft där hemma. De har sagt att man vill stoppa all lagstiftning som har med miljö att göra, där också djurvälfärden och djurskyddsfrågorna sorteras in. Det är en stor farhåga om det efter valet blir högerkonservativ majoritet som blockerar mycket av politiken och hämmar frammarschen där vi vill ha mer ambitiösa regler.

  Vilka är de viktigaste djurskyddsfrågorna inför nästa mandatperiod?
  – Det är djurvälfärdspaketet, som kommissionen har jobbat med. Med reglerna för välfärd på gård, slakt, transporter och märkning. Det måste vara fokus på djurvälfärdsfrågor, och att få i hamn de jätteviktiga lagstiftningarna.

  Emma Wiesner har skrivit under Eurogroup for Animals tio djurskyddslöften Vote for Animals och berättar att hon under mandatperioden har skrivit på flera upprop och initiativ för att pressa kommissionen att ta fram lagarna.

  – Om ett upprop innehåller mycket kan det vara så att man håller med om väldigt mycket, men ändå kanske inte kan skriva under på allt. Därför är det i ibland svårt att skriva under sådana upprop. Jakt- och vargfrågan ställer till det, för där ser vi också att varg skapar väldigt problem för lantbrukarna och alla de får som blir attackerade. Där vill vi ha mer tillåtande regler för skyddsjakt på vargen även ur ett djurhållnings- och välfärdsperspektiv för de gårdar och får som drabbas, säger hon.

  Under mandatperioden 2019-2024 har det hållits flera omröstningar i EU-parlamentet i frågor som rör djurskydd. För att ge väljarna möjlighet att förstå parlamentarikernas ställningstaganden i konkreta djurskyddsfrågor undrar vi hur du resonerade vid följande omröstningar:

  I omröstningen den 15 februari 2022 om EU:s jordbruksutskotts AGRI:s genomföranderapport för produktionsdjurens välfärd, (Implementation report on on-farm animal welfare), där bland annat förslaget om en gemensam djurvälfärdsmärkning ingick, röstade du för. De svenska parlamentariker i grupperna Greens/EFA (de gröna) och GUE/NGL (vänster) som röstade emot motiverade det med att förslaget hade ett för stort fokus på lantbrukssektorns ekonomiska intressen, och la för lite fokus på djurvälfärden för lantbruksdjuren. De hade också önskat se att förslaget skulle ha ersatts med miljöutskottets yttrande. Vilka var dina bevekelsegrunder för att rösta för?
  – Djurväldfärdsmärkning är jätteviktigt för att också öka konsumenters medvetenhet och för att sprida information om att det ser väldigt olika ut ur ett djurvälfärdsperspektiv för djuren i Europa. Jag tycker konsumentmakt är ett väldigt viktigt demokratiskt medel. Och det är inte samma höga djurvälfärd i alla delar av Europa och alla delar av världen. Då tycker jag att om man uppfyller höga krav och god djurvälfärd ska man som konsument ha rätt att få veta om det, och få mer information att gå på än att bara tänka med plånboken.
  – Jag tror det är svårt för de gröna och vänstern att acceptera det, att det även finns kött som kan ha producerats bra och hållbart. De menar att man inte ska uppmuntra till animaliekonsumtion. Men där menar jag att det är bättre att vi jobbar med lantbrukssektorn och de som faktiskt har implementerat åtgärder för att förbättra för djuren och att visar upp det för kunder och konsumenter, så att det kan göras mer hållbara val när djuren har behandlat väl och att det är skillnad på importerat kött och svensk kött. Då är det ett jätteviktigt medel att visa upp kött som har producerats under olika goda förhållanden. Där är vänstern alldeles för naiv och idealistisk. Men vi har ju en ganska hög animaliekonsumtion och där är det väl vettigt att göra den så bra och hållbar som möjligt, säger Emma Wiesner.
  Resultat: förslaget antogs med 496 röster för, 140 mot och 51 parlamentariker la ner sina röster.
  Fotnot: Vänsterns och de Grönas inställning kan läsas längre fram i denna enkät.

  I omröstningen den 19 oktober 2023 som hölls efter debatten European Citizens Initiative Fur Free Europe, FFE, röstade du nej till att EU-parlamentet skulle hålla en omröstning som i sin tur skulle ha kunnat resultera i en resolution där parlamentet tog ställning för kraven i FFE (ett avskaffande av all pälsdjursuppfödning inom EU och ett importförbud av päls från djur som fötts upp inom pälsdjursindustrin). Varför röstade du emot?
  – Centerpartiets inställning mot pälsdjursuppfödning är att den ska få finnas, men att den måste följa höga djurskyddregler. Annars är det risk för att det i Sverige och Europa kommer att ske under ännu sämre djurskydd utan kontroller. Och då har vi inte vunnit något när det gäller djurens bästa. Vi har en pragmatiskt hållning i den frågan, säger hon och fortsätter:
  – Jag personligen som EU-parlamentariker är betydligt mer kritisk till pälsdjursuppfödning rent generellt. Jag tror att om vi inför det gemensamt i Europa har vi mycket att vinna på det. Men där delar jag också mitt parti samma hållning att om det ska finnas pälsdjursuppfödning är det bättre om det kan göras i Sverige.– Fur Free Europ vill ha handelsförbud för pälsdjur, och där måste man vara mer pragmatisk om det redan finns pälsar som producerade, då tycker jag inte att man ska förbjuda att använda dem. Utan att de tvärtom ska gå till källan och begränsa uppfödningen av fler pälsar, säger Emma Wiesner.
  Resultat: förslaget att en omröstning skulle hållas i EU-parlamentet röstades ned med 101 röster för, 227 emot och 17 parlamentariker la ner sina röster.

  Text Hasse Gänger Foto Centerpartiets presstjänst

Jonas Sjöstedt (V) var EU-parlamentariker 1995-2006 tillhörande gruppen GUE/NGL, Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster. Kandiderar som Vänsterpartiets ena toppkandidat för kommande mandatperiod.

• Så ska Sjöstedt arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Vilka är de viktigaste djurskyddsfrågorna att driva kommande mandatperiod enligt dig?
  – Stopp för uppfödning av djur i burar och för långa djurtransporter.

