Jordbruksverket inför stickprovskontroller av gatuhundar som importeras från länder där rabies finns. Detta då fler än hälften av hundarna i en sändning som kom från Ryssland i somras visade sig ha för svagt rabiesskydd – trots vaccinationsintyg.
I juni kontrollerades en sändning med 31 hundar som var på väg via Polen till Sverige från Ryssland. Alla hundarna hade skriftliga intyg på att vara vaccinerade mot rabies och importen skedde via en ideell organisation som förmedlar hundarna till ägare i Sverige. Vid den polska gränsen gjordes stickprov om hundarna hade fullgott skydd mot rabies. Det visade sig att en av dem inte hade det. Jordbruksverket beslutade då att alla hundarna i sändningen skulle provtas, samt även ytterligare en sändning hundar. Flera av hundarna hade för lågt skydd.
– Vi ser mycket allvarligt på detta, eftersom bristande rabiesskydd innebär en risk för såväl folkhälsa som djurhälsa, säger Lotta Hofverberg, enhetschef vid smittbekämpningsenheten på Jordbruksverket.
Av de 31 hundar, vars antikroppar analyserats, hade 16 för dåligt rabiesskydd, skriver Jordbruksverket, som beslutat att avliva fyra av dem. De övriga tolv ska isoleras under en period tills risken för rabies bedöms vara tillräckligt låg.
Handlar isoleringen om att det tar tid för hundarna att utveckla antikroppar efter en vaccination och att under isoleringen vill ni se så att antikroppar utvecklats?
– I och med att de inte har fullgott skydd finns det en risk att de har smittats av rabies innan de togs till Sverige och hemisoleringsperioden har därför att göra med hur lång tid det tar för en hund som är smittad av rabies att uppvisa symptom.
– 96 procent av hundarna uppvisar symptom på rabies inom fyra månader. Därefter bedöms risken vara så pass låg hos dessa hundar, som ändå har ett visst men inte fullgott skydd, att staten inte vidtar åtgärder, säger Lotta Hofverberg till Tidningen Djurskyddet.
För den som importerar hundar är det viktigt att vara medveten om att ett skriftligt intyg inte är någon garanti för att hunden har ett fullgott skydd mot rabies, understryker Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
– Det enda sättet att vara säker på att en hund har tillräckligt skydd mot rabies är att ta ett blodprov och analysera det (så kallad titerkontroll, reds. anm). Det bör importören göra innan hunden tas till Sverige, för att vara säker på att hunden inte kan utgöra en risk, säger Märta North, smittskyddschef på Jordbruksverket.
Myndigheten kommer nu att börja med stickprovskontroller av gatuhundar som förs in i Sverige från länder där rabies förekommer, och vidta åtgärder om det krävs. Syftet är att undersöka om hundar, trots vaccinationsintyg, har för dåligt rabiesskydd. Stickprovskontrollerna kommer endast att ske vid nya sändningar.
Vad ska den ägare till en importerad gatuhund som redan finns i Sverige sedan en tid tillbaka, och har fått ett godkänt vaccinationsintyg, men som nu blir osäker på om skyddet är fullgott, göra anser ni?
– Det hela beror ju på hur lång tid det gått från det att hunden tagits in i Sverige. Har det gått fyra-sex månader sedan införseln och hunden inte uppvisat några symptom så kan man vara ganska säker på att hunden inte bär på rabies. Har det gått kortare tid och man är orolig så ta en kontakt med en veterinär och kontrollera antikroppsnivån via ett blodprov. Likaså om hunden skulle uppvisa symptom på rabies, då måste en kontakt tas skyndsamt både med veterinär och myndigheter. Detta eftersom det är en sjukdom som kan smitta både andra djur och människor och är dödlig. I Sverige finns det inga krav på att hundar som lever i Sverige ska vara rabiesvaccinerade eftersom vi är fria från rabies, men ska man åka utomlands med hunden så är det bra att kontrollera att den vaccination som hunden har är fullgod, det vill säga kontrollera antikroppshalten innan ni reser iväg, svarar Lotta Hofverberg till Tidningen Djurskyddet.
Epidemiolog Gunilla Hallgren, vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, den myndighet som analyserat blodproven och sammanställt resultaten till Jordbruksverket, säger i ett pressuttalande:
– Att så många prover innehöll en antikroppskoncentration under det internationella gränsvärdet, trots att hundarna hade vaccinationsintyg, är mycket oroande. Rabiessituationen inom EU har förbättrats under senare år, men i flera länder i EU:s absoluta närhet är rabiessituationen mycket problematisk. Rabies förekommer där hos både tama och vilda djur och varje år dör människor. Det finns inget botemedel.
Vi frågar Djurskyddet Sveriges generalsekreterare vad hon tänker kring dilemmat att å ena sidan vilja hjälpa svårt utsatta hundar till bra liv och å andra sidan de risker som nu uppenbarats med att vaccinationsintyg inte stämmer och därmed riskeras hälsan/livet hos ännu fler hundar/människor?
– Vi är många som lider med gatuhundar i andra länder och vill göra vad vi kan för att hjälpa. Att ta hem en hund till Sverige och ge den ett kärleksfullt hem kan ofta kännas som en lösning. Men tyvärr finns många risker, att hunden har sjukdomar som inte finns i Sverige är en av dessa. Det finns också personer och organisationer som utnyttjar vår vilja att hjälpa och gör business på att exportera hundar, ofta innebärande att hundarna inte blir väl behandlade. Så för den som vill importera en gatuhund är det oerhört viktigt att säkerställa att adoptionen sköts av en seriös organisation och att hunden vaccineras ordentligt, samt ta hjälp av veterinär i Sverige med tester och andra smittskyddsåtgärder som kan vidtas. Ett annat sätt att hjälpa är att ge ekonomiskt stöd till djurskyddsorganisationer som hjälper hundarna på plats, säger Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt.
Text Katarina Hörlin
Foto Sasha Sashina, Unsplash
Rabies är en dödlig sjukdom
Både människor och djur kan drabbas av rabies. Sjukdomen går inte att bota.
Klassisk rabies har inte förekommit på djur i Sverige sedan slutet av 1800-talet men årligen dör 70 000 människor i världen av sjukdomen, skriver Jordbruksverket och konstaterar att ”det senaste dödsfallet vi hade i Sverige var år 2000 då en kvinna som tagit hand om en hundvalp under semestern i Thailand dog efter hemkomsten. Ett liknande dödsfall inträffade i Norge 2019. I Ryssland förekommer rabies både hos vilda djur och hundar, och återkommande inträffar dödsfall även hos människor”.
Källa: Jordbruksverket.
