Nu rullar djurpolisen i Stockholm

Nu rullar specialutrustade bilar med texten Djurskyddspolis på Stockholms gator. Stockholmspolisens nya satsning mot djurskyddsbrott har inletts.
–  Jag har samlat de bästa poliserna, säger länspolismästaren och initiativtagaren Carin Götblad.

I april belönades Stockholms länspolismästare Carin Götblad med Djurskyddet Sveriges djurskyddspris för sitt initiativ till en särskild djurskyddspolis. Några dagar senare invigde hon den nya satsningen.

Det innebär att det nu finns minst en djurskyddsansvarig polis i samtliga åtta polisdistrikt i länet. Centralt för verksamheten finns en förundersökningsledare, en utredare samt fyra poliser för yttre tjänst. Där finns också en jourtelefon som stöd för poliserna i distrikten.

Djurskyddspolisen i respektive distrikt har ansvar för utredningar om djurplågeri, brott mot brottsbalken där djur använts som verktyg, brott mot djurskyddslagen, brott mot lagen om tillsyn av hundar och katter och brott mot jaktlagen. Central förundersökningsledare ska lämna stöd i utredningar.

När organisationen är helt ”satt” kommer det att finnas totalt 15-20 djurskyddspoliser i Stockholms län. Samtliga har genomgått en grundutbildning på två veckor med bland annat djurskyddslagen på schemat.

–  Jag har samlat de allra bästa poliserna. Bara de modigaste orkar jobba med de allra mest skyddsvärda. Liksom barn kan djur inte föra sin egen talan, säger Carin Götblad.

Djurskyddspolisen samarbetar med länsstyrelsen och hjälper till med handräckning. Den har utrustats med egna polisbilar och en specialutrustad jeep. Bilarna har texten Djurskyddspolis på sidorna.

– Det är bra att vi syns. Fler och fler hör av sig ju mer kända vi blir. Tidigare trodde inte folk det var någon idé att höra av sig. Brott mot djur har inte varit prioriterat, säger Håkan Andersson, chef för verksamheten.

Med envishet har Carin Götblad lyckats driva igenom den nya organisationen, trots ett visst motstånd. Många har undrat varför man ska bry sig om djur när det finns människor som lider.

– Det är ett djupt okunnigt resonemang! Det finns ingen motsättning mellan att jobba för djur och människor. Det är farligt att tro att vissa varelser kan plågas hur som helst. För inte så länge sedan tyckte man det var onödigt att utreda brott mot barn och handikappade. Så är det fortfarande i vissa andra länder, säger Carin Götblad.

Internationell forskning visar dessutom att djurplågare oftast förr eller senare också börjar plåga människor.

– Det är viktigt att ta tag i asociala beteenden i tid, säger hon.

Brott mot djur är väldigt lågprioriterade i hela landet, trots att anmälningarna ökar. Det senaste är kriminella killgäng som plågar djur, filmar händelsen med mobilkamera och skickar vidare.

– Vi har redan stött på förfärliga ärenden, säger Håkan Andersson.

Ett exempel är det gäng killar som köpte två kaniner som de sedan plågade till döds. Den ena brändes till döds. Allt filmades med mobilkamera.

– Killarna såg det som ”en kul grej”. Vissa var ångestfyllda efteråt, andra inte. De skyllde på grupptrycket och på varandra. Brottet var väldigt utstuderat. De band djuret, hällde tändvätska på det och stod och skrattade när kaninen sakta brann upp, säger Elin Franzén, som är den djurskyddspolis som handlade ärendet.

– Att titta på filmen tog hårt. Jag gick och tänkte på den i flera dagar, säger hon.

Som Tidningen Djurskyddet tidigare berättat är det ytterst få djurplågare som döms till fängelsestraff. I de allra flesta fall kommer de undan med dagsböter och villkorlig dom.

Kaninplågarna fick straffen höjda efter att domen överklagats till hovrätten. För djurplågeri och brott mot djurskyddslagen dömdes tre av männen till sex, fyra respektive tre månaders fängelse. Den fjärde klarade sig undan med böter. Fängelsestraffet på sex månader motsvarade, Enligt Elin Franzén, ett års fängelse för en vuxen person. Samtliga har i vår dessutom dömts till djurförbud av länsstyrelsen.

Maxstraffet för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen är två års fängelse.

– Det är alltför låg lagföring för brott mot djur i dag, säger Carin Götblad, som vill införa termen grovt djurplågeri i straffskalan. På sikt också grovt brott mot djurskyddslagen.

– Därför är det glädjande att lagstiftningen nu ses över. När vi nu också tar snabbare beslut och gör bättre utredningar blir det större chans för fällande domar och högre straff, säger hon.

Också övergrepp där hästar och kor som får sina underliv sönderskurna ökar. Stockholms län har också stora djurbesättningar i Roslagen där inte alla djur har det bra.

Det finns också fall med människor som samlar på sig alldeles för många djur. Det hittills värsta fallet i Stockholms län är de 190 katter som trängdes i en bostad på Södertörn.

Stockholm har många hundar som lever i missbrukarmiljöer. Många misshandlas och används som vapen. Det händer också att missbrukarna provar knark på sina hundar.

– Det är också vanligt att man älskar sin katt eller hund men inte inser att den är så sjuk att den inte ska leva längre, säger Anders Gartér, djurskyddspolis i Söderort.

Liksom länsstyrelsen kan polisen omhänderta djur och besluta om djurförbud.

– I och med att vi nu har ett tätare samarbete med länsstyrelserna kommer vi åt de fall som annars skulle fallit mellan stolarna, till exempel missbrukarnas hundar, säger Håkan Andersson.

Djurskyddspolisen och länsstyrelsen har stor hjälp av ideella organisationer som driver hundstallet och tre katthem.

– De flesta djur som omhändertas kan omplaceras och vi ser fram emot ett utvecklat samarbete med ideella organisationer, som Djurskyddet Sverige, säger Carin Götblad.

– Vi måste bygga upp fler hundstall eftersom vi räknar med en dramatisk ökning av antalet omhändertagna hundar. Hundstallet är redan nu fullt och katthemmen är också alltid fulla.

I höst kommer ett möte att hållas med ideella organisationer. Det ska då också bildas en referensgrupp.