Att komma till ett djurhem är alltid till en början stressigt för en katt. Det säger Elin Hirsch som forskar på hur man kan upptäcka tecken på stress och vad man kan göra åt det.
Pysen har levt i en kattkoloni söder om Stockholm. I september 2014 kom han till Djurskyddet Kattvärnet i Haninge, skygg och med förfrysta tassar. Efter ett par månader i karantän och med daglig kontakt med människa som försiktigt närmat sig kan han nu bli klappad. När jag träffar honom och de andra katterna på djurhemmet är han nyligen kastrerad och ligger stilla i sin box.
Pysen är en av de omkring 7500 katter som varje år omhändertas av djurhem i Sverige. Katter som annars skulle gått ett okänt öde tillmötes. Nästan alltid innebär det en andra chans för katten att få komma till ett djurhem men det kan också innebära svår stress. Det vet etologen Elin Hirsch som i sina doktorandstudier undersöker hur man kan upptäcka stress hos katt. Forskningen pågår men en delstudie presenterades under hösten 2014. Elin kartlägger olika beteenden katten gör, eller inte gör när den är stressad. Hon ska också koppla dessa tecken på stress till om katterna är sjuka eftersom man vet att kronisk stress påverkar immunförsvaret negativt vilket gör att vissa infektionssjukdomar bryter ut. Det här behövs för att kunna avgöra om katten kan hantera sin miljö eller inte. Om den mår bra helt enkelt.
Enligt Elin har man framförallt sett två stora strategier som katter använder för att hantera stress. En är att bli aktiv och mer utåtagerande.
– Katten kan upplevas som aggressiv, den försöker rymma och ta sig ut, säger Elin.
Men katter kan också bli mer passiva och tillbakadragna.
– Det kan vara väldigt svårt att skilja på de katter som är lugna och vilar från de som i själva verket är väldigt spända. Extra uppmärksam bör man vara om en katt dag efter dag ligger på samma plats och vilar, då kan det i själva verket vara tecken på att den är stressad, till och med apatisk.
Andra vanliga tecken på stress är att katten inte går på lådan, de kan hålla sig upp till 48 timmar. Att de matvägrar, kräks eller stökar till mycket.
– Om de inte har möjlighet att gömma sig så kan katterna försöka skapa sig ställen att gömma sig på.
Just att gömma sig är ett viktigt sätt för katten att hantera sin stress på säger Elin. Att ge katterna leksaker och möjlighet till att klättra och klösa gör också att stressen sänks hos katterna eftersom de då får utlopp för delar av sina naturliga beteenden. I sin forskning har Elin studerat katter både på djurhem i USA och i Sverige och det finns skillnader i hur man håller katterna. Skillnader som kan visa hur viktigt det är med rolig inredning.
– På svenska djurhem erbjuder man ofta en mer hemmalik miljö, mer utrymme för katterna och fler olika platser att vara på, till exempel gömslen. Många katthem i USA fokuserar på att ha en mer klinisk miljö som är lättare att rengöra och där besökarna alltid kan se katterna. Studier från USA pekar på att stressrelaterade sjukdomar är vanliga hos katterna på katthem medan man på svenska katthem, enligt vår enkätstudie, upplever att det inte är särskilt vanligt att katter blir sjuka. Så om resultaten från vår undersökning stämmer så verkar det vara så att mindre stress kan väga upp en mindre ren miljö, säger Elin.
De katter på katthem som är mest stressade är de som inte är socialiserade mot människor. Men eftersom nästan alla katter är stressade när de kommer till ett djurhem kan det vara svårt att avgöra om den är helt förvildad och aldrig har levt med människor eller om det är en katt som långt bak i tiden haft ett hem och sedan sprungit bort eller blivit utsläppt.
– Det är först efter cirka två veckor som den första stressen lägger sig för majoriteten av katterna. Då kan man börja se om en katt är socialiserad till människa. De katter som inte är det kommer att vara stressade bara av att människor är i närheten. Man kan ställa sig frågan om det är okej att ha en katt i två veckor som är helt osocialiserad och väldigt stressad.
Studier visar att katter som inte blivit socialiserad till människa under den känsliga perioden mellan två till sju veckor aldrig kommer att kunna bli social på samma sätt som en katt som har blivit hanterad av människa. Enligt Elin har man sett att man kan få en osocialiserad katt att acceptera en människa, men att relationen till människa inte blir på densamma som för andra katter.
Elin Hirsch menar att djurhem är en problematisk miljö för katter.
– Katten härstammar från en solitär, territoriell jägare, och har till stor del behållit dessa beteenden. Då kan man förstå att hamna på ett katthem med massa andra katter och i en ny miljö, med nya människor kan påverka katten ganska negativt. Även om det finns katthem som har en väldigt bra miljö, så passar inte alla katter att vara på djurhem. Men, vad alternativet skulle vara det vet jag inte.
Elin tycker att det kan vara befogat att avliva för kattens skull, men att det avgörandet är svårt.
– Man måste räkna in flera faktorer både när det gäller kattens lidande för tillfället som stress och sjukdomar men också möjlighet att få ett bättre liv senare. Och vilken miljö kan man erbjuda katten under tiden? Kan man erbjuda en lugn, konstant miljö eller kommer det vara en miljö där man hela tiden stöter på nya katter och människor?
Elin tycker att det är viktigt att man inte bara tittar på det veterinärmedicinska lidandet utan även det psykiska och att man generellt kan bli bättre på att tittat på det psykiska lidandet.
– För vissa katter tar det väldigt lång tid innan de litar på oss, vissa katter kommer sannolikt aldrig vara bekväma runt människor. Frågan är då om det är värt för dem att sitta på ett katthem så länge och vara jättestressade. För stressen kan också få långsiktiga konsekvenser som onormala beteende och slitage på kroppen.
