Nio av tio djur som omhändertas på grund av dåligt djurskydd är sällskapsdjur, meddelar Jordbruksverket. Men ungefär hälften av alla djurskyddskontroller efter en anmälan är obefogade. Verket och länsstyrelserna vill därför effektivisera arbetsgången, så att fler planerade kontroller hinns med.
Trots rapporter om vanvård av kor, hästar och andra lantbruksdjur är det absolut vanligast att länsstyrelserna omhändertar sällskapsdjur. I nio av tio fall, där omhändertagandet är på grund av bristande djurskydd, gäller det sällskapsdjur som till exempel katter eller hundar. Att en stor del av länsstyrelsernas ärenden gäller just sällskapsdjur är en stadig trend som hållit sig genom åren.
– De allra flesta djurägare sköter sina djur bra och generellt är djurskyddet gott i Sverige. Akuta omhändertaganden blir ofta mycket uppmärksammade men de ger inte någon representativ bild av djurskyddet i stort, säger Helena Kättström, djurskyddschef på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.
Under 2012 genomförde landets länsstyrelser cirka 14 400 djurskyddskontroller. Många gjordes på grund av en anmälan. Men ungefär hälften av alla djurskyddskontroller som genomförs efter anmälan är obefogade, skriver Jordbruksverket sitt pressmeddelande. De vill därför se över arbetsrutinerna tillsammans med länsstyrelserna, så att de obefogade ärendena inte tar så mycket tid. Det skulle istället skapa utrymme för fler planerade djurskyddskontroller. Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt menar att det är ett steg i rätt riktning.
– Just fler planerade kontroller är något något som Djurskyddet Sverige tidigare ställt krav på, säger hon.