TEMA KÖRSPÖ. Spödrivning har i de flesta fall ingen positiv effekt på hastigheten. Det konstaterar veterinär Mirielle Melani Johansson i sitt examensarbete, där hon upptäckte flera felaktiga drivningar som inte bestraffades.
Mirielle M Johansson har en gedigen hästbakgrund. Hon gick travgymnasiet på Uddetorp innan hon utbildade sig till veterinär. I sitt examensarbete ”Spödrivning i svenska travlopp – En analys av filmer och positionsdata från travlopp” från 2020 undersöker hon vilken effekt spödrivning har på hastigheten, om spöet används enligt inlärningsprincipen negativ förstärkning och om spöanvändningen följer nuvarande tävlingsreglemente.
Studien består av 20 V75-travlopp under 2018–2019. Loppen gick över distansen 2140 meter och var utskrivet för hästar som tjänat 100 000–500 000 kronor. De hästar som placerade sig etta, tvåa och trea analyserades. Mirielle M Johansson hade ingen information om kuskarnas eventuella bestraffningar när analysen gjordes.
Varje ekipage studerades från att det hade 800 meter kvar tills mållinjen passerats. För varje spöslag som upptäcktes noterades tidpunkten i videon då slaget utdelades. Detta jämfördes sedan med positionsdata från tre sekunder innan till tre sekunder efter varje spöslag för att se om hästen gjorde en tempoförändring i samband med drivningen.
Spöslagen kategoriserades efter om de utdelats mellan 800 och 400 meter eller mellan 400 och 0 meter kvar till mål och om de var ”säkra”, det vill säga att det syntes att spöet träffade hästen, eller ”osäkra” vilket kunde bero på att sikten delvis var skymd. Totalt blev det 48 ekipage som kom med i studien.
– Det blev många, många timmar med hökögon framför datorn, säger hon.
Den första frågeställningen, ”Vilken effekt har spödrivning på hastigheten?”, visar att de hästar som mottog minst antal spöslag i vissa fall ökade hastigheten efter slagen, medan den grupp som fick ta emot sex till sexton slag minskade hastigheten. Slutsatsen är klar: det lönar sig inte att driva en trött häst.
Hur väl följs travsportens nuvarande reglemente som säger att endast ett fåtal, enstaka spödrivningar får utdelas under loppets sista del? Svaret blev att reglementets skrivning ”ett fåtal” slag är ett mycket tänjbart begrepp. Sju hästar i studien fick ta emot 10 eller fler slag, en häst 16 slag. Ingen av kuskarna som använde spöet på detta sätt blev föremål för bestraffning.
Det kan finnas olika förklaringar, som svårigheter för bandomarna att hinna se och bedöma alla ekipage på en gång eller att spöhanden varit skymd, men med tanke på urvalet ekipage i studien, V75-hästar som placerat sig etta, tvåa eller trea, är det anmärkningsvärda fakta.
Dessutom utdelades slagen ofta i betydligt snabbare följd än vad reglementet föreskriver och gav inte hästen någon chans att svara på drivningen före nästa slag.
– Visst trodde jag att jag skulle få se regelbrott, men att så pass många spöslag kunde ges till flera hästar utan några konsekvenser förvånade mig, säger Mirielle M Johansson.
I studien framgår att styrkan i slagen inte går att bedöma visuellt. Den sista frågeställningen, ”Används spöet enligt inlärningsprincipen negativ förstärkning?”, besvaras med att många hästar inte ges möjlighet att förstå att syftet med slaget är att öka hastigheten. För att hästen ska ”förstå” att detta var syftet måste spöet omedelbart tas bort om hastigheten ökar.
Det allra vanligaste argumentet för att behålla spöet inom travsporten är säkerhetsaspekten. Mirielle M Johansson har sin studie enbart studerat spöanvändning i frammanande syfte. Hittills har ingen vetenskaplig studie gjorts som stöder säkerhetsargumentet. Däremot finns studier som visar att spöanvändning kan vara en säkerhetsrisk.
