Minkuppfödning är en av de djurskyddsfrågor som lyfts fram inför riksdagsvalet den 11 september. Fyra partier har tagit ställning mot att på politisk väg besluta om en avveckling. Tre vill fatta ett avvecklingsbeslut och ett parti anser att det är upp till marknaden att reglera.
I somras förbjöd Malta pälsdjursuppfödning, trots att det inte pågår någon på ön.
”Även om det inte förekommer på Malta i dag så är det viktigt med ett förbud för att garantera att djur skyddas från att utsättas för detta” förklarade det maltesiska jordbruksdepartementet.
I och med Maltas beslut har femton länder i Europa förbjudit pälsdjursuppfödning. En handfull andra länder, som Danmark, där all minkuppfödning lades ner för att hindra smittspridning under coronapandemin och samtliga minkar avlivades, diskuterar att införa ett permanent förbud.
– Snart är Sverige sist och sämst på djurskydd i hela Europa, slog professor emeritus Bo Algers fast i en tweet på sitt twitterkonto där han uttrycker sina åsikter som privatperson, dagen efter att Malta meddelat sitt beslut.
Ännu tillåts minkuppfödning i Sverige. De flesta av de omkring trettio minkgårdarna finns i Blekinge och Västergötland. I tidningen Djurskyddets valspecial svarar tre riksdagspartier – Liberalerna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet – att de vill se en avveckling av svensk pälsdjursuppfödning av djurskydds- och välfärdsskäl. ”Uppfödningen är förenad med stora brister för djurvälfärden och kan i många avseende anses avvika från djurskyddslagen” som Vänsterpartiet förklarar.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet svarar nej på frågan om Sverige bör avveckla sin pälsdjursuppfödning. ”Att avveckla god svensk minkproduktion kommer att ge ett ökat djurlidande globalt” motiverar Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna svarar att marknaden själv bör reglera detta, och betonar att ”det är viktigt att pälsfarmerna lever upp till djurskyddslagen”. Något forskare, veterinärer och djurskyddsexperter upprepade gånger påpekat inte går att leva upp till, då minkarna som sitter i sina burar inte kan utöva ett naturligt beteende.
– Det behövs inga fler utredningar: Att hålla solitära rovdjur som i vilt tillstånd dagligen rör sig över kilometerstora områden och söker sin föda simmande i vatten inspärrade i små burar där de sitter tätt tätt tillsammans är helt otidsenligt. Här behövs inga fler studier. Här behövs bara stopp och förbud! som zoologen Owe Sandström, ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse, sa efter att Jordbruksverket 2019 lämnade rapporten ”Utvärdering av välfärden hos mink inom pälsproduktionen” till regeringen. Slutsats: Mer forskning krävs för att säga om minkar i bur kan utöva naturligt beteende.
Frågan om svensk minkuppfödnings avveckling lyftes även av Djurens Rätt under deras seminarium ”Inför valet: var står riksdagspartierna i djurrätts- och djurskyddsfrågor?” som hölls i Almedalen den 5 juli.
På plats i panelen var Elin Segerlind (V), Malin Larsson (S), Jakob Olofsgård (L), Rebecka Le Moine (MP) och Ann-Sofie Alm (M).
När samtalsledarna Sebastian Wiklund och Matilda Kylefors frågade om deras partier var beredda att verka för en avveckling av svensk pälsdjursfarmning svarade Liberalerna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ja. Socialdemokraterna höll upp både ja och nej-skylten och Moderaterna svarade nej.
Ann-Sofie Alm (M) Elin Segerlind (V) Malin Larsson (S) Jakob Olofsgård (L) & Rebecka Le Moine (MP)
Malin Larsson (S):
– Jag höll upp båda, för självklart vill vi inte ha djur i bur, men vi går en annan väg. I stället för förbud och att förbjuda näringar och enskilda djurslag i bur, så har vi ju tagit den här nya moderniserade djurskyddslagen som också slår fast att djur ska kunna bete sig naturligt. Tidigare djurskyddslagar har ju också gjort så att andra verksamheter faktiskt har fasats ut, som burhållning av rävar och chinchillor – det är ju inte möjligt längre på grund av att vi har hårda lagar, sa Malin Larsson (S), som förklarade att hon trodde att det var bättre att gå den vägen, ”med hårdare regler och krav på alla djurslag”, än att förbjuda näringar.
– Men jag hoppas också att det fasas ut.
Har ni förslag på hårdare krav?
– Den nya djurskyddslagen är ju hårdare och den slår ju fast att de ska få bete sig naturligt, svarade Malin Larsson.
