Rebecka Le Moine, talesperson för biologisk mångfald och djurrätt:
1. Vilka är de tre viktigaste djurskyddsfrågorna i dag, enligt ditt parti?
Det finns många djurskyddsfrågor som är väldigt viktiga, så detta är en svår fråga för oss att svara på! Vi har samlat alla våra förslag på det djurpolitiska området i ett eget djurpolitiskt program, som sammanfattar vår politik och våra krav. Om vi bara får välja tre:
• En djurskyddsmyndighet och ökade kontroller:
För att säkra att djur inom livsmedelsproduktionen får det bättre och se till så att djurskyddslagen följs i praktiken.Lagen ställer krav på att djuren ska få utlopp för sitt naturliga beteende och att avel som orsakar lidande inte ska få förekomma. Om lagen skulle följas skulle det ställas krav på en drägligare livsmiljö för djuren, med större yta, och rätt till utevistelse. Tyvärr vet vi hur stor skillnad det är på lagstiftningens krav på djurens välfärd, och verkligheten för miljontals djur. Vi behöver göra ett omtag kring djurskyddet för att implementera och garantera en hög djurvälfärd, genom en djurskyddsmyndighet som får det samlade ansvaret. Djurskyddskontrollerna behöver bli betydligt fler och missförhållanden och lagbrott ska upptäckas och beivras effektivt.
• Förbjud turbokycklingar:Ett smärtsamt tydligt exempel på när lagen inte följs, är turbokycklingar, som lever instängda med tusentals andra kycklingar, i en kropp som utgör ett biologiskt fängelse präglat av konstant lidande. De lever på en genomsnittlig yta om ett A4-papper. Under sitt knappa två månaders liv, får de aldrig känna vinden eller solens strålar. Det behöver och ska inte vara så. Vi behöver ställa om till långsamväxande raser och kräva att djur får en större yta att röra sig på, rätt till utevistelse, för ett friare och bättre liv.
• En minskad med mer medveten konsumtion av animaliska livsmedel och offentligt ledarskap:
Miljöpartiet vill se ett skifte från animalier till växtbaserat. Vi vill se en minskad men mer medveten konsumtion av animaliska livsmedel, vilket de offentliga måltiderna kan bidra stort till. Idag missgynnas plantbaserade produkter jämfört med animaliska produkter, en skillnad som vi vill ta bort. Vi vill att ,myndigheter, kommuner och regioner ska ta hänsyn till djurvälfärd i beslutsfattande och offentlig upphandling. All offentlig upphandling av animaliska produkter ska minst leva upp till nivån i svensk djurskyddslagstiftning, och andelen ekologiskt ska öka.
2. Anser Miljöpartiet att djurskyddskontrollerna fungerar?
Nej, det finns enorma och helt oacceptabla brister i myndigheternas system för tillsyn och djurskyddskontroller. Detta riskerar att vanvård eller till och med misshandel kan pågå utan att det får konsekvenser. Det är djuren som betalar priset för våra trasiga system.
Länsstyrelserna har slagit larm om att resurserna inte är tillräckliga för att öka kontrollerna, eller att bedriva fysiska kontroller. Miljöpartiet har länge påtalat att kontrollerna behöver bli tätare och oannonserade, och att det behövs mer resurser till myndigheterna för att genomföra kontroller.
3. Anser Miljöpartiet att det finns välfärdsbrister för fiskar inom svensk livsmedelsproduktion?
Ja. För det första är det numera välbelagt att fiskar har ett känsloliv och kan uppleva såväl smärta, rädsla, som välbefinnande. Det är viktigt att den utbyggnad av fiskuppfödningen som sker nu går hand i hand med ett gott djurskydd.
Vi vill ta fram artspecifika föreskrifter för djurvälfärden i fiskodlingar, och fasa ut fiskmjöl i djurfoder. Det behöver införas regler för så kallad berikning när det gäller hållandet av fiskar, som stimulerar djuret utöver de mest basala behoven och främjar djurvälfärden. Det behövs mer kunskap generellt om vilka miljöfaktorer som minskar stress och ökar välmående hos fiskar.
Plågsamma slaktmetoder som koldioxidbedövning, måste fasas ut, och föreskrifter för hur bedövning och slakt av fiskar får gå till, måste tas fram. När det gäller fiskar som sällskapsdjur finns det stora problem med djurvälfärden, och där vill vi införa en positiv lista över de djurarter som kan vara tillåtna.
4a. Anser Miljöpartiet att skyddet för de vilda djuren bör stärkas?
Ja, vi vill att viltlevande djur ska införas i samma djurskyddslag som de djur som hålls av människan. De vilda djuren omfattas inte av djurskyddslagen, vilket innebär att de inte har ett lika starkt rättsligt skydd som djur som hålls av människan.
