Går det att kombinera ett starkt miljöarbete med omtanke om djuren? Det var den stora knäckfrågan under Djurskyddets seminarium i Almedalen som genomfördes tillsammans med Djurens Rätt och Forska Utan Djurförsök.
Frågan är både viktig och aktuell. Ofta blir det en konflikt mellan djurskydd och miljöskydd. Djurförbättrande åtgärder kan vara dåligt för miljön och storskalig industrialiserad uppfödning kan var mer klimatsmart eftersom det går åt mindre energi.
Lotta Berg, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) förklarade närmare. Mjölkkor som betar får en bättre djurhälsa, får bete sig mer naturligt och bidrar med både öppna landskap och en biologisk mångfald. Man kan dessutom utnyttja marker som är för dåliga att odla på. Men det finns en hake. Korna producerar mindre mjölk eftersom de inte får i sig så mycket eller lika kraftigt foder.
– Det är en marginal som är oerhört viktig för mjölkbonden, sa Lotta Berg.
Sedan kräver boskap daglig tillsyn och det kan vara svårt för bönder som har kor på öar eller i stora hagar.
– Det kan verka väldigt bra ur djurskyddssynpunkt så länge bonden kan ge den dagliga tillsynen. Om inte, kan korna fara illa och det är en viktig djurskyddsaspekt, sa Lotta Berg.
Däremot när det gäller kornas koldioxidutsläpp kan man faktiskt ”nolla” utsläppen genom skogsbetning, menade Johan Cejie, försäljningschef på KRAV.
– Man planterar helt enkelt gles skog i hagarna. På så vis har man undanröjt konflikten mellan miljöskydd och djurskydd, sa han.
Men när det gäller grisar är frågan lite knivigare. Bökande grisar gör att jorden läcker näring som letar sig ner i Östersjön. Havet blir övergött och blommar.
– Vad är viktigast? Att släppa ut grisarna eller värna om Östersjön, kan man fråga sig. Å andra sidan kan man ju använda grisarnas bökande för att bryta mark, det sparar in på diesel, sa Johan Ceije.
En levande landsbygd är viktigt för Sverige. Helena Kättström, djurskyddschef på Jordbruksverket förespråkade naturbeteskött eftersom det gynnar både djuren, miljön, landskap och arbetstillfällen.
Visst kan man värna om miljön och naturen när man handlar mat, menade Gun Rudquist, chef för jordbruk, KRAV och juridik på Naturskyddsföreningen.
– Man kan köpa ekologiskt och KRAV-märkta produkter inte bara av djurskäl utan även av miljöskäl. För där kossan går och betar, lagras kolen i marken, vilket ur miljösynpunkt är väldigt bra, sa Gun Rudquist.
Henrik Appelgren, hälsoriskbedömare på Kemikalieinspektionen gav en helt annan vinkling av frågan. Inom EU finns det ett program som heter REACH som vill minska och ersätta många djurförsök med moderna datoriserade testmetoder. De är vetenskapligt lika bra om inte bättre. Men de är också snabbare och billigare. Det är viktigt både ur djur- och miljösynpunkt.
– Man kan kontrollera fler kemikalier än tidigare, som ju är bra för både människa och miljö, samtidigt som massor av djur slipper lida, sa Henrik Appelgren.
Och det antalet djur som skulle skonas är många, kanske upp till 140 miljoner djur per år i världen, trodde Karin Gabrielson Morton, sakkunnig på Forska Utan Djurförsök.
– Även om vi gjorde försök med alla dessa djur skulle vi i alla fall inte hinna med alla de kemikalier som ska testas, sa Karin Gabrielson Morton.
Panelen är enig om att miljöskydd inte får rättfärdiga en dålig djurhållning och att det går att kombinera.
– Absolut! Nästa steg är att politikerna beslutar att kommuner och landsting endast ska använda sig av KRAV-märkta livsmedel, sa Johan Cejie. Han får medhåll från Lotta Berg.
– Det säger sig självt både vad det gäller djurskydd och miljöskydd!
Text: Svanhild Hansen