  Hur ska du konkret arbeta för att förbättra djurskyddet för EU:s miljarder djur?
  – Jag kommer konkret arbeta för:

  • Nya lagar om förbud mot uppfödning av djur i bur ska genomföras.
  • De grymma djurtransporterna av levande slaktdjur till länder utanför EU ska upphöra helt. Djuren kan bör slaktas i EU och export bör ske av kött, inte levande djur.
  • Reglerna för djurtransporter inom EU ska skärpas mer än EU-kommissionen förslår.
  • Uppfödning av djur för pälsens skull ska upphöra.
  • Subventioner till animalieindustrier som ger utsläpp av växthusgaser ska avvecklas, mer ska satsas på att utveckla vegetariska alternativ och odlat kött.

  .
  Jonas Sjöstedt har skrivit under Eurogroup for Animals tio djurskyddslöften Vote for Animals

  Enkät Katarina Hörlin Foto Agnes Stuber, Vänsterpartiets EU-bildbank
  Enkäten gjordes via mejl. Jonas Sjöstedt & Hanna Gedin (V) har valt att ge samma svar.

Hanna Gedin (V) kandiderar för första gången till EU-parlamentet som Vänsterpartiets andra toppkandidat.

• Så ska Gedin arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Vilka är de viktigaste djurskyddsfrågorna att driva kommande mandatperiod enligt dig?
  – Stopp för uppfödning av djur i burar och för långa djurtransporter.

  Hur ska du konkret arbeta för att förbättra djurskyddet för EU:s miljarder djur?
  – Jag kommer konkret arbeta för:

  • Nya lagar om förbud mot uppfödning av djur i bur ska genomföras.
  • De grymma djurtransporterna av levande slaktdjur till länder utanför EU ska upphöra helt. Djuren kan bör slaktas i EU och export bör ske av kött, inte levande djur.
  • Reglerna för djurtransporter inom EU ska skärpas mer än EU-kommissionen förslår.
  • Uppfödning av djur för pälsens skull ska upphöra.
  • Subventioner till animalieindustrier som ger utsläpp av växthusgaser ska avvecklas, mer ska satsas på att utveckla vegetariska alternativ och odlat kött.

  .
  Hanna Gedin har skrivit under Eurogroup for Animals tio djurskyddslöften Vote for Animals

  Enkät Katarina Hörlin Foto Agnes Stuber, Vänsterpartiets EU-bildbank
  Enkäten gjordes via mejl. Hanna Gedin & Jonas Sjöstedt (V) har valt att ge samma svar.

Heléne Fritzon (S) är EU-parlamentariker sedan 2019 tillhörande gruppen S&D, Progressive Alliance of Socialists and Democrats. Kandiderar som Socialdemokraternas ena toppkandidat.

• Så ska Fritzon arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Hur ska du konkret arbeta för att stärka djurskyddet om du blir vald för en ny mandatperiod?
  – Jag kommer att arbeta för att EU:s djurskyddslagstiftning stärks och förväntar mig att kommissionen levererar de förslag som utlovats men inte levererats denna mandatperiod. Det är viktigt både för djurens bästa och för våra svenska lantbrukares konkurrenskraft.

  Vilka är de viktigaste djurskyddsfrågorna att driva under nästa mandatperiod?
  – EU:s djurskyddslagstiftning behöver stärkas. Högre krav behöver ställas på djurvälfärd och djurhälsa. Djurtransporterna behöver bli färre och kortare. Sverige är ett föregångsland när det kommer till djurskydd och djurvälfärdsfrågor och att det är viktigt att resten av Europa följer efter.

  Du har när vi skickar detta mejl den 12/4 inte skrivit under Eurogroup for Animals tio djurskyddslöften Vote for Animals Varför inte? Är det något av löftena som gör det omöjligt att underteckna, i så fall vilket?
  – Det är viktiga frågor som lyfts, som vi socialdemokrater arbetar aktivt med, både nationellt och på EU-nivå. Vi brukar dock vara restriktiva med att skriva under på valplattformar från andra organisationer. Politiken är fylld av intresseavvägningar, kompromisser och förhandlingar och vi presenterar vår samlade politik i vårt valmanifest. Det handlar inte minst om tydlighet mot väljarna och att vi ska ha full koll på vad vi lovar så att vi också kan leverera på det.

  Du har varit EU-parlamentariker under den pågående mandatperioden, en tid när de förbättringar i djurskyddslagstiftningen som många hoppades på inte infriades, framför allt för lantbruksdjuren. Kortare maxtider för transport av levande djur inom EU och ett förbud att hålla lantbruksdjur i bur har ännu inte införts i EU-lagstiftningen. Vilka är dina reflektioner kring dessa bakslag?
  – Jag är mycket besviken på att kommissionen inte har levererat de djurskyddsförslag som utlovats och förväntar mig att nya förslag presenteras under nästa mandatperiod. Vi vill bland annat att EU ska ta efter Sverige och skärpa kraven på boxstorlekar och strötillgång, skärpa reglerna för djurtransporter och minska antibiotikaanvändningen genom att ställa krav på att andra länder, likt Sverige, förbjuder gruppbehandling av antibiotika. Detta eftersom det ökar risken för resistenta bakterier.

  Under mandatperioden 2019-2024 har det hållits flera omröstningar i EU-parlamentet i frågor som rör djurskydd. För att ge väljarna möjlighet att förstå vad som ligger bakom parlamentarikernas ställningstaganden i konkreta djurskyddsfrågor undrar vi hur du resonerade vid följande omröstningar:

  I omröstningen den 23 oktober 2020 om CAP, Common agricultural policy, för 2021-2027, som gäller hela EU:s gemensamma jordbrukspolitik där djurskyddet ingår, röstade du emot. Vilka var dina bevekelsegrunder för att rösta nej?
  – Anledningen till detta är att vi anser att hela jordbrukspolitiken behöver reformeras. Vi har konsekvent röstat för mer klimat- och miljöåtgärder i jordbrukspolitiken och för bättre djurskydd i EU..

  I omröstningen den 15 februari 2022 om EU:s jordbruksutskotts AGRI:s genomföranderapport för produktionsdjurens välfärd, (Implementation report on on-farm animal welfare), där bland annat förslaget om en gemensam djurvälfärdsmärkning ingick, röstade du för. Vilka var dina bevekelsegrunder att rösta ja?
  – Vi röstade för förslaget att se över hela EU:s lagstiftning om produktionsdjurs välbefinnande, eftersom det i flera rapporter konstaterats att lagarna är föråldrade. Vi vill alltså se ett större omtag än enbart en märkning.
  Resultat: förslaget antogs med 496 röster för, 140 mot och 51 parlamentariker la ner sina röster.

