Duvor som levande lockbete

Fångst av vilda djur med hjälp av levande lockfågel i fällor, främst duvor, förekommer på flera håll i landet. Trots att detta inte är förenligt med djurskyddslagen.

Fångst av vilda djur med hjälp av levande lockfågel förekommer på ett flertal gods och större gårdar i landet. Djurskyddet Sverige har fått kännedom om att Länsstyrelsens råd och anvisningar för hantering av levande tamduvor som lockmedel vid upprepade tillfällen inte följts. Följden är att duvor utsätts för otillbörligt lidande i form av brist på mat och rent vatten och att de sitter längre än sju dygn i fällan. Under perioder med ihållande regn, blåst, kyla och snö utsätts de för extra stora påfrestningar.

Duvorna sitter i trånga utrymmen och tvingas mot sin natur till markvistelse hela dygnet. Dessutom tvingas de sitta alldeles intill det fångade rovdjuret, vilket duvan upplever som mycket stressande. I vissa fällor kan rovdjur fångas på två sidor om duvan.

Duvorna är tama fåglar och faller därmed under djurskyddslagen. Den numera nedlagda Djurskyddsmyndigheten har tidigare i en skrivelse till Länsstyrelsen i Skåne län slagit fast att hållande av levande fågel som lockbete för rovfågel eller andra djur inte är förenligt med djurskyddslagen.

Djurskyddsmyndigheten konstaterade att den stress och rädsla en duva utsätts för vid en eller upprepade attacker från duvhök strider mot lydelsen i djurskyddslagen om att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. Trots detta har länsstyrelser valt att utfärda flera tillstånd för hållande av duvor som lockfåglar.

Djurskyddet Sverige har nu tillsammans med Djurens Rätt begärt att få diskutera frågan med Björn Dahlén, djurskyddschef på Jordbruksverket.

– Vi kommer också att ta upp att andra levande djur sätts i fällor för att locka till sig större djur, säger Sven Stenson, förbundsordförande, Djurskyddet Sverige.