En tredjedel av alla verksamheter i EU som har försöksdjur ska kontrolleras varje år. Sverige klarar inte kraven. Det visar Jordbruksverkets Nationell djurskyddsrapport 2025 – en redovisning av kontrollmyndigheternas arbete.
– Bedrövligt, säger Emma Brunberg, Djurskyddet Sverige.
I Sverige fanns i fjol 175 tillstånd att använda försöksdjur och 45 tillstånd att föda upp försöksdjur. För att uppfylla kravet i EU:s försöksdjursdirektiv som kräver att en tredjedel av alla verksamheter med försöksdjur kontrolleras skulle 58 tillstånd ha kontrollerats i fjol. Men endast 45 djurskyddskontroller genomfördes, varav 32 fysiska och 13 administrativa. Kontrollerna gjordes i åtta av landets 21 län.
En av de fysiska kontroller gjordes efter att det inkommit en anmälan till länsstyrelsen och övriga 31 var rutinkontroller. Vid 12 av dessa 32 fysiska kontroller (37,5 procent av kontrollerna) upptäcktes brister. De vanligaste gällde journalföring och att verksamhetstillstånd saknades, både för den verksamhet som bedrevs och för de djurslag som hölls.
Även brister som att sociala djur inte hölls i stabila kompatibla grupper konstaterades, samt brister i djurens inredning och berikning. De allvarligaste, enligt Nationell djurskyddsrapport 2025, var förutom de som kopplats till journalföring, att djurutrymmen saknade uppgifter om försöket, att djurförsök inte skedde inom ramen för ett etiskt godkännande, samt att försöksdjuren inte hölls och sköttes enligt gällande bestämmelser.
– Med så många, och faktiskt så pass allvarliga, brister borde det ligga i allas intresse att kontrollera betydligt fler verksamheter, säger Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
Jordbruksverket påpekar i sin rapport att kontrollerna är utvalda utifrån risk och att resultatet därför inte ger en representativ bild av samtliga kontrollobjekt i landet.
– Att länsstyrelsen återigen inte följer försöksdjursdirektivet är inte förvånande, men bedrövligt. Försöksdjuren utsätts ofta per definition av olika typer av lidande och det minsta man kan kräva är att den lagstiftning som finns följs av de myndigheter som ansvarar för djurskyddet. Politikerna behöver skjuta till medel så att det finns tillräckligt med resurser, säger Emma Brunberg.
Inga uppföljande kontroller inom försöksdjursområdet gjordes 2025.
Inte heller nåddes målet att 10 procent av de anläggningar där djur som ska bli eller producera livsmedel hålls årligen ska kontrolleras. Rutinkontrollerna av dessa anläggningar ökade dock från 5,4 till 6,8 procent, men endast 6 av 21 länsstyrelser nådde upp till målet på 10 procent.
– Siffran är för låg. Vi vet att djurskyddshandläggarna arbetar hårt med att hinna med och det behövs fler och mer resurser till kontrollerna. Det är en politisk fråga och allmänheten vill ha en djurskyddskontroll som fungerar, säger Anna Lundvall, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
Bristerna i efterlevnaden låg på samma nivå som tidigare, konstateras i rapporten. Men skillnaderna mellan den lägsta och högsta andelen noterade brister i olika länen var hela 60 procent: ”Länsstyrelsen med lägst andel rutinkontroller med brister noterade brist vid 21 procent av rutinkontrollerna medan länsstyrelsen med högst andel brister noterade brist vid 81 procent av rutinkontrollerna.”
De vanligast bristerna som noterades för grisar var att de saknade torra eller rena liggytor, för nötkreatur att de inte var tillfredsställande rena och inom hästhållning var inredningsbrister, som kan leda till olika skador, fortsatt vanligast.
19 kontroller gjordes i fjol på anläggningar där kycklingar föds upp för att slaktas. Jordbruksverket skriver i rapporten att ”då väldigt få kontroller genomförs finns det en stor osäkerhet i det statistiska resultatet” och att ”trots att antalet kontroller är litet, berör bristerna i en slaktkycklingproduktion i många fall ett mycket stort antal djur”. Den vanligaste bristen gäller läkemedel och antalet dödsfall i djurhållningen. (För flera konkreta brister för olika djurslag se faktaruta nedan.)
2025 ökade länsstyrelserna de fysiska kontrollerna med 873 kontroller jämfört med 2024. Totalt gjordes 8 713 fysiska kontroller 2025. Aldrig förr har antalet anmälningar varit fler: 16 032 anmälningar (som i Jordbruksverkets och länsstyrelsernas statistik kallas klagomål) gjordes till landets länsstyrelser om bristande djurhållning.
För hundar genomförde Länsstyrelserna totalt 1 889 fysiska djurskyddskontroller. 87 procent skedde efter anmälan till länsstyrelsen eller som uppföljande kontroll av tidigare brister. De vanligaste konstaterade bristerna gäller tillsynen, och att sjuka eller skadade hundar får inte nödvändig vård.