Elin Segerlind (V):
– Jag tycker också att det är bra att det slås fast i djurskyddslagen att djur ska kunna bete sig naturligt, men vi har ju redan den här lagen . . . och sen då? Det är ju ingen skillnad. Minknäringen får ju agera fritt och fortsätta precis som innan djurskyddslagen kom. Den gav ju inte den effekten att minkuppfödningen fasades ut. Vill vi bli av med den här verksamheten är det bättre att inte svälta ut den här näringen utan ge den en schysst utfasningsperiod med ett datum, till dess sätter vi stopp. Och därefter är det klart, då beter vi oss bättre. Jag tycker att det är ganska klart.
Liberalernas Jakob Olofsgård:
– Jag tror generellt att ingen tycker det är särskilt trevligt med djur i bur. Speciellt inte minkburar, av den storleken. Sedan är frågan hur mycket politiken ska gå in och styra i de här frågorna, men här har vi väldigt tydligt tagit ställning i vårt parti. Särskilt under pandemin fanns ett gyllene tillfälle att sätta stopp för minkuppfödningen i Sverige. Att den sittande regeringen inte gjorde det, inte lobbade för det?, sa Olofsgård (L).
Ann-Sofie Alm (M):
– Jag håller med socialdemokraterna om att näringsfriheten är viktig. Det finns ju kontroller, då får man väl sätta in hårdare veterinärkontroller om det är någon som missköter sig. Det som är intressant med minkar är att om en mink mår dåligt, så syns det väldigt väl och ganska direkt på pälsen. Det är deras sätt att visa om man mår bra eller dåligt, och då kan de här kontrollerna vara väldigt behjälpliga.
Sista ordet gick till Rebecka Le Moine, Miljöpartiet:
– Jag tror det är ganska tydligt var miljöpartiet står, men i det här samtalet skulle jag vilja begära replik. Om det varit så att djurskyddslagen fått den effekten att minkfarmarna stängts – ja, då hade vi inte behövt stå och debatterat dem. Nu är det den politiska viljan som lyser med sin frånvaro. Nu skulle vi behöva modiga beslut, som står upp för djurens välbefinnande. Och det här med pälsen, fortsatte hon och vände sig mot Ann-Sofie Alm (M):
– Det finns en ganska cynisk syn här, där man faktiskt räknar med ”spill”, det vill säga minkar som ligger och dör. Det här lidandet är inget som minknäringen ens förlorar på, för man har räknat in det i sin ekonomiska kalkyl. Det är ju vi som beslutsfattare som måste fråga oss själva: var är den moraliska kompassen, tycker vi att det här är okej? Alltså ”att förbjuda näringar” som att det vore det hemskaste som finns. Det finns ju massvis med näringar som vi inte skulle ställa upp på, därför att det är moraliskt förkastligt. Jag tycker att vi ska steppa upp lite här och inte bara säga att vi förlitar oss på att en avveckling sker av sig självt. För så är det ju inte, sa Rebecka Le Moine.
Fotnot: Tidningen Djurskyddet har sökt Malin Larsson för en ytterligare kommentar. I nr 4 av papperstidningen kommer en fördjupad artikel om utredningarna som gjorts av svensk minkhållning. Samtidigt med beslutet att förbjuda pälsdjursuppfödning på Malta bestämdes att tvångsmatning av ankor och gäss för att deras levrar ska bli förstorade inte får förekomma på ön. Artikeln har uppdaterats.
Text Katarina Hörlin
Foto Riksdagen & Elsa Frizell
Missa inte minkdiskussionen i ABF:s valstudio
Torsdagen den 8 september kommer Djurskyddet Sverige att lyfta minkfrågan i Valstudion, som sänds direkt från ABF-huset i Stockholm. Sändningen kommer att kunna följas på såväl Djurskyddet Sveriges sociala medier, som ABF:s. Klockan 13.30 ska minkhållningen och därefter beteslagstiftningen diskuteras.
Hur enskilda valbara riksdagsledamöter ställer sig i minkfrågan har PR-byrån Westanders frågat. Se svarssammanställningen här: Inför riksdagsvalet 2022
Ta del av Tidningen Djurskyddets valspecial här: Se hur riksdagspartierna vill arbeta med djurskyddet
Medborgarinitiativ verkar för ett pälsfritt Europa
I Europa pågår just nu namninsamlingen Fur Free Europe. I skrivande stund, den 31 augusti, har fler än 290 000 EU-medborgare skrivit under på att förbjuda pälsdjursuppfödning och förbjuda pälsprodukter på den europeiska marknaden. Kommer namninsamlingen upp i en miljon underskrifter måste EU-kommissionen ta upp frågan.
”Djuren i pälsdjursuppfödningen lever instängda i små karga burar som står på rad. De lider av självstympning, infekterade sår, en del saknar lemmar och utsätts för kannibalism. Pälsdjursuppfödning strider mot det mest grundläggande i begreppet djurskydd”, skriver Fur Free Europe på sin hemsida.