  I omröstningen den 19 oktober 2023 som hölls efter debatten European Citizens Initiative Fur Free Europe, FFE, röstade du nej till att EU-parlamentet skulle hålla en omröstning som i sin tur skulle kunnat resultera i en resolution där parlamentet tog ställning för kraven i FFE (ett avskaffande av all pälsdjursuppfödning inom EU och ett importförbud av päls från djur som fötts upp inom pälsdjursindustrin). Omröstningen om en sådan omröstning skulle hållas röstades ned med 101 röster för, 227 emot och 17 nedlagda röster. Du var en av dem som röstade nej – varför?
  – Denna omröstning var inte planerad på förhand utan gällde ett sent tillägg på agendan. Vi bedömde att det inte var möjligt att få in detta på dagordningen, säger Heléne Fritzon.
  Resultat: förslaget att en omröstning skulle hållas i EU-parlamentet röstades ned med 101 röster för, 227 emot och 17 parlamentariker la ner sina röster.

  Vilka omröstningar som påverkat djurskyddet anser du har varit de viktigaste den nuvarande mandatperioden (2019-2024)?
  – Vi arbetar i EU för att stärka djurskyddet. Alla omröstningar med bäring på djurskydd är viktiga.

  Enkät Jörgen Olsson Foto Socialdemokraternas pressbild
  Enkäten besvarades via mejl.

Johan Danielsson (S) har varit EU-parlamentariker till den 29 november 2021, då tillhörande gruppen S&D, Progressive Alliance of Socialists and Democrats. Kandiderar som Socialdemokraternas andra toppkandidat.

• Så ska Danielsson arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Johan Danielsson har ej svarat på frågorna kring hur han ska arbeta för djurskyddet i EU kommande mandatperiod.

  Enkät Jörgen Olsson. Foto Socialdemokraternas pressbild

Karin Karlsbro (L) är EU-parlamentariker sedan 2019 tillhörande gruppen RE, Renew Europe. Kandiderar som Liberalernas ena toppkandidat.

• Så ska Karlsbro arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Hur ska du konkret arbeta för att stärka djurskyddet om du blir vald för en ny mandatperiod?
  – Djurskydd ligger oss liberaler varmt om hjärtat och har varit en prioriterad fråga för mig under mandatperioden. Det viktigaste nästa mandatperiod är att få upp djurskyddsfrågorna på agendan igen så att nya skärpningar av djurskyddsreglerna i EU kan komma på plats så tidigt som möjligt under nästa mandatperiod. Nästa mandatperiod vill jag också se ett europeiskt förbud mot minkfarmar.

  Vilka är de viktigaste djurskyddsfrågorna att driva under nästa mandatperiod?
  – Jag vill driva på för att djurtransporterna ska begränsas så mycket som möjligt. Transporter av kött är att föredra framför transporter av levande djur. Möjligheterna att använda mobila och mindre slakterier bör förbättras. Det ska finnas en tidsgräns vid djurtransporter som fastställs för varje djurart.

  – Användningen av antibiotika bland både människor och djur måste minska. Bra djurskydd leder till att mindre antibiotika används. I dag är Sverige bäst i Europa på att hålla ner användningen av antibiotika inom djurhållning. Det är tack vare våra höga djurskyddskrav som färre djur blir stressade och sjuka. Bättre djurskydd i resten av Europa är alltså bra för både djuren, konsumenterna och folkhälsan.

  Du har inte skrivit under Eurogroup for Animals tio djurskyddslöften Vote for Animals Varför inte? Är det något av löftena som gör det omöjligt att underteckna, i så fall vilka av löftena?
  – Jag får många frågor om att skriva under upprop från olika organisationer men har valt att vara mycket restriktiv till att underteckna upprop. Jag går till val på Liberalernas politik.

  Du har varit EU-parlamentariker under den pågående mandatperioden, en tid när de förbättringar i djurskyddslagstiftningen som många hoppades på inte infriades, framför allt inte för lantbruksdjuren. Kortare maxtider för transport av levande djur inom EU och ett förbud att hålla lantbruksdjur i bur har ännu inte införts i EU-lagstiftningen. Vilka är dina reflektioner kring dessa bakslag?
  – Det är en besvikelse att arbetet för ökat djurskydd tappat tempo och jag hoppas att nästa mandatperiod blir en omstart.

  Under mandatperioden 2019-2024 har det hållits flera omröstningar i EU-parlamentet i frågor som rör djurskydd. För att ge väljarna möjlighet att förstå parlamentarikernas ställningstaganden i konkreta djurskyddsfrågor undrar vi hur du resonerade vid följande omröstningar:

  I omröstningen den 23 oktober 2020 om CAP, Common agricultural policy, för 2021-2027, som gäller hela EU:s gemensamma jordbrukspolitik där djurskyddet ingår, röstade du emot. Vilka var dina bevekelsegrunder för att rösta emot?
  – En av Liberalernas allra viktigaste frågor i valet 2019 var att kraftigt minska subventionerna till jordbruket. Tyvärr levde den nya CAP:en inte alls upp till våra förväntningar då EU fortsätter att plöja ner miljarder i stöd som hade kunnat användas till betydligt bättre ändamål.

  I omröstningen den 15 februari 2022 om EU:s jordbruksutskotts AGRI:s genomföranderapport för produktionsdjurens välfärd, (Implementation report on on-farm animal welfare), där bland annat förslaget om en gemensam djurvälfärdsmärkning ingick, röstade du för. Vilka var dina bevekelsegrunder för att rösta ja?
  – Liberalerna tror på tydlig märkning av produkter. Det ska vara lätt att göra rätt för EU:s konsumenter när det kommer till att välja mat i butiken som har producerats på ett schysst sätt. Framöver vill vi att EU:s veterinärmyndighet ska vara ”matens och märkningens FBI”, med resurser och sanktionsmöjligheter för att se till att medlemsländerna följer regler kring djurskydd och livsmedelssäkerhet.
  Resultat: förslaget antogs med 496 röster för, 140 mot och 51 parlamentariker la ner sina röster.

  Vilka omröstningar som påverkat djurskyddet anser du har varit de viktigaste den nuvarande (2019-2024) mandatperioden?
  – I höstas röstade vi igenom frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zealand som jag var med och förhandlade fram och som också är det första i världen där handelsparterna ställer tydliga krav på varandra på djurskyddsområdet. På så sätt kan vi genom vår konsumentkraft exempelvis minska djurtransporter och antibiotikaanvändning i djurhållningen även internationellt.

  Text Jörgen Olsson Foto Axel Adolfsson, Liberalernas pressbild
  Enkäten besvarades via mejl.

Anna Maria Corazza Bildt (L) har tidigare varit EU-parlamentariker för Moderaterna 2009-2019. Kandiderar som Liberalernas andra toppkandidat.

