Det väntas en ny djurskyddslag till våren. Med den hårdnar debatten om det ska vara krav att släppa ut korna på bete om sommaren. Bönderna vill ha bort kravet, djurskyddsförespråkare pekar på hur viktigt det är för kossornas hälsa. Beteskravet har blivit något av en symbolfråga för vilken inriktning på djurskydd vi ska ha i Sverige.
Djurskydd är för dyrt säger både mjölkbönder och grisbönder och får stöd i den statliga utredning om konkurrenskraft i jordbruket som kom i våras. Utredaren föreslår att Sverige ska anpassa sina djurskyddsregler till EUs så att bönderna kan konkurrera på lika villkor, sedan får marknaden helt enkelt styra vilken nivå på djurskydd det ska vara.
Men ska djurens välbefinnande styras av hur påläst konsumenten är i butiken? Även för den insatte är det svårt att se på osten, yoghurten och smöret var mjölken kommer ifrån och om kossan alltså har fått beta eller inte. Ändå vill så många som 85 procent köpa varor där djuren haft möjlighet att gå ut visar en nyligt gjord undersökning. Läget för att sälja in varor med bra djurskydd har faktiskt aldrig varit bättre. Inte bara konsumenten är medveten, handeln har vaknat och jobbar för en gemensam svenskmärkning för mejerivaror och alltmer krav på djurskydd ställs i den offentliga upphandlingen för sjukhus, barn och äldreomsorg.
Dessutom, det har betydelse för djur i andra länder hur Sverige agerar, trots att vi är ett litet land, det uppger EU-parlamentariker och internationella organisationer. För vem ska annars stå emot prispressen om de länder som har kommit en bit på väg backar? Risken är stor att det blir en kapplöpning om att bli sämst och sämre miljöer ger sjuka djur och mer antibiotikaanvändning. Priset för lågpriset kan bli mycket högt, för djuren och på sikt människorna, när penicillinet inte längre rår på antibiotikaresistenta bakterier.
