”Vi är spelmonopolets alibi”

halmstad publik kurv fotograf: referens: place:

Dela artikeln:


Vi legitimerar nyttjandet genom att garantera att hästarna mår bra men vi saknar tid, stöd och resurser. Vi är statens och travets alibi för spelet på hästar, säger banveterinär Lars Audell.

Banveterinärerna är anställda av Jordbruksverket för att kontrollera att hästarna mår bra på travbanorna. Men två av de banveterinärer Tidningen Djurskyddet pratat med vittnar om hur svårt det är att hinna genomföra kontroller och hur mycket skinn på näsan som krävs för att våga sätta stopp för starter.

Banveterinärerna undersöker ekipagen när de värmer upp. De undersöker också hästarna före och under den så kallade defileringen då ekipagen kör framför bland annat banveterinären.
-Problemet är att denna form av besiktning bara gör det möjligt att kontrollera hältor och lätt synliga skador. Men många travhästar har osynliga skador och sjukdomar, till exempel munskador, och för att kunna bedöma dessa krävs att vi har banveterinärer med röntgenblick! Fokus ligger på hältor, säger Anders Darenius, banveterinär på Mantorps travbana.

För att tävlingsarrangören ska kunna korta tiden mellan loppen visas hästarna visas upp med utrustning på. Detta gör det svårt att se om hästen haltar. Särskilt den så kallade checkremmen som hindrar hästen att böja huvudet nedåt gör försvårar.
När checkremmen är åtdragen är hästen så uppstramad att den inte längre kan röra sig efter den egna kroppens förutsättningar. Det blir då svårt att upptäcka om hästen är halt och ännu svårare att avgöra om den är kry, säger Anders Darenius.

Den korta tid för undersökningen som banveterinärerna har blir också ett problem, säger Lars Audell banveterinär på Solvallas travbana.
 – Kvalitén blir inte den bästa och även efter lopp är kontrollen otillräcklig. Jag har skrivit till både departementet och Jordbruksverket och påtalat bristerna men inte fått något gehör, säger han.

En häst får inte tränas eller tävla på ett sådant sätt att de utsätt för lidande.  Hästen ska vara fri från skada och sjukdom och du får inte använda utrustning eller hjälpmedel som medför skada eller annat lidande. Så säger djurskyddslagen. Vi vet inte om lagen följs i praktiken, säger Anders Darenius.
-Ingen kontrollerar till exempel djurskyddet på träningarna. Jordbruksverket har inte trängt igenom konsekvensen av lagstiftningen, man låter travsporten avgöra vad som är tillåtet. Det finns ett antal utrustningsdetaljer och metoder som travet har godkänt och myndigheten accepterat men som jag inte tycker är i enlighet med lagen. Problemet är att vi inte har tid och möjlighet att göra en rättssäker bedömning. Då friar vi hellre än fäller.

Det finns ingen samlad skadestatistik att hänvisa till och den som finns är i näringens ägo säger Anders Darenius.
-Det finns ingen som håller sin hand över banveterinärerna. Ingen ger dem stöd eller tar dem i örat, säger han.

Jordbruksverket fakturerar travbanorna kostnaden för banveterinärerna.
-Som banveterinär ska man i realiteten granska den som betalar ens lön, säger Lars Audell.  

Han tycker att sporten har alldeles för stort inflytande och att det inte finns plats för kritik. Han satt förut i den samarbetsgrupp i djurskyddsfrågor som finns mellan banveterinärerna och travet.
–Vi blev mer och mer som gisslan. De djurskyddsfrågor jag försökte lyfta bland annat spödrivningen fick inget gehör. Travsporten tog över agendan allt mer. Till slut lämnade jag gruppen.  

När Lars Audell inte längre satt i samarbetsgruppen kunde han gå ut med kritiken.
-Jag fick in artiklar om spödrivningen i både DN debatt och på SVD Brännpunkt. Efter det krävde Svensk Travsport i en skrivelse till Jordbruksverket att jag skulle entledigas. Att det tog Jordbruksverket två månader att komma fram till att vi har yttrandefrihet i det här landet är beklämmande. Det borde ha klarlagts med vändande post, säger han.

 Travsporten har beslutat att tillsätta en hästombudsman som ska bevaka djurskyddet. Lars Audell är skeptisk.
-Den personen kommer ju att vara anställd av travsporten själva, säger han.

 Det behövs en oberoende granskning av sporten menar han. Staten fick förra året in 1,3 miljarder kronor i skattepengar på spelet.
-Att inte ens kunna avsätta en liten del av den miljarden till förmån för välfärden och djurskyddet för de hästar som är grundförutsättningen för både sporten, spelet och statens inkomster är verkligen anmärkningsvärt, säger Lars Audell.

Foto: Kanal 75

 

 

Elsa Frizell

Redaktör för Tidningen Djurskyddet.

Det här inlägget publicerades i Lantbrukets djur/häst/. Bokmärk permalänken.