• Så ska Corazza Bildt arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Hur ska du konkret arbeta för att stärka djurskyddet om du blir vald för en ny mandatperiod?
  – Djurskyddet ska vara en central fråga under nästa mandatperiod. Vi måste jobba för höjd nivå på djurskyddet i andra medlemsländer, så att svenska matproducenter blir mer konkurrenskraftiga på den gemensamma marknaden. Det handlar framför allt om minskad antibiotikaanvändning och mindre djurtransporter.
  – Jag har under många år samarbetat med Marit Paulssons för förbättrad djurhälsa och kommer att fortsätta att jobba för god djurhållning, eftersom bra djurskydd och bättre förhållande för djuren är viktigt även för människors hälsa. Därför ska djurskydd också ingå i offentlig upphandling, så att barn, sjuka och äldre får mat av hög kvalitet.

  Vilka är de viktigaste djurskyddsfrågorna att driva under nästa mandatperiod?
  – Minskad antibiotikaanvändning, vilket är bra både för djuren och för konsumenterna. Jag vill se mindre transport av levande djur och mer transport av kött. Jag vill underlätta för mobila slakterier, eftersom det är bättre att transportera kött än levande djur. Allt detta har jag redan arbetat för under mina tio år som europaparlamentariker, och det arbetet kommer jag att fortsätta med under kommande mandatperiod.

  När vi skickar detta mejl den 12/4 ser vi att du inte har skrivit under Eurogroup for Animals tio djurskyddslöften Vote for Animals, där parlamentariker kan förbinda sig att kommande mandatperiod arbeta för djurvälfärden i tio konkreta punkter. Varför inte? Är det något av löftena som gör det omöjligt att underteckna, i så fall vilket?
  – Jag skulle gärna ha skrivit under, men jag vill kunna hålla det som jag lovar när jag väl är vald. Jag vill se en Eurogroup for Animals, men jag tror inte att det är realistiskt att ha en djurskyddskommissionär. Av det skälet skrev jag inte under, men jag stödjer helhjärtat att vi ska göra mer för höjt djurskydd inom EU.

  Enkät Jörgen Olsson Foto Axel Adolfsson, Liberalernas pressbild
  Enkäten besvarades via mejl.

   

   

Ella Kardemark (KD) kandiderar för första gången till EU-parlamentet som Kristdemokraternas ena toppkandidat.

• Så ska Kardemark arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Vilka är de viktigaste djurskyddsfrågorna att driva kommande mandatperiod enligt dig?
  – Framför allt ser vi djurvälfärdsbrister vid långa djurtransporter. Därutöver vet vi att svenska djurhållare har en konkurrensnackdel med europeiska kollegor genom både högre krav, men även att de regler som är gemensamma inte uppfylls i lika hög grad i andra länder. Kupering av grisar är ett tydligt exempel. Andra europeiska länder borde lära av, och ta efter Sverige. Problemet med smuggelhundar är ett annat område som behöver uppmärksammas.

  Hur ska du konkret arbeta för att förbättra djurskyddet för EU:s miljarder djur?
  – Genom att använda de verktyg som en förtroendevald representant har till sitt förfogande: kunskapa, bilda opinion, debattera och driva fram skarpa förslag som man sedan kan rösta på. Befintliga EU-regler gällande djurskydd ska givetvis gälla alla medlemmar, svarar Ella Kardemark, som inte skrivit under Eurogroup for Animals djurskyddslöften Vote for Animals.

  Enkät Katarina Hörlin Foto Kristdemokraternas presstjänst
  Enkäten besvarades via mejl.

Alice Teodorescu Måwe (KD) kandiderar för första gången till EU-parlamentet som Kristdemokraternas andra toppkandidat.

• Så ska Teodorescu Måwe arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Alice Teodorescu Måwe har ej svarat på frågorna kring hur hon ska arbeta för djurskyddet i EU kommande mandatperiod.

  Enkät Katarina Hörlin Foto Kristdemokraternas presstjänst

Alice Bah Kuhnke (MP) är EU-parlamentariker sedan 2019 tillhörande gruppen Greens/EfA, De Gröna/Europeiska fria Alliansen. Är medlem i parlamentets intergrupp för djurskydd. Kandiderar som Miljöpartiets ena toppkandidat.

• Så ska Bah Kuhnke arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Hur ska du konkret arbeta för att stärka djurskyddet om du blir vald för en ny mandatperiod?
  – Min utgångspunkt är att inget djur ska utsättas för lidande. Alla djur har ett egenvärde oavsett deras nyttighet för människan. God djurhållning och välfärd handlar inte bara om att undvika lidande i form av stress, smärta och sjukdom, utan även om att ge djuren möjlighet till ett så fullvärdigt och naturligt liv som möjligt i hela EU.

  Vilka är de viktigaste djurskyddsfrågorna att driva under nästa mandatperiod?
  – Jag kommer fortsätta att arbeta för att: Skärpa kraven på djurhållning så att djuren får rätt att bete sig naturligt. Lantbrukare med bättre djurhållning ska inte missgynnas i konkurrensen.

  – Att lagstiftningen om djurtransporter uppdateras och stärks: Åtta timmar ska vara absolut maxgräns för alla djurtransporter inom EU, men med en lägre maxgräns på fyra timmar för fjäderfän och kaniner som är än känsligare för transporter.
  Förbjuda export av levande djur till länder utanför EU, oavsett syfte och tidslängd, om lagar och regler gällande djurvälfärd och standarder inte följs eller inte kan kontrolleras. Förbjud all form av djurplågeri. Stoppa tjurfäktningar, förbjuda bläckfiskfarmar, se ett förbud mot pälsfarmning och förbjuda tvångsmatning av gäss och ankor. Förbjud burhållning av produktionsdjur. Skärpa sanktioner för de som bryter mot lagstiftningen om djurvälfärd, och öka trycket från kommissionen mot medlemsländer som inte följer reglerna. EU måste intensifiera arbetet med en global FN-deklaration om djurvälfärd. Skärpa EU:s djurförsöksdirektiv och främja utvecklingen av djurfria metoder  Alla EU:s frihandelsavtal ska ha ett kapitel om djurvälfärd.

  Du har varit EU-parlamentariker under den pågående mandatperioden, en tid när de förbättringar i djurskyddslagstiftningen som många hoppades på inte infriades, framför allt inte för lantbruksdjuren. Kortare maxtider för transport av levande djur inom EU och ett förbud att hålla lantbruksdjur i bur har ännu inte införts i EU-lagstiftningen. Vilka är dina reflektioner kring dessa bakslag?