Om viltlevande djur omfattades av djurskyddslagen skulle det falla sig mer naturligt att exempelvis ställa krav på mer djurskyddsanpassade jakt- och fiskemetoder, infrastrukturåtgärder för att förebygga viltolyckor samt eftersöksåtgärder i fler fall.
Vi vill att Sverige hämtar inspiration från den finska djurskyddslagen, som omfattar alla djur, även viltlevande, liksom den polska, norska och brittiska djurskyddslagen, som också på olika sätt införlivat vilda djur i djurskyddslagstiftningen.
4b. Anser Miljöpartiet att referensvärdet för varg i Sverige ska vara 170 vargar trots att EU-kommissionen ifrågasatt detta antal?
Nej, absolut inte. I dagsläget har vi bara runt 300 vargar i Sverige, och de är så inavlade att de kan ses om lika nära släkt som syskon. Sverige har ett ansvar att säkra långsiktigt livskraftiga populationer av alla våra arter, inklusive varg, och för det krävs betydligt fler vargar. Miljöpartiet har föreslagit att Sverige, Norge och Finland tillsammans skulle kunna hysa en långsiktigt livskraftig vargpopulation.
Ett referensvärde ska bygga på vetenskap, vilket siffran 170 inte gör. Skulle vi inte ha fler än 170 vargar i Sverige, så skulle de vara för få och det finns en risk i att vargen inte skulle överleva på lång sikt.
4c. Ser ditt parti några andra politiska lösningar än jakt om inte EU-kommissionen skulle godkänna det av nuvarande regering föreslagna referensvärdet på 170 vargar?
Ja, det finns stor potential att utveckla arbetet med bättre samexistens mellan människor och rovdjur. Men regeringen saknar politisk vilja att genomföra sådana satsningar. Miljöpartiet vill se satsningar i budgeten på konkreta rovdjursförebyggande åtgärder, och mer rådgivning och stöttning till djurägare. Djurhållare måste ersättas för sina kostnader fullt ut, inte till en liten del som det är idag. Exempelvis ska man kunna få ersättning för underhåll av rovdjursavvisande stängsel, och ersättningsnivåerna behöverhöjas. Myndigheterna måste erbjuda mycket mer rådgivning och stöttning till djurhållare i rovdjurstäta områden, och det kan behövas förebyggande ekonomisk ersättning. Ersättningsmodellerna behöver ses över.
5. Vill Miljöpartiet att Sverige tar fram en nationell plan för infasning av djurfria metoder inom vetenskap, regulatoriska tester och undervisning för att leva upp till EU-direktivets mål om att fasa ut djurförsök så snart det är vetenskapligt möjligt?
Ja, detta är en fråga som vi har drivit länge. En nationell handlingsplan för utfasning av djurförsök och infasning av djurfria metoder vore en naturlig del i arbetet för Sverige med att nå EU:s gemensamma försöksdjursdirektiv. Dessutom behöver vi satsa mer på 3R-centret för att minska och ersätta djurförsök.
5b. Kommer ditt parti att införa en stärkt finansiering för Sveriges 3R-Center?
Ja, vi var drivande i inrättandet av 3R-centret och vi har inkluderat satsningar på 3R i våra budgetmotioner i opposition. Den nivå regeringen lagt sig på möjliggör inte en verksamhet för centret. Centret behöver få fortsätta att utvecklas och växa, inte avvecklas. Vi vill lägga minst 20 miljoner per år för 3R-centret.
6. Bör Sverige införa ett förbud mot pälsdjursuppfödning?
Ja, pälsfarmningen är djupt oetisk, vi kan inte acceptera en djurhållning som så uppenbart orsakar lidande hos djuren. I dagsläget förekommer inte pälsdjursuppfödning i Sverige, men vi vill säkerställa att sådan uppfödning inte återkommer, genom att införa ett lagstadgat förbud.
7. Vad tänker Miljöpartiet göra åt de höga veterinärvårdspriserna?
Vi anser att det behövs en mycket tydligare styrning, så att regelverket på helheten säkrar skäliga priser och transparens. För det första finns en rad åtgärder som borde vara relativt lågt hängande frukter och snabbt genomförbara. Det handlar bland annat om att tydliggöra prisinformationskravet i befintlig lagstiftning gentemot både djursjukvärdsföretag och djurägare, och ge Konsumentverket i uppdrag att teckna en branschöverenskommelse om tillgänglig prisinformation på vårdgivarnas webbplatser.
Men vi ser också behov av bredare åtgärder, som dock behöver utredas först. Vi vill bland annat se en bredare utredning som både granskar dagens oligopolstruktur på marknaden, och ger konkreta förslag för hur djurägarens ställning kan stärkas generellt.
