Regeringen drar in över 50 miljoner ur budgeten för arbetet mot invasiva växtarter. Katastrof för bekämpningen av invasiva växter som parkslide, enligt flera länsstyrelser. Men arbetet mot de invasiva djurarterna på land fortsätter.
– Om vi ska hålla stånd mot de invasiva arterna är kontinuitet nödvändigt. Därför är det tråkigt på gränsen till vansinne att regeringen drar in bidragen för detta arbete i år, säger zoologen Owe Sandström, tillika styrelseledamot i Djurskyddet Sverige.
Han betonar att Sverige ingår i det världsekologiska systemet.
– Allt eftersom detta system förändras måste vi både arbeta för att bevara de delar av vår fauna som utarmats av människor så att inte viktiga områden slås ut och se till att inte nya arter slår ut de som ska vara där. Våtmarkerna är viktiga som vattenrenare, men de är också helt livsnödvändiga för flera fågel-, grod- och kräldjursarter. Dessa områden krymper och vi kan inte dessutom riskera att få in utländska invasiva arter som kommer och breder ut sig på de inhemskas bekostnad.
– Som biolog är det mycket tråkigt att se detta kortsiktiga tänkande. Kostnaderna kommer att bli högre i framtiden på grund av besparingarna som görs nu. Det är läge att åter ställa sig den klassiska frågan i Shakespeares Hamlet: To be or not to be, that is the question! Ekonomiska utgifter nu eller i framtiden, det är frågan! Men det är ingen fråga om vad svaret blir. Låter vi bli att arbeta emot de invasiva arterna idag så har vi ett betydligt större och mer ekonomiskt kostsamt problem om ett år, säger Owe Sandström.
Regeringen har dragit in budgeten på 55 miljoner kronor för arbetet mot invasiva växtarter. Tidningen Sydsvenskan fick följande skriftliga kommentar från Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L):
”Regeringen var tvungen att lägga en stram budget för 2023, bland annat på grund av den högsta inflationen på decennier, på grund av lågkonjunkturen och de höga elpriserna. Sverige är ett av de länder i världen som ligger längst fram i klimat- och miljöpolitiken, och det ska vi fortsätta göra. Regeringen har självklart för avsikt att återkomma med reformer inom miljöområdet när ekonomin tillåter det.”
Till P4 Kristianstad skrev Klimat- och näringslivsdepartementet att den nollade budgeten beror på att ”extrasatsningen bara gällde för åren 2021 och 2022. Därmed ligger regeringens anslag för åtgärder för värdefull natur på samma nivå i budgeten för 2023 som den gjorde 2020”.
Vi ringer Henrik Lange, handläggare för IAS, Invasiva Främmande Arter, vid Naturvårdsverket, som ansvarar för arbetet mot invasiva djurarter på land.
– Vi har medel som gör att vi klarar verksamheten i år. Vi har ramavtal för att bekämpa den invasiva arten mårdhund och andra landlevande invasiva djur, avtalet löper fram till och med 2023. Vi håller verksamheten i gång, så det är trots allt positivt, säger han.
Finns det risk för att finansieringen för bekämpandet av invasiva djurarter kan dras in kommande år?
– Jag skulle inte tro det. Det vore oerhört mycket mer kostsamt för samhället att dra ned på satsningar mot de invasiva djurarterna ett år för att sedan bekämpa dem nästkommande när de redan etablerat sig. Vi arbetar med upphandling av ett nytt ramavtal för djuren från 2024 och framåt.
Naturvårdsverket finansierar genom ramavtal arbetet inom Svenska jägareförbundet Invasiva arter, som tidigare kallades Mårdhundsprojektet. Tillsammans med arvoderade jägare runt om i Sverige kan projektpersonalen inom ett dygn ta sig över hela landet för att bekämpa en invasiv art.
Just mårdhund är ett exempel på framgångsrik bekämpning.
– Den har vi i Sverige jobbat mot i flera år. Det gäller att få tag i dem innan de hinner etablera sig. Väl här tar de groddjur och fåglar i sådana mängder att dessa arter blir hotade. Ursprungligen kommer mårdhundarna från Ryssland, de är redan en invasiv art i Finland, säger Owe Sandström.
Riskerna för de befintliga djurarterna kan vara enorma när konkurrensdjur lyckas etablera och breda ut sig.
– Ta Nilgåsen, en fågel från Egypten vars naturliga miljö är savannerna. Den finns nu i Tyskland och den kommer hit och konkurrerar med de inhemska fåglarna. Den är aggressiv och vi har fått bort den från Sverige en gång. Men fåglar vet inga nationella gränser, så kontinuitet i arbetet är av yttersta vikt.
Foto Prue Simmons, CC BY 2.0, Wikimedia
Text Katarina Hörlin
De nya invasiva djurarterna i EU
Den 2 augusti 2022 infördes nya arter på EU-förteckningen över invasiva arter. Naturvårdsverket anser att följande landlevande djurarter måste vi se upp mest med i Sverige:
Ryggradsdjuren:
Afrikansk klogroda (Xenopus laevis)
Snoken (Lampropeltis getula)
Båda hålls som husdjur i Sverige och orsakar stora problem i södra Europa genom att de sprider sjukdomar, äter groddjur och småfåglar. Den som har något av dessa djur innan EU-förbuden träder i kraft 2024 får behålla djuret tills det dör.
Myrarterna:
Tropisk eldmyra (Solenopsis geminata)
Röd eldmyra (Solenopsis invicta)
Svart eldmyra (Solenopsis richteri)
Mindre eldmyra (Wasmannia auropunctata)
Dessa är, enligt Naturvårdsverket, de mest spridda invasiva arterna på jorden. ”De orsakar skada på biologisk mångfald genom att konkurrera ut andra myrarter och kan även ha negativ påverkan på ekonomi och människors hälsa till följd av att de kan sticka både människor och tamdjur. I Sverige kan vi förhindra att de kommer hit och orsakar skada genom att övervaka import av varor och andra handelsvägar” skriver Naturvårdsverket.