  – Att det är sorgligt och svårt att förstå att det inte finns  en majoritet i vare sig EU-parlamentet eller i medlemsstaterna, som vill driva dessa frågor fram till lagförslag. Det finns många som säger sig vara engagerade i denna fråga men uppenbarligen inte tillräckligt. Så om detta är frågor som är viktiga för dig, se till att rösta på ett parti som också prioriterar dessa frågor och är beredd att ta de beslut som krävs för att djuren ska få det bättre.

  Vilka är de största framgångarna respektive besvikelserna vad gäller djurskyddet för EU:s djur, enligt dig, under denna mandatperiod?
  – Att vi fick igenom inrättandet av undersökningskommittén för att utreda fall av grymhet under djurtransporter i Europa och att detta ledde till att EU-kommissionen föreslog nya regler för att skydda djuren under transport var en stor seger. Nästa mandatperiod kommer vi att förhandla hur den lagstiftningen ska se ut – det krävs ett starkt grönt mandat för att se till att vi får på plats kortare maxtider för transporter! Den största besvikelsen är utan tvekan att inga nya djurskyddsregler kom på plats!

  Under mandatperioden 2019-2024 har det hållits flera omröstningar i EU-parlamentet i frågor som rör djurskydd. För att ge väljarna möjlighet att förstå parlamentarikernas ställningstaganden i konkreta djurskyddsfrågor undrar vi hur du resonerade vid följande omröstningar:

  I omröstningen den 23 oktober 2020 om CAP, Common agricultural policy, för 2021-2027, som gäller hela EU:s gemensamma jordbrukspolitik där djurskyddet ingår, röstade du emot.
  Vilka var dina bevekelsegrunder för att rösta emot?
  – Vi anser att EU:s jordbrukspolitik behöver göras om i grunden. Idag går den största delen av jordbruksbudgeten till det ohållbara och tungt industriella jordbruket som dominerar i Europa. Utformningen av CAP:en gynnar ett litet antal lantbrukare med mycket mark, på bekostnad av djurens välfärd, miljön, klimatet och bönders inkomster i stort. Den nya CAP:en som skulle antas i oktober 2020 var i stort en fortsättning av status quo, och långt ifrån att vara i linje med målen i den gröna given eller EU:s klimatlag. Resultatet var en kraftig urvattning av förslaget som lagts fram av kommissionen och som fortsätter gynna den industriella köttindustrin vars enda syfte är att producera billigt kött. För oss är detta oacceptabelt. Vi har inte råd att fortsätta att skjuta nödvändiga reformer på framtiden och fortsätta att stötta de största utsläpparna med skattebetalarnas pengar. Stödet måste gå till de jordbrukare som vill och vågar ställa om. Med en lokal matförsörjning får vi mindre miljöpåverkan, bättre djurvälfärd,  återför jobb till landsbygden och blir bättre rustade i kristider..

  I omröstningen den 15 februari 2022 om EU:s jordbruksutskotts AGRI:s genomföranderapport för produktionsdjurens välfärd, (Implementation report on on-farm animal welfare), där bland annat förslaget om en gemensam djurvälfärdsmärkning ingick, röstade du emot. Vilka var dina bevekelsegrunder för att rösta nej?
  – Den nuvarande djurskyddslagstiftningen är till största delen föråldrad, med en allmän förordning för alla arter från 1998 och ett fåtal artspecifika direktiv för de viktigaste arterna/ålderskategorierna som värphöns, grisar och kalvar. Genomförandet av djurskyddsbestämmelserna varierar, men för vissa direktiv är det systematiskt dåligt med låga nivåer av kontroller, datainsamling och övervakning.- Genomföranderapporten om produktionsdjurens välfärd skulle diskutera svagheterna i dagens lagstiftning – pågående överträdelser av viktiga direktiv, låg kontrollnivå, föråldrade standarder och behov av vetenskaplig uppdatering. Sluttexten som lades fram för omröstning i parlamentet fokuserade helt på frågor om konkurrenskraft och kostnader, och gav ingen tydlig vägledning varken för jordbrukare som vill ta sig ur intensifieringsracet eller för medborgare som vill se högre standarder fastställas och upprätthållas. Därför röstade vi emot.
  Resultat: förslaget antogs med 496 röster för, 140 mot och 51 parlamentariker la ner sina röster.

  När det den 20 januari 2020 röstades om det tillfälliga ANIT-utskottets förslag om gruppens rekommendationer kring djurtransporter skulle skickas till EU-kommissionen lade du ner din röst. Varför?
  – Vi Gröna har drivit den här frågan länge och intensivt. Att rapporten överhuvudtaget kom på plats är en stor framgång och vi lyckades få en majoritet i EU-parlamentet för flera viktiga krav för hårdare kontroller och regleringar av djurtransporterna. Men tyvärr föll vårt förslag på max åtta timmars transporter i omröstningen. Det var en avgörande fråga för mig och därför lade jag ner min röst.
  Resultat: förslaget antogs med 557 röster för, 55 mot och 78 parlamenariker la ned sina röster.

  I omröstningen den 19 oktober 2023 som hölls efter debatten European Citizens Initiative Fur Free Europe, FFE, röstade Alice Bah Kuhnke ja till att EU-parlamentet skulle hålla en omröstning som i sin tur skulle kunnat resultera i en resolution där parlamentet tog ställning för kraven i FFE (ett avskaffande av all pälsdjursuppfödning inom EU och ett importförbud av päls från djur som fötts upp inom pälsdjursindustrin).
  Resultat: förslaget röstades ned med 101 röster för, 227 emot och 17 parlamentariker la ned sina röster.

  Slutligen, vilka omröstningar som påverkat djurskyddet anser du har varit de viktigaste under den nuvarande mandatperioden (2019-2024)?
  – Farm to fork – från jord till bord-initiativet som röstades igenom i början av mandatperioden utlovade högre krav på djurvälfärd och ett nytt tänk om hur hela systemet hänger ihop. Tyvärr tappade det fart under mandatperioden och nu ligger det flera förslag för att ta bort krav på miljö- och djurskydd i jordbrukspolitiken. Även naturrestaureringslagen hade haft avgörande betydelse framförallt för de vilda djuren men även för lantbruksdjuren – det var en stor besvikelse när detta stoppades av bland annat den svenska regeringen.

  Alice Bah Kuhnke har skrivit under Eurogroup for Animals djurskyddslöfte Vote for Animals

  Text Jörgen Olsson Foto Miljöpartiets pressbild
  Enkätintervjun gjordes via mejl.