– En studie i Storbritannien av hästar i häcklöp visar att fall vid hinder var sju gånger fler om hästen tog emot spöslag.
I arbetet med att ta fram nuvarande djurskyddslag tittade utredaren Eva Eriksson på spöanvändningen inom svensk hästsport. Om spöet används som ”mild korrigering” eller ”förlängd hjälp” är det inte något djurskyddsproblem, så länge det inte skadar eller orsakar lidande för hästen. Men hästar är kraftfulla djur, farliga situationer kan snabbt uppstå, så utredaren föreslog att spöet skulle få användas som hjälpmedel för att undvika olyckor, men förbjudas i frammaningssyfte.
Så blev det inte, spödrivningar fortsatte att tillåtas. Mirielle M Johanssons studie är unik också i det att den är först med att visa hur stort mörkertalet är.
– Det verkar ligga i linje med mina resultat att det kommer ske förändringar i reglementet vad gäller drivningar. Samtidigt visar min studie hur svårt det är att hinna se alla förseelser och att reglementet kan tolkas på olika sätt, säger Mirielle M Johansson.
Läs hela studien här: Spödrivning i svenska travlopp
Text Suzanne Fredriksson & Katarina Hörlin
Foto Suzanne Fredriksson
KÖRSPÖREGLER I ANDRA LÄNDER
Norge har helt förbjudit spö i travlopp. Andra länder tillåter med olika restriktioner.
En global rörelse för att slopa spöet växer fram.
Släpp spöet! Det kräver World Bitless Association, WBA, som arbetar för en empatisk och etisk hästhållning, baserad på vetenskaplig forskning. De har främst drivit frågan om bettfri hästsport och i april lanserade de sin kampanj #DROPtheWHIP Spö behövs inte inom hästsport, det orsakar smärta och säkerheten ökar inte, enligt WBA.
Den australiske kusken Gavin Kelly i Tasmanien har aldrig haft körspö i något av sina 116 lopp.
– Man kan få hästarna att gå fort ändå. Spö tillfogar hästen smärta och jag vägrar använda det. Jag säger ”den här hästen behöver inte körspö” när någon påpekar att jag glömt det, sa han i en intervju med ABC Mornings with Leon Compton den 16 mars.
Men hans vägran att bära spö blev till slut ett disciplinärende, då det sågs som ett brott mot utrustningsreglerna. Ett av målen med #DROPtheWHIP var att samla in pengar till hans böter.
– Jag kämpar inte för ett totalt spöförbud, men kräver att få slippa hålla i ett själv, sa Gavin Kelly i radiointervjun.
Den 9 april ändrade den australiska travsporten sina regler till: ”Under tävling måste kusken av säkerhetsskäl alltid ha en piska lätt åtkomlig. Piskan får bäras på sulkyn, i stänkskärmen eller av kusken.” En seger för Kelly.
I just Australien fanns 2017 ett förslag att förbjuda spö i travlopp, men det drogs tillbaka då många aktiva lyfte fram säkerhetsaspekten och en begränsad handledsrörelse tilläts.
I Norge är körspö förbjudet i travlopp, i begränsad skala tillåtet inom galopp. Danmark tillåter en ”etisk spödrivning som inte utsätter hästen för onormal press”.
Finsk travsport ser spöet som ett signaleringsredskap och tillåter att ”med handledsrörelser utan att lyfta överarmen knäppa till hästen”. Italien, Frankrike och USA tillåter spödrivning.
Text Katarina Hörlin
HÄSTARS SMÄRTKÄNSLIGHET OCH MISSBRUK AV KÖRSPÖ
Hästar är känsliga djur. Alla typer av spömärken efter tävling indikerar skada enligt Svensk Travsports hästhållningspolicy.
Ett körspö ska vara minst 90 cm och högst 125 cm långt. Ett ridspö får vara högst 70 cm långt. Så står det i Svensk Travsports, ST:s, reglemente. Ridspöet avser montélopp, men även inom andra hästsporter som galopp, hoppning, dressyr och fälttävlan är olika typer av spö tillåtna.
