”Höj straffen för djurplågeri”

Kattvanvård2

Dela artikeln:


Dagsböter och villkorlig dom. Det är det vanligaste straffet för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen.

– Vi kräver att straffsatserna för brott mot djur ses över. Djuren själva har ingen röst, säger Sven Stenson, Djurskyddet Sveriges förbundsordförande.

Exemplen på domar för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen talar sitt tydliga språk. Dagsböter och villkorlig dom är den absolut vanligaste påföljden för den som plågat ett djur eller brutit mot djurskyddslagen.

Domen mot de fyra unga män som brände och stampade två kaniner till döds samt utsatte en hund för psykiskt lidande är ett att få undantag. Efter att domen överklagats till hovrätten fick samtliga inblandade straffen höjda. För djurplågeri och brott mot djurskyddslagen dömdes tre av männen till sex, fyra och tre månaders fängelse. Den fjärde fick dagsböter.

Djurskyddet Sverige hade hoppats på ett högre straff. Maxstraffet för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen är två års fängelse.

– Domen visar återigen att djurplågare inte riskerar särskilt höga straff. Om man bara får några månader i fängelse, trots att det finns övertygande bevisning med bland annat filmer, undrar jag vad som krävs för att bli dömd till maxstraffet, säger Sven Stenson, Djurskyddet Sveriges ordförande.

Djurskyddet Sverige kräver en riktig genomsyn av hur lagarna tillämpas och att straffsatserna för alla brott mot djurskyddslagarna ses över.

– Djurplågeri är ett vidrigt brott. Dels för att djuren i sig är oskyldiga och sällan har någon möjlighet att påkalla hjälp. Dels för att djuren ofta under lång tid lider svårt. Hästar som skärs i underlivet och förblöder, hundar som sparkas och katter som bränns, säger Sven Stenson.

– Brotten är också varningssignaler. Stoppas inte personen som plågar djuren blir med stor sannolikhet en människa nästa offer. Påfallande många som döms för misshandel av personer de har en nära relation med har börjat med att plåga djur.

Det finns vetenskapliga undersökningar både i Sverige och USA som visar på sambandet mellan djurplågeri och misshandlade människor. En undersökning i USA visar att 88 procent av barnmisshandelsfallen i New Jersey uppdagades genom att misshandel av familjens husdjur förekommit.

– Det är en mycket hög siffra och troligtvis skulle utfallet bli liknande om man gjorde samma undersökning i Sverige, säger Sven Stenson.

Män som misshandlar kvinnor utsätter ofta även husdjuren för våld eller vanvård.

– Djuren används ofta som påtryckning för att knäcka partnern, säger Sven Stenson.

Sven Stenson, som till vardags jobbar som kriminalinspektör, berättar om ett fall där en man med drogproblem utsatte sin sambos golden retriever för svår misshandel medan kvinnan var på sitt arbete. När detta uppdagades insåg kvinnan att hon var tvungen att bryta förhållandet, vilket ledde till att mannen började misshandla hunden öppet.

Till slut halshögg mannen hunden i kvinnans åsyn, därefter misshandlade han henne grovt. Han fälldes senare i tingsrätten för kvinnofridskränkning medan ärendet gällande djurplågeri skrevs av.

Helena Striwing, jurist med djurskydd som specialitet, vill införa brottet grovt djurplågeri med ett maxstraff på fyra år.

– Det behövs en mer nyanserad syn på straffvärdet i de här gärningarna, säger hon.

Striwing känner endast till två fall där någon dömts till ett högre straff än sex månaders fängelse för brott mot djur.

I det ena fallet dömdes en man till åtta månaders fängelse för djurplågeri i samband med sexuella övergrepp på djur. Där ingick även brottet olaga intrång.

I det andra fallet, som är från 1999, dömdes en då 23-årig man till 1,5 års fängelse för grov skadegörelse. En julafton smög han sig in i ett ridskolestall och skar fem hästar svårt med ett oidentifierat vasst föremål. En av hästen skar han av ett öra på. Den svårast skadade hästen dog på djursjukhus i Helsingborg. I det här fallet dömdes alltså inte mannen för djurplågeri.

Att djurplågare oftast döms till böter förklarar Helena Striwing med en dom i Högsta domstolen från 2006. En lantbrukare som låtit ett 40-tal djur svälta ihjäl dömdes bara till dagsböter och villkorlig dom. Ett straff som sedan blivit prejudicerande.

