Varje dag slaktas 200 000 kycklingar i Sverige. De flesta av den snabbväxande hybriden Ross 308. För att få fram kycklingar som växer så fort behöver föräldrarna ha god aptit. Men de får inte äta så mycket som de egentligen är avlade för. Akuta djurskyddsproblem uppstår. Exakt vilka och vidden av dem kunde tack vare Djurrättsalliansens filmer inifrån en anläggning visa. Filmerna sändes i två avsnitt av SVT:s Uppdrag Granskning och visade hur levande hönor blev uppätna av andra. Hungern drev dem dit.
I nya numret av Tidningen Djurskyddet tar vi avstamp i den granskningen och följer upp med intervjuer med både branschorganisationen och kritiker. Missa inte intervjun med professor Per Jensen om hans kritik mot den fabriksmässiga kycklinguppfödningen. I hela världen hålls över 50 miljarder kycklingar så.
Över 8 miljoner hönor hålls som värphöns i Sverige. De lägger 300 ägg/höna. Med den intensiva värptakten klarar deras kroppar efter 1,5 år inte längre det hårda tempot. Då betecknas de vara uttjänta. De avlivas. Men vissa har tur i oturen. Möt sexton tidigare värphöns som lämnade värpfabriken, efter att tillbringat varje dag därinne, utan fjädrar på stora delar av kroppen, med bleka slokande kammar och trasiga själar. Nu lever de riktiga hönsliv: de har fått namn, deras personligheter blomstrar och de går ut varje dag, på Åsa Anderssons hönsfristad.
Hon frågade hönserierna om hon inte kunde få ta över hönsen som av näringen betraktats som uttjänta och skulle slaktas. I många fall har hon fått det. Och allt fler är intresserade av att ge före detta så kallade värphöns nya liv när de inte längre är intressanta för hönseriet. I vår kommer vi att skriva om fler ägare som gett så kallade uttjänta hönor nya liv. Håll utkik här på webbtidningen!
Nya numret tar också upp förvirringen som Vetenskapsrådets sekreterares uttalande under ett seminarium i vintras skapade. Vad menade hon? Vill hon verkligen motverka utfasningen av djurförsök? Läs mer i tidningen och vad hon själv säger.
Papperstidningen går ut till alla som är medlemmar i Djurskyddet Sverige. Det är en förmån till medlemsskapet. Vill du ha en egen tidning? Enklaste sättet är att bli medlem i någon av lokalföreningarna och samtidigt stötta deras verksamhet. Du kan också bli medlem i riksförbundet. Har du svårt att läsa skriven text går det bra att ta del av innehållet som taltidning. Och föredrar du att läsa den digitalt går det också fint. Hoppas du också blir en av alla läsare! Här kan du läsa mer om att bli medlem
