Oro för nedprioriterat djurskydd framfördes till ministern

Mer än 140 000 underskrifter till stöd för grisarnas djurskydd lämnades över till landsbygdsministern. Från vänster: Gunnela Ståhle, Camilla Björkbom, Åsa Hagelstedt, Sven Erik Bucht, Bo Algers och LInda Björklund.

Dela artikeln:


De hårt kritiserade föreskrifterna för lantbrukets djur infördes i fjol, trots protester från den absoluta toppen av svensk djurskyddsexpertis. Mest kritik fick beslutet att i vissa fall tvinga smågrisar att sluta dia redan efter tre veckor.
I eftermiddags mötte fyra djurskydds- och konsumentorganisationer  landsbygdsminister Sven Erik Bucht för att uttrycka sin oro.

– Djurskyddsfrågorna har prioriterats ned av Jordbruksverket, vi är mycket oroade över utvecklingen och bristen på dialog, sa Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt, när hon tillsammans med en grupp bestående av Djurens Rätts ordförande Camilla Björkbom och dess etolog Linda Björklund, CIWF Sveriges Bo Algers och Vi konsumenters ordförande Gunnela Ståhle, fick ett möte med landsbygdsminister Sven Erik Bucht på Näringsdepartementet.

Mötet inleddes med att mer än 140 000 namnunderskrifter för bättre djurskydd till grisar lämnades över till ministern.
– Alla dessa namn visar att det finns ett stort engagemang för grisar. Underskrifterna gäller ett bättre djurskydd för grisar, att inte tillåta en tidig avvänjning av smågrisar, att ersätta den kirurgiska kastreringen av hangrisar med mer skonsamma metoder och alla grisars rätt till utevistelse. Folk bryr sig om grisars välfärd, sa Camilla Björkbom.

Ministern tog emot underskrifterna och Åsa Hagelstedt gav en bakgrund till varför gruppen ville besöka ministern.
– Vi är bekymrade över hur Jordbruksverket arbetar just nu. Djurskyddsfrågorna har blivit nedprioriterade. De har faktiskt sänkt djurskyddet för grisar, fastän både regering och riksdag varit tydliga med att det inte ska sänkas. Tung forskning säger emot de beslut Jordbruksverket tagit, men de argumenten lyssnar de inte på. Jordbruksverkets förslag har fått tung kritik av remissinstanser, som de inte heller tagit till sig. De har nära kontakt med näringen, och när det resulterar i att de fattar beslut som går emot djurskyddet blir vi bekymrade. Både inför sakfrågorna men också inför hur de sköter dialogen med oss, den samlade djurskydds- och konsumentrörelsen. Våra röster räknas inte. Därför kommer vi hit, för att informera dig, inledde Åsa Hagelstedt och Gunnela Ståhle tog vid:

– Konsumenterna prioriterar djurskyddet högt. Många ger djurskyddet högsta prioritet när de väljer livsmedel. Vi välkomnar en ny djurskyddslag, och önskar självklart också en förordning som sätter upp krav så att vi kan veta vad som gäller: Är det tydliga regler i förordningen vet vi att vi kan välja svenskt och känna oss trygga. Det är ju det vi vill. Det som oroar oss är om myndigheten förlorar i förtroende så drabbar det också förtroendet för svensk animalieproduktion. Oroande är även att Jordbruksverket inte haft dialog med oss innan de tog besluten, sa Gunnela Ståhle.

– Dialog är viktigt. Förtroende bygger på en god dialog. Sedan kan man ha olika uppfattningar men dialogen är ju central. Jag blev väldigt glad när du nämner att vi ska kunna välja svenskt med trygghet: jag brukar framhålla att vi är världsmästare när det gäller livsmedelssäkerhet. Det finns säkert saker som kan bli bättre, men när det gäller djurhälsa och djurskydd är vi bäst i världen. Vi är bra på miljötänk i primärproduktionen, på antibiotikaanvändningsområdet är vi trea i EU: det här ska vi bibehålla, sa ministern och berättade att i sin roll som landsbygdsminister ser han hur mycket det finns att göra för djur i andra länder.

– Vi måste arbeta tillsammans för att hjälpa upp andra länder på EU-nivå, inte minst era organisationer kan göra mycket. Det håller på att vända politiskt inom EU, de som skrattade åt Sverige på 1990-talet och vårt sätt att arbeta med salmonella, nu frågar de hur vi arbetar! Ska vi lyckas bibehålla svensk livsmedelsproduktion måste få upp djurskyddet inom EU.

Djurens Rätts Camilla Björkbom berömde det svenska arbete som gjorts i EU:
– Vi är verkligen glada över det arbete som du gjort på EU-nivå, och exempelvis att Sverige driver på med undergrupper inom EU-plattformen för djurskydd. Men vi är samtidigt bekymrade över hur arbetet med djurskyddet i Sverige skett på Jordbruksverket den senaste tiden.