– Länsstyrelserna ser i samband med kontrollerna att den sociala och ekonomiska utsattheten har ökat. Att ha djur är kostsamt och krävande, när människor får det sämre ekonomiskt kan det påverka deras förmåga att ta hand om sina djur på ett tillfredsställande sätt. Just när det gäller sällskapsdjur var det under förra året exempelvis vanligt att djuren inte fått veterinärvård i den utsträckning som de behövt, säger Malin Wåhlstedt, djurskyddshandläggare vid Jordbruksverket.
Andra vanliga brister för hund var att klor inte inspekteras eller klipps, att hundar som hålls utomhus inte har skydd mot stark värme, nederbörd, fukt, blåst och kyla, samt att kraven på rastgårdens utformning inte uppfylls.
För katter genomförde länsstyrelserna 1 386 fysiska djurskyddskontroller, vilket är det högsta antalet som noterats mellan 2014 och 2025, enligt Jordbruksverket. Kontrollerna genomfördes vanligen efter anmälan till länsstyrelsen.
65 procent av bristerna för katt gäller avel. Inte i första hand av djurhållare som bedriver en planerad medveten avel, utan av personer som förlorat kontrollen över sina katter, vilket leder till ett stort antal katter förökar sig, står det i rapporten. Bestämmelserna från 2020 säger att katter inte får föröka sig okontrollerat. Men när en skygg honkatt får kullar kan kattungarna gå obemärkt förbi, vilket bidrar till bildandet av kattkolonier med förvildade katter, förklarar Jordbruksverket i rapporten.
– Det är även så att djurskyddsorganisationer med omplaceringsverksamheter gör länsstyrelsens arbete i många fall. Våra föreningar omhändertar och omplacerar tusentals katter varje år. Dessa katter skulle myndigheten egentligen hantera och detta måste belysas. Ideella krafter lägger tid och pengar och enormt mycket kraft och energi på detta och det ges inga statliga bidrag till dem, säger Anna Lundvall.
Andra mycket vanliga brister gällande katter är att sjuka och skadade inte fått vård, att kattlådor och utrymmen rengörs inte tillräckligt ofta och att katter får för lite tillsyn.
”Många djurhållare verkar enligt länsstyrelsernas uppfattning inte känna till kravet på att katter ska ses till minst två gånger om dagen och lämnar hemmet längre tid än ett dygn utan att säkerställa att katten ges tillräcklig tillsyn” står det i rapporten.
2025 genomfördes 2 660 fysiska klagomålskontroller, där brister konstaterades i 74 procent av kontrollerna. Totalt gjordes 8 713 fysiska kontroller under 2025, en ökning med knappt 900 kontroller jämfört med 2024. Övriga kontroller är så kallade administrativa kontroller, där handläggaren kan skriva ett brev till den anmälde eller ringa upp och föra ett samtal.
– Positivt att länsstyrelserna ökar de fysiska kontrollerna. Det är viktigt att de görs. De administrativa kontroller som de fortsätter göra anser vi ska innebära att återkoppling från djurhållaren. Att endast skicka ett informationsbrev till en djurhållare som blivit anmäld är inte att räkna som kontroll, säger Anna Lundvall, som konstaterar att det faktum att antalet anmälningar gått upp kan ha flera förklaringar.
– Fler djur kan fara illa, men det kan också vara så att allmänheten får mer och mer kunskap om vad djurskyddslagen säger.
Totalt fattade samtliga 21 länsstyrelser sammanlagt 3 629 beslut ifjol. Till dessa räknas de 530 åtalsanmälningar som gjordes och 351 beslut om djurförbud som fattades. 809 förprövningsärenden och 552 besiktningar av förprövade stallar genomfördes.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock & Birgitta Wiberg
Cirka 1 200 kontroller gällande hästar gjordes 2025
Vanligaste bristerna:
* Kraven på att inredningens utformning avseende skaderisker etc. är inte uppfyllda.
* Kraven för hållande av utegångsdjur är inte uppfyllda.
* Kraven på betesmarker, rastgårdar, markytor, drivningsvägar och drivning, rörelsefrihet
samt stängsel är inte uppfyllda.
* Liggytor hålls inte rena och torra samt är inte anpassade efter djurslag och stallklimat.
52 kontroller i värphöns- eller unghönsbesättningar med fler än 350 djur
Vanligaste bristerna 2025:
* Kraven på strö, användning av strö och sandbad är inte uppfyllda.
* Kraven på inredningens utformning avseende skaderisker etc. är inte uppfyllt.
* Stallet har inte en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget
och djurhållningsformen. Uppmätta värden.
* De ytor djuren vistas på hålls inte rena och torra samt är inte anpassade efter
djurslag och stallklimat.
19 djurskyddskontroller gjordes i besättningar med kycklingar som ska slaktas
Jordbruksverket skriver i rapporten att ”då väldigt få kontroller genomförs finns det en stor osäkerhet i det statistiska resultatet” och att ”trots att antalet kontroller är litet, berör bristerna i en
slaktkycklingproduktion i många fall ett mycket stort antal djur”. De vanligaste noterade bristerna gäller:
* Läkemedel och antalet dödsfall i djurhållningen.
* Stallet har inte en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och
djurhållningsformen. Uppmätta värden.
* De ytor djuren vistas på hålls inte rena och torra samt är inte anpassade efter djurslag
och stallklimat.