Vi vill gå vidare med förslaget om att ändra konsumenttjänstlagen så att den även omfattar vård av djur i en ny utredning, men det finns även en rad andra intressanta verktyg för att motverka oskäliga affärsmetoder, som används i våra grannländer. Både Danmark och Tyskland har system på plats som vi skulle vilja genomlysa närmare, bland annat när det gäller förbättrad marknadsdynamik och system för likvärdiga priser genom tariffer.
8. Anser ditt parti att reglerna för transport av levande djur inom EU för livsmedelsproduktion bör skärpas?
Ja, definitivt. Vi har arbetat hårt inom EU-parlamentet för att driva på för att skärpa lagstiftningen om djurtransporter. Vi anser att åtta timmar ska vara en absolut maxgräns för alla djurtransporter inom EU, men med lägre art-specifika tider och avstånd, särskilt för fjäderfä och kaniner, på fyra timmar för fjäderfän och kaniner. Det behövs också mycket striktare regler för temperatur under transport, och en mängd andra skärpningar, och flera djurgrupper täcks mycket dåligt av kommissionens ursprungliga förslag.
Sammanfattningsvis har vi drivit på för:
Krav på temperatur under transport: Att beakta EFSA:s rekommendationer och strikt följa temperaturgränserna på 0ºC -30ºC. Särskilt varma dagar ska transporter enbart ske nattetid om temperaturgränserna tillåter det. Kommissionens förslag går utöver gränserna 0ºC -30ºC.
Transporttider: Ett centralt område för förslaget som måste förstärkas och följa vetenskapliga rekommendationer, per art. En absolut gräns på maximalt 8 timmar, för allatyper av transport, och lägre, art-specifika tider och avstånd, särskilt för fjäderfä och kaniner, på 4 timmar.
Gällande diande samt sårbara djur behöver förslaget förstärkas. Diande och sårbara djur ska inte transporteras alls.
Export av djur till tredje land – ett övergripande förbud måste vara på plats till 2025.
Transporter till sjöss: på denna punkt är det nödvändigt att kommissionens förslag förstärks, en stor brist i förslaget att transporter till sjöss inte räknas in i transporttiden, vilket även medför oklarheter i hur vissa delar i förslaget som syftar till att öka kontrollen för långa resor faktiskt kommer att efterlevas till sjöss.Det behövs ett centralt certifieringssystem för skepp inom EU, och en maxtid för transporter till sjöss om 8 timmar.
Djur som inte täcks ännu eller där betydande förstärkningar krävs: Fisk för fiskodlingar, kanin och fjäderfä täcks generellt dåligt av förslaget, detta har även EP fört fram, här behövsskärpningar. Även laboratorie-djur behöver täckas av förslaget.
9. Anser Miljöpartiet att den storskaliga uppfödningen av slaktkyckling och den storskaliga värphönshållningen har djurvälfärdsproblem?
Ja, det finns uppenbara djurvälfärdsproblem inom uppfödningen av slaktkyckling och storskalig värphönshållning. Överlag behövs det en kraftsamling för ett högre djurskydd inom livsmedelsproduktionen. Sverige måste sätta stopp för extremavlade turbokycklingar, likt Norge och flera andra länder gjort. Djurskyddslagen innehåller redan tydliga skrivningar om att avel som kan medföra lidande är förbjuden, men lagen har inte omsatts i praktiken och efterlevs därför inte, vilket är ett stort problem.
Även beläggningsgraden för värphöns är en avgörande fråga för att kunna öka djurvälfärden. I dagsläget har varje höna i snitt storleken av ett A4-ark att röra sig på, det är helt oacceptabelt. Djuren behöver långt större yta för att må bra, och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har tagit fram ett forskningsunderlag som visar på att en långt större yta krävs för att undvika beteendestörningar. EFSA:s rekommendationer borde vara ett minimum för EU-gemensamma regler.
Vi anser även att den massavlivning av tuppkycklingar som sker idag, bara för att kycklingarna föds med fel kön, är djupt oetisk. Det finns alternativa metoder och en hel del forskning pågår som visar att en tidig bortsortering av tupp-ägg är fullt möjlig. Sådana metoder måste införas i Sverige omgående.
10. Anser Miljöpartiet i att samtliga svenska kor i mjölkproduktionen även i framtiden ska ha rätt att beta utomhus?
Ja! Vi har kraftfullt motsatt oss förslaget om att avskaffa lagstiftningens krav på bete. Vi vill bevara och utöka beteskravet i lagstiftningen och stimulera till längre betestid, utöver lagens krav. Vi vill också införa fler djurvälfärdsersättningar. Debatten har kretsat kring mjölkkorna, men vi vill att fler djur ska få komma ut och beta, också kalvar och ungdjur som i dagsläget hålls i trånga boxar med spaltgolv. Det vore också en stor vinst för våra naturbetesmarker om fler djur fick komma ut på bete.
ENKÄTANSVARIG Hasse Gänger