Pär Holmgren (MP) är EU-parlamentariker sedan 2019 tillhörande gruppen Greens/EfA, de Gröna/Europeiska fria Alliansen och är suppleant i AGRI, EU:s jordbruksutskott. Är medlem i parlamentets intergrupp för djurskydd. Kandiderar som Miljöpartiets andra toppkandidat.

• Så ska Holmgren arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Pär Holmgren fick närmast en chock under sin första session i EU-parlamentets jordbruksutskott AGRI, när han insåg vilket monumentalt motstånd det fanns i utskottet mot att höja djurvälfärden. 

  När vi ser tillbaka på nuvarande mandatperiod har de förhoppningar om en rejält skärpt EU-djurskyddslagstiftning inte infriats. Vad är skälen till det egentligen: handlar det om att majoriteten i parlamentet är företrädare för näringen eller om att förslagen stoppats i EU-kommissionen?
   – Övergripande är det ju tyvärr bara att konstatera att inom politiken är de som är i majoritet och styr fortfarande betraktar djur främst som en handelsvara och inte som kännande varelser. Och det är ju förskräckligt. Det här handlar verkligen inte bara om kor och däggdjur, utan också om fiskar. Det handlar om alla levande djur, säger Pär Holmgren och tillägger att detta blir extra tydligt eftersom han även sitter i miljöutskottet ENVI, Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

  – I ENVI kan vi ofta i stort vara ganska överens om att vi behöver ta mer hänsyn till klimatet, biologisk mångfald och så vidare. Men i jordbruksutskottet AGRI hamnar vi i den Gröna gruppen nästan alltid i minoritet. Samma sak med fiskeriutskottet, där jag inte sitter, men jag följer deras arbete noga, även där är de som står upp för industrin dominerande. Oavsett om det är köttindustrin eller fiskeriindustrin så är de i majoritet. Precis som alla de här enorma lobbyistorganisationerna som finns för att se till att bevara det nuvarande systemet som helt är hänsynslöst gentemot djuren. I deras politik saknar djuren rättigheter och känslor. Man bortser helt från aspekten att se djuren som varelser.

  Vilka uteblivna djurskyddsförbättringar under denna mandatperiod (2019-2024) tycker du är värst?
  – Bland de två största besvikelserna är den första allt det som centreras kring den gemensamma jordbrukspolicyn, CAP, Common Agricultural Policy.

  – Jag skulle kunna prata om CAP:en hur länge som helst, men för att ta det kort: grundproblematiken med den är just att den är väldigt centrerad på att maximera de kortsiktiga vinsterna. Man tar varken hänsyn till djurens välfärd, deras välmående eller biologisk mångfald, klimatarbete och klimatomställning, säger Pär Holmgren.

  Nuvarande CAP, som styr lantbrukarnas försörjning i EU gäller 2023-2027 och är den största ekonomiska posten i EU:s budget, på 386,6 miljarder euro. CAP:en ska bidra till en hållbar förvaltning av naturresurser och motverka klimatförändringar.

  – Det andra som jag är väldigt besviken över är det faktum att när vi nu har haft två stora upprop från EU:s medborgare, Fur Free Europe, FFE, och End the Cage Age, där miljoner människor skrivit under för att avskaffa pälsdjursuppfödningen och burhållningen av lantbruksdjuren inom EU, ändå inte har landat i tydligare lagstiftning eller tydligare beslut. Det är både sorgligt för djuren och ett sätt att sätta käppar i hjulet för demokratin. Det är ju just för att öka medborgarinflytandet och demokratin som vi har de här medborgarinitiativen, säger han.

  Var finns främst käpparna som sätts i hjulen för att få igenom kraven i dessa medborgarinitiativ?
  – Det finns ett väldigt starkt motstånd framför allt i jordbruksutskottet, AGRI. Men tyvärr också en stor otydlighet hos EU-kommissionen. Om man blickar framåt skulle det ju vara väldigt bra – och ett krav som vi Gröna har – att man vet vilken kommissionär det är som verkligen har ansvar för djurskyddsfrågorna, djurvälfärd, djurtransporter och så vidare. Det ramlar lite grann mellan stolarna nu och det är ju ett tecken på att de här frågorna faktiskt inte är prioriterade hos kommissionen eller hos de största politiska grupperna i parlamentet.

  Tror du att det kan bli en förändring på den fronten till nästa mandatperiod eller efter nästa val EU-kommissionen som sker i höst?
  – Ja. Det vi definitivt ska ställa som krav på nästa kommission, framför allt om det skulle visa sig att det återigen blir Ursula von der Leyen som president och leder kommissionen, är att så fort som möjligt komma i mål med det som hon och EU-kommissionen har utlovat under den här mandatperioden, men ännu inte levererat, säger Pär Holmgren.

  Löftena gäller bland annat att hela EU:s djurskyddslagstiftning skulle ses över och att ett förbud mot exempelvis pälsdjursuppfödning. Skärpta krav på maxtider för samtliga djurtransporter var även utlovat att ingå i denna översyn.

  –Att de tar ansvar för sina löften är det ena, men det är också viktigt att vi ska veta vilken kommissionär det är som har ansvar för djurskyddsfrågorna och att förverkliga de krav som ställts. Det betyder att vi i den Gröna gruppen definitivt ska driva detta och jag tror att hela den Gröna gruppen kommer driva detta tidigt under nästa mandatperiod, när vi ska göra de här stora breda överenskommelserna. För mig blir det en väldigt stor skillnad jämfört med 2019, då jag var helt nyinvald i Europaparlamentet, men också ny i partipolitiken.

  Vilka erfarenheter från den här perioden kring att driva djurskyddsfrågor tar du med dig om du blir invald igen?
  – Hur viktigt det är att driva de här frågorna tidigt så att de kommer med i processen direkt. Förra perioden startade 2019 och då var i princip allt förarbete med CAP:en gjord när vi skulle rösta om den 2020. Det är svårt att få med perspektiv i efterhand. Den här mandatperioden kommer vi att vara med direkt i arbetet för CAP:en för 2028-2035.