Bo Algers, som är professor emeritus och har mer än fyrtio års erfarenhet av forskning, instämde.
– Jag kan bara stryka under det som sagts tidigare och som forskare måste jag konstatera att det finns ju få frågor där vi har så mycket kunskap och där forskarna är så eniga om vad som gäller som vid avvänjning för grisar. Det som gör mig bekymrad är att när Jordbruksverket fick in den här pilotstudien, som grisnäringen tagit fram och som ligger till grund för ändringarna i föreskrifterna, så sa Jordbruksverket att man vill ha studien granskad av två granskare från SLU och SVA. De fick studien granskad och konkluderade att eftersom studien är granskad så är den bra. Men då har de inte läst vad granskarna skriver, sa Bo Algers och fortsatte:

– Det bekymrade mig lite när jag hörde dig i riksdagen svara Jens Holm (V) (i interpellationsdebatten ”Försämrade livsvillkor för grisar” se länk nedan, reds anm.) ”Ja, men studien är granskad”. Det bekymrar mig därför att jag har läst vad granskarna sagt, nämligen att djurskyddet försämras för smågrisarna, sa Bo Algers och lämnade över sin artikel ”Försämrad djurvälfärd med sänkt avvänjningsålder” från senaste numret av Svensk Veterinärtidning, där han ingående beskriver vilka felaktigheter som finns i studien.

Några av de vetenskapliga invändningarna är att studien endast genomfördes på tre gårdar, vilket är att anse som som ett litet material. Avvänjningen jämfördes vid 27,1 dagar med avvänjning vid 32,2 dagar, inte vid 21 dagar. Ingen vetenskaplig studie har gjorts i pilotstudien av smågrisarnas beteende, skriver Algers i artikeln och konstaterar att smågrisar är motiverade att dia och vid tidigare avvänjning sker omriktade beteende som kan rikta sig mot syskons buk. Förutom hudskador på andra smågrisar är den avvanda grisen drabbad av stress.

Sven Erik Bucht tog emot den vetenskapliga artikeln och Algers sa:
– Men om man trots dessa felaktigheter tycker att studien är värt någonting så säger den att dödligheten för suggor ökar med 50 procent, alltså att 50 procent mer suggor dör i den gruppen. Det är ju ganska betydande, trots allt. Det är konstigt att Jordbruksverket negligerar det. Jordbruksverket negligerar även att granskarna säger att en tidigare avvänjning av smågrisar har ingen positiv effekt på suggorna. Det finns en väldig massa sakskäl att säga att smågrisarnas välfärd blir kraftigt försämrad vid tidigare avvänjning. Jag har jobbat i fyrtio år som forskare och lärare med grisar i fokus, och jag har jobbat ihop med forskare i världen om detta, i EFSA-rapporten bland annat. Vi är väldigt överens om vad detta med tidigare avvänjning för smågrisar innebär. Så säger man från Jordbruksverket: ”Nej det blir ingen försämring”. Jag hoppas att du förstår min frustration, sa Bo Algers.

– Jag förstår, och jag hör vad du säger. Men som statsråd kan jag inte säga annat än att jag har förtroende för min myndighet, sa Bucht och frågade om Algers tittat på varför Sverige för ett par år sedan hade högre dödlighet på kultingar än exempelvis Danmark.

– Dödlighet beror på hur man räknar. Det görs olika i olika länder. För några år sedan kom en forskningsrapport underskriven av sexton forskare som visade att i Danmark hade man en smågrisdödlighet på cirka 25 procent. Då räknade man med alla grisar, inte bara de som klarar det första dygnet. Jag vill varna för att vara för konkret i att jämföra siffror i smågrisdödlighet mellan olika länder i och med att det är så stora skillnader i hur man räknar, och i och med att man har olika traditioner av att slå ihjäl smågrisar på olika sätt. Men vetenskapen är enig om att det är sämre för djurvälfärden att avvänja smågrisar vid tre veckor istället för vid fyra, konstaterade Bo Algers och tillade att detta att det nu är tillåtet med en tidigare avvänjning av smågrisar i Sverige väcker stor uppmärksamhet bland Europas forskare.

– När jag pratar med mina forskarkollegor i andra länder går ju snacket om att Sverige försämrar djurvälfärden. De ser vad vi gör. Du sa att du hade förtroende för din myndighet. Jag skulle vilja be dig ompröva förtroendet. Det finns anledning till det, sa Bo Algers.

Djurens Rätts etolog Linda Björklund betonade att Jordbruksverket bör få tydligare riktlinjer från regeringen att prioritera upp djurskyddet.
– Vad gäller tidigare avvänjning för smågrisar ser vi ju att djurens behov och djurskyddet väger alldeles för lågt i strävan efter att öka produktionen och konkurrenskraften. Vi tycker det är bra att naturligt beteende lyfts fram mer i den nya djurskyddslagen, men att då samtidigt tillåta att ditiden, som är en viktig del av grisars naturliga beteende, avbryts tidigare ger ju grisarna ett sämre djurskydd. Vi får ofta höra att detta gäller ju bara tio procent av smågrisarna, men djurskyddslagen gäller alla djur, varje individ.

Det halvtimmeslånga mötet avslutades av ministern.
– Jag tar till mig allt ni sagt här idag. Det har varit intressant att sitta ner med er såhär och jag hoppas att vi kan mötas igen, sa Sven Erik Bucht.

Text och foto: Katarina Hörlin

Läs mer om de nya reglerna
Här är bakgrunden till de kritiserade nya reglerna för tidigare avvänjning av smågrisar som Tidningen Djurskyddet tidigare skrivit om:

Arbetet för smågrisarna fortsätter 

Jordbruksverkets nya regler för lantbrukets djur är beslutade

Djurskyddet måste väga tyngst när föreskrifter ändras

Se interpellationsdebatten
i riksdagen mellan bland annat Jens Holm (V) och landsbygdsministern Sven Erik Bucht från den 21 november 2017, här:
Försämrade livsvillkor för grisar

Läs mer om EFSA
European Food Safety Authority, EFSA, arbetar för säkra livsmedel i Europa och ger varje år ut en rapport. Läs mer här: https://www.efsa.europa.eu

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.