Enligt djurskyddslagen får man inte avla på djur som får andningssvårigheter. Men det är svårt att komma åt. Studenten Caroline Östregård har i sitt examensarbete undersökt hur länsstyrelserna lättare ska kunna göra kontroller.
Det är inte gulligt att inte kunna andas. Det skriver branschorganisationen Svensk Djursjukvård i sin debattartikel i Aftonbladet i slutet på förra veckan och där deklarerar de att de ställer sig bakom det så kallade trubbnosupproret. Det som började med att 519 svenska veterinärer gjorde ett gemensamt upprop för att visa sin frustration över extremavelns negativa effekter för djuren har nu fått branschorganisationen, som representerar 4 000 anställda veterinärer, djursjukskötare och djurvårdare, att anslutna sig.
Det handlar om raser som Mops, Engelsk Bulldog, Boston terrier, med flera, hundar som på grund av aveln har svårt att andas. Studenten Caroline Östregård har i sitt examensarbete på Djurskyddsprogrammet på Sveriges Lantbruksuniversitet tittat på hur länsstyrelserna skulle kunna göra djurskyddskontroller på dessa raser. Syftet är att förhindra att det avlas på hundar med defekter.
– Bland annat har länsstyrelsen i Skåne uppmärksammat att de saknar verktyg för att faktiskt kunna bevisa att hunden har andningssvårigheter, säger hon.
Caroline Östregård föreslår att en möjlig metod att utföra djurskyddskontroll av andningsproblem är att det görs en bedömning av andningsfrekvens och om hunden har ansträngd andning vid vila. Man bör även undersöka hunden vid rörelse och då titta närmare på hur trött hunden blir och hur snabbt den återhämtar.
– Jag hoppas att mitt arbete kan vara starten för att ta fram en handledning till länsstyrelsens kontrollanter, säger Caroline Östregård.
Hon efterfrågar mer samarbete mellan Svenska kennelklubben, länsstyrelserna och jordbruksverket. Och att domare på hundutställningar ska kontakta länsstyrelserna i större utsträckning om de ser hundar med problem. Hon tycker också att det bör krävas hälsointyg för att få avla på sin hund.