  – En annan erfarenhet jag tar med mig är hur ofta vi i de politiska debatterna blir fast i olika enskilda frågor. Vi måste bli bättre på att knyta ihop allting. Det spelar ingen roll om vi pratar djurrätt eller djurskydd, för detta är faktiskt också en del av omställningen till ett hållbart samhälle i stort. Då kommer vi in på en sådan viktig sak som att verkligen stå upp för djurrättsfrågorna i de stora viktiga handelsavtalen. De största politiska grupperna i parlamentet driver ofta på med en strävan efter frihandel för handelns egen skull, för den ekonomiska tillväxtens skull, både i Europa och i andra världsdelar. Vi Gröna tycker att det är bra med handel mellan olika regioner i världen, vi är varken protektionister eller antiglobalister, men i handelsavtalen måste det vara tydligt inskrivet att det vi importerar – djur eller produkter som på något vis kommer från djurvärlden – ska vi ha tuffa krav på. På samma sätt ska vi också ha tuffa krav inom EU. Givetvis också få ett totalt stopp på uppfödning av pälsdjur. Det är exempel på frågor som är viktiga att tidigt baka in i de här uppgörelserna.

  Vad skulle du lyfta fram för djurskyddsframgångar under den här mandatperioden utifrån vad EU-parlamentet röstat fram?
  – En framgång var att vi till slut efter årtionden av politiskt förarbete från den Gröna gruppen fick till stånd det här tillfälliga granskande utskottet av djurtransporter, ANIT. Där satt jag med och den slutrapport vi fick fram blev trots allt relativt bra. Vi Gröna hade ju velat att den skulle bli ännu skarpare, men det blev ändå en tydlig signal från det tillfälliga transportutskottet och parlamentet. Tyvärr blev det också ett typexempel på att när vi skickar vidare detta till EU-kommissionen så bör ju kommissionen agera och reagera mer än vad den har gjort under de här fem åren.

  Du och Centerpartiets Emma Wiesner (C) som representerar gruppen RE, Renew Europe, i parlamentet, är de enda av de svenska parlamentariker som kandiderar igen som suttit i AGRI, jordbruksutskottet. I AGRI behandlas flera frågor som har betydelse för djurskyddet i EU. Hur är arbetsklimatet i AGRI?
  – Det är väldigt svårt. En enorm uppförsbacke. Jag kommer ihåg en av de första sessionerna jag var med i. Det var en av de första debatterna i AGRI efter starten av mandatperioden 2019 och det var nästan att man kunde tro att tredje världskriget hade brutit ut. Då hade det kommit en rapport som visade att kycklingätandet i EU hade minskat med en procent.  Pratar vi djurvälfärd så finns det väl inga djur som mer skulle behöva få ett rejält höjt djurskydd än just den här förskräckliga industriella kycklinguppfödningen. Att inte ens då kunna tänka att: ”Ja, men det här kanske är en bra trend. Vi kan väl halvera antalet kycklingar eller reducera med 75 procent och se till att de som bibehålls föds upp på ett hållbart sätt”. Men den slutsatsen drogs inte. Tvärtom var det väldigt höga tongångar om att nu måste vi på olika sätt stimulera människor i Europa att äta mer kycklingkött! För mig var det nästan en chock att befinna mig ett rum där majoriteten var så långt ifrån djurmoral och hållbarhet i stort, säger Pär Holmgren.

  Har den stämningen i AGRI fortsatt under mandatperioden?
  – Ja, två andra exempel som jag kan lyfta är de två tillfällen då jag för de Gröna varit med och förhandlat. Då handlade det om det vi på engelska kallar för Foodsecurity, livsmedelsförsörjningstrygghet på svenska. Prioriteten är inte att maten ska vara säker för oss att äta, utan att mängden mat i livsmedelsförsörjningen säkras. Jag generaliserar lite grann nu – för det finns alltid en gråskala i de andra stora grupperna i parlamentet – men de som vi förhandlade med ansåg generellt att de största hoten mot matförsörjningen i jordbruket inom EU var en alltför ambitiös klimatlagstiftning. Medan jag med stöd från Vänstergruppen lyfte fram att om vi bara fokuserar på att säkerställa att vi kan producera tillräckligt mycket mat åt människorna i EU, och inte använda så mycket åkermark för att också producera foder till djur, 70 procent av åkermarken i Europa används för köttproduktion, alltså med andra ord drastiskt minska på köttproduktionen skulle alla diskussioner om att åkermarken inte räcker till eller att ekologiskt lantbruk ger 5-10 procent mindre per ytenhet försvinna.

  Hur bemöttes detta förslag?
  – De politiska grupperna som jag förhandlade med motsatte sig allt. De sitter fast i den här typen av tänkande att det skulle vara en mänsklig rättighet att få äta billigt kött. Nu generaliserar jag lite, för det finns som sagt en gråskala även i dessa grupper, men generellt sitter de fast i den här typen av tänkande. Det bottnar ju i, som jag ser det, att man blundar för att djur är kännande varelser, levande varelser

  Om du blir invald nästa period vill du få en plats i AGRI igen?
  – Ja, om jag blir omvald så tror jag att jag har väldigt goda möjligheter att sitta kvar i alla mina utskott, där AGRI är ett och ENVI, EU:s miljöutskott, ett annat.

  En sak, betonar Pär Holmgren, som sällan framkommer i beskrivningen av den Gröna gruppen i EU-parlamentet är att åtminstone fyra av de sjuttio medlemmarna är lantbrukare.
  – De är experter på allt ifrån god djurhållning till ekologiskt lantbruk. Den typen av sakkunskapsexpertis finns oftast inte i de andra grupperna och jag tror inte att någon annan grupp relativt sett har så många lantbrukare som vi Gröna.

  Vilka har de viktigaste omröstningarna varit den nuvarande mandatperioden som rört djurskyddet?
  – CAP:en. Den genomsyrar allting och den nuvarande är inte bra. Den är en stor anledning till att vi ser bönder som protesterar i Europa. I media kan det ibland låta som att bönderna främst protesterar på grund av en tuff miljö- och klimatlagstiftning, men i grunden är deras protester en konsekvens av en väldigt dålig och ur deras perspektiv icke hållbar jordbrukspolitik. Det man inte får glömma bort är att de tre grupperna de konservativa, Socialdemokraterna och de liberala, har lagt grunden för denna gemensamma jordbrukspolitik, medan vi Gröna hela tiden har ifrågasatt en en massa delar.
  – En annan framgång är den rapport som vi i det tillfälliga utskottet kring djurtransporter, ANIT, trots allt fick igenom. Sedan hade den kunnat vara skarpare formulerad och det borde ha kunnat blivit mer uppföljning ifrån EU-kommissionen, men den gick trots allt igenom.

