Ris och ros för ny irländsk djurskyddslag

En stor förbättring för landets djur, menar vissa. Tillåter fortfarande barbariska jaktmetoder, menar andra. Irlands nya djurskyddslag klubbades igenom i förra veckan.

Irlands djurskyddslag har fått en uppdatering. Den nya lagen ersätter gammal lagstiftning som i vissa fall inte har ändrats sedan 1911.

Den nya lagen välkomnades av flera organisationer, inklusive landets största djurskyddsorganisation DSPCA, Dublin Society for Prevention of Cruelty to Animals. Enligt organisationen kommer lagen leda till att mer ansvar läggs på djurägare, större möjligheter att omhänderta utsatta djur, och öka straffen för brott mot djur. Lagen mot hundhetsning stärks och det blir till och med straffbart att bevittna hundkamper, skriver nättidningen Horsetalk. Dessutom kommer lagen innebära obligatorisk mikrochipmärkning av hundar senast år 2016.

Brian Gillen, generalsekreterare för DSPCA, är nöjd över att den nya lagen ger myndigheterna starkare lagstiftning att luta sig mot, särskilt i frågan om djursmuggling.

– Djursmuggling är ännu idag ett stort problem på Irland. Det blir nu lättare att spåra de som är involverade i den här grymma handeln när vi har misstankar om smuggling. Det blir möjligt att åtala dem, säger han i ett uttalande från organisationen.

Men åsikterna om den nya lagen går isär. Så sent som i mars protesterade flera organisationer mot vad de uppfattar som brister i lagen, i samband med att den togs upp i Dáil, det irländska parlamentets underhus.

Protesterna riktades mot att den nya lagen fortfarande tillåter så kallad hare coursing – en form av harjakt där hundarna springer ikapp haren istället för att spåra med luktsinnet – och rävjakt, inklusive grytjakt på rävar som flytt in i gryt.

Irish Wildlife Trust, IWT, var en av de organisationer som protesterade mot att jaktformerna tillåts i den nya lagen. Organisationen vill istället se alternativa metoder med ett konstgjort byte som dras snabbt framför hundarna, något som skulle leda till att de fick jaktträningen tillgodosedd. Enligt Pádraic Fogarty, kampanjansvarig på IWT, är jaktformerna reliker från det förflutna.

– De flesta irländare, vare sig de bor på landet eller i stan, skulle vara glada att se dem upphöra. De är inte sporter och leder enbart till att vår inhemska fauna utarmas, bara för ett fåtal ska få roa sig, sade han till The Journal.