Thailand måste agera mot handeln med hundkött, menar representanter för flera av landets myndigheter och djurskyddsorganisationer. 360 000 hundar smugglas ut ur Thailand varje år, enligt Bangkok Post. Många går sitt öde till mötes i grytor och på grillen.
Thailändska motståndare till handeln med hundkött och hundskinn hoppas nu på en framgång. I slutet av november hölls en konferens med representanter från bland annat thailändska myndigheter, polisen, en veterinärorganisation och flera djurskyddsorganisationer, skriver tidningen Bangkok Post. Konferensen enades om utbildningsprogram, informationskampanjer och att uppmana premiärminister Yingluck Shinawatra att komma med en handlingsplan mot handeln.
Thailand kommer långt ned i listan över de asiatiska länder där den inhemska konsumtionen av hundkött är som störst – den listan toppas av Sydkorea, följt av Kina, Vietnam, Indonesien, Kambodja och Laos – men landet är ökänt för sin handel med hundkött, en handel som förbjöds redan 2003. Enligt en undersökning från djurskyddsorganisationen WSPA, gjord på 900 thailändare, ses ätandet av hundkött som oacceptabelt.
Trots detta kvarstår problemet. Istället för kött smugglar handlarna levande hundar till bland annat Vietnam. Ett tillstånd krävs för den som vill exportera fler än fem levande hundar, något som i praktiken gjort export av hundar olagligt. De som påträffas åtalas för brott mot thailändska smittskyddslagen, för att ha underlåtit att vaccinera mot rabies och för djurplågeri.
Trots detta beräknas cirka 360 000 hundar smugglas över Mekong-floden till Laos varje år, enligt Bangkok Post. Floden bevakas av en gren av thailändska flottan, som lider brist på resurser – runt 100 personer bevakar 25 mil flod som hör till en av gränsprovinserna, och de lyckas endast rädda 9000 hundar per år. Bevakningen har även fått vissa smugglare att övergå till att transportera hundkött istället för levande hundar.
I slutet på augusti protesterade thailändare som livnär sig på hundköttshandeln. 500 personer samlades i Ban Tha Rae nära den laoitiska gränsen för att yttrycka sitt missnöje över förbudet. Talespersoner för gruppen hävdade att deras verksamhet tog hand om problemet med gatuhundar, och att de hade svårt att överleva då deras levebröd förbjöds. Demonstranterna krävde att hundköttshandeln återigen skulle tillåtas – åtminstone tillfälligt tills de hittat nya vägar att försörja sig på.