  Vilka är de viktigaste djurskyddsfrågorna inför nästa mandatperiod?
  – Det är CAP:en för nästa period. När vi tillträdde denna mandatperiod i mitten på 2019 fanns väldigt få slutförhandlingar kvar under hösten. Jag var med och lyssnade på dem, men jag hade ingen aktiv roll i förhandlingarna eftersom de var klara. Men för den kommande mandatperioden kommer hela CAP-processen att ske under dessa fem år. Man kommer inleda förhandlingarna och avsluta med att rösta om CAP:en som ska gälla sju år framåt, 2028-2035. Där har vi stora möjligheter att påverka så att djurvälfärden lyfts fram. Tyvärr landar debatten ofta i den alldeles överförenklade slutsatsen att det är dyrt med diesel och bensin. Om skulle vi lyfta blicken och framför allt lyssna på bönderna lite mer så är handelsavtalen en sak de återkommmer till. Vad gäller handelsavtalen ska vi verkligen driva att den typen av krav som vi sätter på djurvälfärd och djurrätt inom Europa ska skrivas in i alla handelsavtal. Det är jätteviktigt. Vi ska inte heller bli beroende av allt ifrån soja från Latinamerika eller billig majs från USA.

  – Sedan får vi Gröna också se till att allt det som kommissionen inte har levererat på djurvälfärdsområdet ännu faktiskt kommer upp på bordet och kommer i mål, säger Pär Holmgren, som har skrivit under Eurogroup for Animals djurskyddslöften Vote for Animals

  Text Katarina Hörlin Foto Miljöpartiets presstjänst

  Därför röstade Pär Holmgren som han gjorde i tre omröstningar

  Under mandatperioden 2019-2024 har det hållits flera omröstningar i EU-parlamentet i frågor som rör djurskydd. För att ge väljarna möjlighet att förstå vad som ligger bakom parlamentarikernas ställningstaganden i konkreta djurskyddsfrågor undrar vi hur du resonerade vid följande omröstningar:

  I omröstningen den 23 oktober 2020 om CAP, Common agricultural policy, för 2021-2027, som gäller hela EU:s gemensamma jordbrukspolitik där djurskyddet ingår, röstade du emot. Vilka var dina bevekelsegrunder för att rösta emot?
  – Jag skulle kunna prata om CAP:en hur länge som helst, men för att ta det kort: grundproblematiken med den är just att den är väldigt centrerad på att maximera de kortsiktiga vinsterna. Man tar varken hänsyn till djurens välfärd, deras välmående eller biologisk mångfald, klimatarbete och klimatomställning, säger Pär Holmgren.

  I omröstningen den 15 februari 2022 om EU:s jordbruksutskotts AGRI:s genomföranderapport för produktionsdjurens välfärd, (Implementation report on on-farm animal welfare), där bland annat förslaget om en gemensam djurvälfärdsmärkning ingick, röstade du emot. Varför?
  – Samma skäl som Alice Bah Kuhnke hade: ”Genomföranderapporten om produktionsdjurens välfärd skulle diskutera svagheterna i dagens lagstiftning – pågående överträdelser av viktiga direktiv, låg kontrollnivå, föråldrade standarder och behov av vetenskaplig uppdatering. Sluttexten som lades fram för omröstning i parlamentet fokuserade helt på frågor om konkurrenskraft och kostnader, och gav ingen tydlig vägledning varken för jordbrukare som vill ta sig ur intensifieringsracet eller för medborgare som vill se högre standarder fastställas och upprätthållas.”
  Förslaget antogs av EU-parlamentet med 496 för 140 mot och 51 ledamöter la ned sina röster.

  I omröstningen den 19 oktober 2023 som hölls efter debatten European Citizens Initiative Fur Free Europe, FFE, röstade du ja till att EU-parlamentet skulle hålla en omröstning som i sin tur skulle kunnat resultera i en resolution där parlamentet tog ställning för kraven i FFE (ett avskaffande av all pälsdjursuppfödning inom EU och ett importförbud av päls från djur som fötts upp inom pälsdjursindustrin). Varför röstade du för?
  – Hade vi som var för varit i majoritet skulle det ha landat i en resolutionstext. En resolution är ju vad den är, ett uttryck av en åsikt, men en resolution kan vara viktig om det blivit en skarpt formulerad text, som man senare kunnat utgå ifrån när det beslutas om lagstiftning, säger Pär Holmgren.
  Resultat: förslaget att en omröstning skulle hållas i EU-parlamentet röstades ned med 101 röster för, 227 emot och 17 parlamentariker la ner sina röster.

  Text Katarina Hörlin Foto Miljöpartiets pressbild

Jessica Polfjärd (M) är EU-parlamentariker sedan 2019 tillhörande gruppen EPP, European People’s Party (Christian Democrats). Kandiderar som Moderaternas ena toppkandidat.

• Så ska Polfjärd arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Jessica Polfjärd har ej svarat på frågorna om hur hon ska arbeta för djurskyddet i EU kommande mandatperiod.

  Enkät Jörgen Olsson Foto Moderaternas pressbild

Tomas Tobé (M) är EU-parlamentariker sedan 2019 tillhörande gruppen EPP, European People’s Party (Christian Democrats). Kandiderar som Moderaternas andra toppkandidat.

• Så ska Tobé arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Tomas Tobé har ej svarat på frågorna om hur han ska arbeta för djurskyddet i EU kommande mandatperiod.
  Enkät Jörgen Olsson Foto Moderaternas pressbild

Charlie Weimers (SD) är EU-parlamentariker sedan 2019 tillhörande gruppen ECR, Europeiska konservativa och reformister. Kandiderar som Sverigedemokraternas ena toppkandidat.

• Så ska Weimers arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Charlie Weimers har ej svarat på frågorna om hur han ska arbeta för djurskyddet i EU kommande mandatperiod.

  Enkät Jörgen Olsson  Foto Frankie Fouganthin, Wikimedia

Beatrice Timgren (SD) kandiderar för första gången till EU-parlamentet som Sverigedemokraternas andra toppkandidat.

• Så ska Timgren arbeta för djurskyddet i EU – klicka och läs

  Vilka är de viktigaste djurskyddsfrågorna att driva just nu/kommande mandatperiod enligt dig?
  – Att förbjuda obedövad slakt samt att arbeta för ett generellt stärkt djurskydd inom livsmedelssektorn. Här har vi i Sverige kommit långt och övriga EU behöver ta efter vårt djurskydd.

  Hur ska du konkret arbeta för att förbättra djurskyddet för EU:s miljarder djur?
  – Det är svårt att svara på innan utskottplaceringarna är fastställda, men genom samtal och påverkansarbete inom partiet och i partigruppen, svarar Beatrice Timgren, som inte skrivit under Eurogroup for Animals djurskyddslöften Vote for Animals.

  Enkät Jörgen Olsson Foto Sveriges riksdag