Kajsa Fredholm, talesperson i djurskyddsfrågor:
1. Vilka är de tre viktigaste djurskyddsfrågorna i dag, enligt ditt parti?
- Fasa ut uppfödning av snabbväxande turbokycklingar.
- Anta en nationell handlingsplan för övergång till djurfri forskning där det är vetenskapligt möjligt.
- Ökade resurser för djurskyddskontroller.
2. Anser Vänsterpartiet att djurskyddskontrollerna fungerar?
Nej. Vi har föreslagit ökad satsning med 100 miljoner kronor för 2026 för att förstärka länsstyrelsernas djurskyddskontroller.
3. Anser ditt parti att det finns välfärdsbrister för fiskar inom svensk livsmedelsproduktion?
Ja. Djurskyddslagen ska efterlevas. En viktig första åtgärd är att ta fram föreskrifter om slakt av uppfödda fiskar där koldioxidbedövning förbjuds, eftersom den strider mot djurskyddslagen. Förbudet bör ligga ett antal år fram, förslagsvis 3–5 år, för att underlätta omställningen och för att forskning kan bidra till fler svar på frågan om vilken eller vilka bedövningsmetoder som bör ersätta koldioxidbedövningen.
4. Anser Vänsterpartiet att skyddet för de vilda djuren bör stärkas?
Ja, vi vill kraftigt öka satsningar på att skydda natur och hotade arter. Vi vill även stärka vår befintliga lagstiftning för att skydda den biologiska mångfalden. Men vi vill inte införa en särskild ”Lag för vilda djur”.
4b. Anser ditt parti att referensvärdet för varg i Sverige ska vara 170 vargar trots att EU-kommissionen ifrågasatt detta antal?
Nej. Det är en alldeles för låg nivå. Vänsterpartiet anser att det enda rimliga förhållningssättet när vi förvaltar våra rovdjur är att vetenskapen och forskarna, inte politiker, bedömer hur stora stammarna av våra rovdjur behöver vara för att de långsiktigt ska ha en gynnsam bevarandestatus. Stora rovdjurs referensvärde, inklusive vargens, ska baseras på forskarnas rekommendationer och vara förenliga med EU:s art- och habitatdirektiv.
4c. Ser ni några andra politiska lösningar än jakt om inte EU-kommissionen skulle godkänna det av nuvarande regering föreslagna referensvärdet på 170 vargar?
Ett stärkt förebyggande arbete mot rovdjursangrepp förbättrar acceptansen för våra rovdjur som har stor betydelse för ekosystemens funktion. För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel. Vänsterpartiet vill införa ett statligt stöd även för arbetskostnaden vid uppförande av rovdjursavvisande stängsel samt ökad ersättning vid förlust av tamdjur på grund av rovdjursangrepp.
Vi föreslår även ökade resurser till ersättning för förebyggande av rovdjursskador till samebyarna. Berörda aktörer bör involveras i en långsiktig strategi för en rovdjursförvaltning som säkerställer långsiktigt gynnsam bevarandestatus för varg och våra andra stora rovdjur.
5. Vill ditt parti att Sverige tar fram en nationell plan för infasning av djurfria metoder inom vetenskap, regulatoriska tester och undervisning för att leva upp till EU-direktivets mål om att fasa ut djurförsök så snart det är vetenskapligt möjligt?
Ja. Vänsterpartiet anser att det är hög tid för Sverige att anta en plan för hur detta ska genomföras nationellt. Förutom att det minskar onödigt lidande för djuren så möjliggör det effektivare, mer tillförlitliga och billigare metoder än där djur används. Därmed skapas grund för att stärka Sverige som en effektiv och innovativ forskningsnation.
5b. Kommer ditt parti att införa en stärkt finansiering för Sveriges 3R-Center?
Ja, vi kommer att arbeta för det. Vi föreslog i vårt budgetförslag för i år att anslaget skulle öronmärkas och öka med 40 miljoner kronor för att verksamheten ska kunna utvecklas.
6. Bör Sverige införa ett förbud mot pälsdjursuppfödning?
Ja. Det finns nu ett färdigt förslag om förbud från utredning och som ska gälla från 1 juli 2027. Vi anser att ett sådant förbud nu bör beslutas snarast möjligt.
7. Vad tänker Vänsterpartiet göra åt de höga veterinärvårdspriserna?
För Vänsterpartiet är det uppenbart att staten måste ta ett större ansvar för att reglera priserna inom djurvården. Inte minst för att förebygga att djur far illa på grund av utebliven vård. Veterinärkostnaderna har ökat i hela landet, men skiljer sig samtidigt åt beroende på var i Sverige man bor. Veterinärpriserna måste ner och de måste bli mer likvärdiga i landet. Vi vill därför utreda och införa nationella tariffer, där ansvarig myndighet ges i uppdrag att ta fram fasta priser för veterinärvården. Tyskland har redan ett system med tariffer. Det vi vill se i Sverige är något liknande.
8. Anser ni att reglerna för transport av levande djur inom EU för livsmedelsproduktion bör skärpas?
Sverige bör vara en stark röst i EU för ett utökat djurskydd, där kortare transporttider är en viktig del. Därför anser Vänsterpartiet att Sverige bör verka för att djurtransporter inom EU inte får överstiga fyra timmar.
9. Anser ditt parti att den storskaliga uppfödningen av slaktkyckling och den storskaliga värphönshållningen har djurvälfärdsproblem?
Ja. Vänsterpartiet anser att det är oacceptabelt att missförhållandena i svensk kycklingindustri har fått fortgå utan åtgärder. Problemen handlar inte enbart om enskilda anläggningar, utan de är strukturella. Sverige måste fasa ut uppfödningen av turbokycklingar.
Även inom värphönshållningen är den industriella djurhållningen ett problem. Även om hönor inte längre hålls i bur i Sverige så vill vi att det införs ett lagförbud mot detta för att stänga denna möjlighet. Sverige bör inom EU-samarbetet även verka för en förändring av den nuvarande jordbrukspolitiken som ger stora subventioner till industrigårdar medan mindre småskaliga gårdar får en mycket liten del av de gemensamma medlen. Utöver det vill Vänsterpartiet se ett ökat fokus nationellt på stöd till småskaliga och ekologiska gårdar som föder upp djuren på ett sätt som ger dem möjlighet att utöva sitt naturliga beteende.
10. Anser Vänsterpartiet att samtliga svenska kor i mjölkproduktionen även i framtiden ska ha rätt att beta utomhus?
Ja. Vi kommer att arbeta för att försvara kors rätt att beta ute samt verka för att den utökas. Vi vill att det även införs ett starkare ekonomiskt stöd till lantbrukare som har kor på bete. Forskningen visar att kor på bete har ökad djurvälfärd, bättre hälsa, färre skador, högre fruktsamhet och mindre behov av antibiotika än kor som hålls inne året runt. Betande djur håller dessutom markerna öppna och gynnar biologisk mångfald. Det finns således djurvälfärdsskäl, miljöskäl, ekonomiska skäl samt folkhälsoskäl att värna och utveckla det svenska djurskyddet genom att behålla beteskravet.
ENKÄTANSVARIG Hasse Gänger