Känner hästar smärta av spöet? Sannolikt känner de av spöet i lika hög grad som människor skulle ha gjort, konstateras i en studie från 2020, där hudprover från 10 människor och 20 hästar undersöktes för att jämföra koncentrationen av nervändar i de yttre hudlagren. Resultatet? Ingen signifikant skillnad.
– Av detta kan vi dra slutsatsen att hästar sannolikt känner lika mycket smärta som människor skulle ha gjort när spöet används, säger professor Paul McGreevy på Veterinärhögskolan i Sydneys hemsida.
I Svensk travsports, ST:s, hästhållningspolicy står följande om felanvändning av spö:
”Att missbruka användandet av spö skall
ej tolereras, till exempel att få en redan
distanserad häst att springa fortare, om
hästen är obenägen att svara på drivning
eller om en häst utan tvekan är på väg
att vinna. Alla typer av spömärken efter
tävling indikerar skada.”
Drivning ska, enligt reglementet, vara vårdad och inte utsätta hästen för onormal press. Spöet ska vara vänt framåt och en töm ska hållas i vardera hand. Att lägga över båda i en hand och med spöet i den andra driva hästen är förbjudet.
Ett uppmärksammat fall skedde för något år sedan på Örebrotravet, då en skötare under uppvärmning piskade sin häst två gånger medan tömmarna hölls i ena handen. Han fick kör- och beträdandeförbud på svenska travbanor i 18 månader och böter.
I spödebatten höjs ofta röster för att Sverige likt Norge ska förbjuda spö i lopp. De som är emot varnar lika ofta: ”Se hur det ser ut i Norge! Alla tömdrivningar där skadar hästarnas munnar”. Detta argument bemötte utredaren Eva Eriksson i SOU 2011:75 med att ”det inte är logiskt att acceptera en olämplig metod för att undvika att andra olämpliga metoder uppstår”. Hon ville förbjuda spö i frammanande syfte, men tillåta som säkerhetsredskap, och föreslog färgglada spön så att domarna tydligt kunde se dem.
– De skärpningar av regelverk och tillämpningar som gjorts inför 2022 går i linje med detta. Där betonar vi körspöets betydelse för att korrigera och kommunicera med hästen ur en säkerhetssynpunkt. Just frågan om färgen på körspöet har inte varit med i diskussionen denna gång, svarar Jonny Staf, ST:s domarbas, som anser att de nya regler som ST inför 2022 – spödrivning förbjuds, lätt maning och korrigering tillåts – går i linje med utredarens tankar, då körspöets betydelse ur säkerhetssynpunkt betonas.
– 2007 började reglerna för drivningar i travlopp skärpas betydligt, berättar han.
Hårdare regler, tuffare bedömningsnivåer och bestraffningar, uppföljning och utvecklingssamtal med felaktigt drivande kuskar har, enligt honom, lett till att antalet bestraffningar minskat från cirka 2,5 procent av antalet tävlande ekipage till cirka 1,3 procent, enligt Staf.
Avstängning och böter är vanliga påföljder. I år beslutade ST att alla hästar vars kuskar brutit mot drivningsreglerna ska undersökas. Första månaden upptäcktes fem hästar med märken. I april var det 13 enligt Travronden. Enligt ST har från 2016 fram till den 26 augusti i år 440 hästar utsatts för felaktigt bruk av körspö och 396 hästar för övrig felaktig drivning under lopp på svenska travbanor av totalt 57 242 startande hästar. Av de 440 har det i 21 fall upptäckts märken efter körspö efter lopp, enligt Jonny Staf.
Text Katarina Hörlin
Foto Shutterstock
Artiklarna har tidigare publicerats under hösten i Tidningen Djurskyddet nr 3, 2021.
Fler artiklar kring det uppmärksammade ettåriga körspöförbudsföreläggandet som Länsstyrelsen i Skåne gav en kusk + intervju med Svensk travsports vd + Sveriges Akademiska Etologers ordförande som efterlyser mer vetenskapliga studier, publiceras inom kort här på webbtidningen.
