Det var med ett särskilt pirr jag gick till presskonferensen som presenterade förslag till ny djurskyddslag. Äntligen händer det något i frågor som diskuterats i decennier! Katter ska märkas, djursex förbjudas och kor ska inte behöva vara uppbundna var några av förslagen som presenterades.
Även om man hade kunnat vänta sig mer, till exempel att förbudet mot att kastrera smågrisar skulle införas direkt eller att användningen av spö inom travet skulle förbjudas helt, så föreslås stora förbättringar. Riktningen framåt blir tydlig när man blickar bakåt. Först 1944 fick Sverige sin första djurskyddslag. Den omarbetades 1988 till vår nuvarande lag som innehåller det då helt nya kraven att djur ska hållas på ett sätt som ger dem möjlighet att bete sig naturligt och att de ska skyddas mot onödigt lidande. Det nya lagförslaget tar ett steg till. Istället för att vara inriktad på att skydda mot lidande är målet djurvälfärd och respekt för alla djur. Och den tydliggör att djur ska ha ett egenvärde oavsett vilken nytta det har för människan.
Mahatma Gandhi sa att man kan bedöma ett lands moral efter hur det behandlar sina djur. Om den nya lagen blir verklighet, höjs den moraliska ribban. För djuren innebär det förutom ett bättre skydd, en statusökning. Att de är värda att omfattas av en lagstiftning, att samhället bryr sig. Här tänker jag framförallt på de herrelösa katterna som idag lever i gluggen mellan fyra olika lagar men som med förslaget skulle omfattas av en enda lag och vara tvungna att bli märkta och därmed märkas.
