Ett uttalande från Vetenskapsrådets sekreterare under ett seminarium i vintras har skapat oro. Flera personer på plats uppfattade det som att hon uppmanade till att motverka utfasningen av djurförsök i medicinsk forskning. Vad menade hon egentligen? Tidningen Djurskyddet har frågat.
Den 4 december i fjol höll Vetenskapsrådet sitt årliga seminarium om aktuella djurförsöksfrågor. Både Sveriges och EU:s djurskyddslagstiftning har en tydlig ambition att ersätta, minska och förfina djurförsök, som de 3R:n – replace, reduce, refine – handlar om. Så snart det är vetenskapligt möjligt ska utfasning ske.
Storbritannien och USA har redan presenterat ambitiösa färdplaner. EU väntas presentera sin inom kort.
Med på seminariet var forskare, myndigheter och organisationer som arbetar med frågan och när Vetenskapsrådets sekreterare Madeleine Durbeej-Hjalt höll sitt inledningstal häpnade många. Hörde de rätt? Sa hon att internationella ansatser för att fasa ut djurförsök är prematura och att de gemensamt ska arbeta för att motverka dem?
Några dagar efter seminariet ankom ett brev till Vetenskapsrådet från Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. I brevet, som blev en allmän handling efter att det inkommit till Vetenskapsrådet, slår kommittén först fast att den uppskattar samarbetet med Vetenskapsrådet och ber därför Durbeej-Hjalt att utveckla sina uttalanden: Är hennes och Vetenskapsrådets ståndpunkt att internationella satsningar på att fasa ut djurförsök är prematura och något svenska aktörer bör motverka?
– Vi i Nationella kommittén har tillsammans med Sveriges 3R-center ett uppdrag att vara pådrivande för att uppfylla målet att djurförsök ska ersättas så snart det är vetenskapligt möjligt. Samarbetet med Vetenskapsrådet och andra myndigheter är viktigt för att uppnå det målet, och vi uppskattar det samarbete vi har med Vetenskapsrådet. Att motarbeta initiativ för att nå detta mål känns väldigt främmande. Så vi skrev till Madeleine för att fråga vad hon egentligen menade, säger Karin Gabrielson Morton, andra vice ordförande i Nationella kommittén.
Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär. Enligt regleringsbrevet har det ett uppdrag gällande forskning om och utveckling av alternativa metoder till djurförsök, samt valideringsprojekt.
Madeleine Durbeej-Hjalt svarade brevledes att hon på seminariet inledningstalade i egenskap av Vetenskapsrådets huvudsekreterare inom medicin och hälsa, tillika professor vid Lunds universitet.
”Jag representerar bland annat ämnesrådet för medicin och hälsa och forskare vid landets medicinska fakulteter. Vetenskapsrådets uppdrag är att finansiera forskning av högsta kvalitet inom alla vetenskapliga områden. Djurförsök är i dag och sedan länge en förutsättning för att bedriva nyfikenhetsdriven grundforskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom medicin och hälsa. Det exemplifieras av Nobelpriset i fysiologi eller medicin där en majoritet av de utdelade priserna har varit beroende av djurförsök. Djurförsök är dessutom viktiga forskningsmetoder inom läkemedelsutveckling och för att förbättra djurens egen hälsa (veterinärmedicin)”.
”Jag är därför djupt oroad över att förutsättningarna för vetenskapliga djurförsök i Europa och USA är på väg att förändras i och med det ökade fokuset på ersättningsmetoder. Redan 2021 uttalade sig Vetenskapsrådet och betonade att utan djurförsök avstannar den medicinska, naturvetenskapliga och veterinärmedicinska forskningen som det ser ut idag. Tyvärr gäller fortfarande att det saknas både heltäckande alternativa metoder och kunskap om konsekvenserna av att helt ersätta alla typer av djurförsök. Jag förespråkar alltså djurförsökens roll för medicinsk forskning och önskar en ökad kommunikation kring detta, därav min inledning”.
Hon hoppas ”dock att jag var tydlig i slutet av mitt anförande att vi även fortsättningsvis bör arbeta hårt och tillsammans med alla 3R-frågor och frågan om validering för att så småningom kunna komplettera eller fasa ut de djurförsök som rimligtvis går att ersätta med säkra och validerade djurfria metoder”. Brevet avslutades med en inbjudan till ett möte.
– Det har vi tackat ja till för att fortsätta dialogen och vårt konstruktiva samarbete, säger Karin Gabrielson Morton.
För Tidningen Djurskyddet förklarar Madeleine Durbeej-Hjalt att:
”Självklart är det bra att ersätta djurförsök där det är möjligt. Men det är lika viktigt att bevara dem där det faktiskt behövs. Tyvärr saknas idag fortfarande heltäckande alternativa metoder. Att fasa ut djurförsök innan vi har säkra och validerade djurfria metoder är inte lämpligt. Utfasning behöver ske planerat, annars riskerar viktiga delar av forskningen att stanna av. Förhastade satsningar på ersättningsmetoder kan få stora negativa konsekvenser för den medicinska, naturvetenskapliga och veterinärmedicinska forskningen och därmed också utvecklingen av ny kunskap om människors och djurs hälsa. Men det är förstås viktigt att vi fortsätter att arbeta hårt och tillsammans för att så småningom kunna komplettera eller fasa ut de djurförsök som går att ersätta med säkra och validerade djurfria metoder.”
Text Katarina Hörlin & Malin Ny
Foto iStock & Johanna Hanno.