– Jag tror det kan bli en ändring om vi inför brottet grovt djurplågeri. Det är rimligt eftersom grovt jaktbrott har ett maxstraff på fyra år, säger hon.

Också Björn Dahlén, djurskyddschef på Jordbruksverket, är för en höjning av maxstraffet för djurplågeri.

En av anledningarna är att det 2003 genomfördes en skärpning i djurskyddslagen som bland annat innebar att maxstraffet för brott mot djurskyddslagen höjdes från ett till två år.

– Det stör det allmänna rättsmedvetandet. När det gäller brott mot djurskyddslagen har man utsatt djuren för risk att lida. Vid djurplågeri har djur med säkerhet lidit, säger han.

– Men det kommer att bli svårt att få en ändring. Det kräver en ändring i brottsbalken.

Exempel på domar för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen 2010:

Veterinär plågade hästar. En veterinär i Lunds kommun körde mot ett föl med en hjullastare så att det blev så svårt skadat att det sedan avlivades. Veterinären använde elfösare på ett annat föl. Enligt vittnen har hon också sparkat och slagit föl, något som rätten inte ansåg bevisat. Påföljd: 50 dagsböter för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen.

Jakthund saknade muskelmassa. En jakthund i Kalmar stod ute i löplina hela dagarna. Den saknade helt muskelmassa och hade förväxta klor. Djurskyddsinspektörerna hade under sina 20 år i yrket aldrig sett något värre. Hunden omhändertogs omedelbart. Påföljd: Villkorlig dom och 40 dagsböter för djurplågeri.

Bundet föl dog i kylan. En man i Östersundstrakten band sitt föl vid ett träd i 30-gradig kyla. Det fick det stå i fem dygn. När han kom hem hade fölet trasslag in sig i repet och dött i kylan. Påföljd: Mannen dömdes för djurplågeri, men eftersom han samtidigt dömdes för skattebrott till villkorlig dom och samhällstjänst i 140 timmar gav djurplågeriet inget extra straff.

Katt kastades i golvet. En man i Karlstad ville ”läxa upp” sin katt och tog den i nackskinnet, örfilade den och kastade den i golvet. Han åkte till djursjukhus med katten som då var död. Veterinär konstaterade att katten hade en huvudfraktur och inre blödningar. Påföljd: 70 dagsböter för djurplågeri.

Kanin brändes levande. Fyra unga män från Stockholm brände en levande kanin och sparkade ihjäl en annan efter att de först försökt hetsa en hund att slita den i stycken. Hunden omhändertogs. Påföljd: Sex, fyra och tre månaders fängelse, samt dagsböter för den fjärde, för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen.

11 000 kycklingar kvävdes. En hönsfarmare från Örkelljunga, som också är hög politiker och nämndeman i tingsrätten, orsakade att 11 000 kycklingar kvävdes ihjäl. En fläkt hade gått sönder i stallet. Många hade trampats ihjäl i trängseln vid luftintagen. Tingsrätten friade mannen från djurplågeri. Påföljd: 100 dagsböter för brott mot djurskyddslagen.

Sugga hade blödande sår. En grisbonde i Halland lät en sugga ligga med ett blödande sår i en vecka. Intill sig hade suggan fem veckor gamla kultingar. Tingsrätten anser att det är uppenbart att det måste gjort ont för suggan. Suggan borde ha fått ligga på ett mjukt underlag och fått nödvändig sårvård. Påföljd: 50 dagsböter för djurplågeri.

14 får dog av utmärgling. På en inspektion på en fårägares gård i Kalix omhändertogs 21 utmärglade får. Samtidigt upptäcktes 14 får och två fårfoster som dött av utmärgling och lämnats att ruttna bland de levande djuren. Åklagaren yrkade på fängelsestraff. Påföljd: Villkorlig dom och dagsböter för brott mot djurskyddslagen.

Svin levde bland kadaver. Vid en inspektion hos en lantbrukare i Halland hittades flera vanvårdade svin på gården. Kadaver påträffades bland de levande djuren i boxarna som var smutsiga och flera svin var magra och led av sjukdomar som de inte behandlats för. Påföljd: Villkorlig dom och 80 dagsböter för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen.

Birgitta Wiberg

Jobbar som vikarierande redaktör på Tidningen Djurskyddet.
Det här inlägget publicerades i Brott mot djur. Bokmärk permalänken.