Piskan lönar sig

pato mŒlfoto : lj : svenskt travkriterium

Dela artikeln:


Du kan vinna ett lopp genom att piska hästen men ändå behålla ära och prispengar. Och hästarna i loppen blir allt yngre. Metoderna inom travsporten kritiseras av banveterinärer och Djurskyddet Sverige. 

– Det är dyrt att träna och hålla hästar idag. Det blir en kamp att få dem till start så tidigt som möjligt. Istället för att träna skonsamt, sätter man igång med hård träning tidigt, ofta redan som ettåringar, säger Lars Audell som jobbat som banveterinär i över trettio år bland annat på Solvalla.

För att få igång tävlandet tidigare har Svensk Travsport satsat på så kallade tvååringslopp. Både med mer prispengar och fler tävlingslopp. Något som har mött hård kritik.
– Tvååriga hästar har inte vuxit färdigt och de är inte klartränade förrän de är tre till fyra år. När man inte har tid till grundträning, då måste man ta till tvång. Tvååringsloppen måste bort, säger Sven Stenson ordförande i Djurskyddet Sverige.

 Enligt Lars Audell är dessa lopp den faktor som skadar flest travhästar idag.
-Den ökade satsningen på tvåårstävlingar är orsaken till att ett stort antal unghästar skadas och slås ut redan innan de vuxit klart. Tidigare starter med höga prissummor ger tidigare utslagning, säger han.

Och de flesta travhästars karriär är över efter 5-7 år. En häst lever normalt upp till 20 år. Och vad som händer efter karriären är det ingen som har helt koll på. Hästar som inte används till avel har inget ekonomiskt värde. Vissa hästar skolas om till ridhästar, många går till slakt.
– Men det är också många hästar som bara försvinner. Vi har uppgifter på att de säljs till Sydeuropa för slakt vilket innebär långa plågsamma transporter, säger Sven Stenson.

 Inom travsporten finns mycket utrustning som på olika vis kontrollerar hästen. Hästen måste kunna gå att styra och stoppa, den får inte galoppera eller lyfta svansen i ansiktet på kusken.

Enligt banveterinär Anders Darenius behövs mycket av utrustningen på grund av att bettet ger hästens smärta i munnen.  
-Bettet utövar sin verkan genom trycka mot känsliga delar i munnen. Det kan orsaka smärta som hästarna försöker att undvika med hjälp av tungan eller ändrad huvudställning. Hästen blir svårstyrd. Tränarna löser detta problem med utrustning som förhindrar hästens skyddsreaktioner. En ond spiral inleds som kan sluta med att hästen inte får luft utan störtar, säger han.

Den mest omdiskuterade utrustningen är spöet och Djurskyddet Sverige vill se ett totalförbud.
– Vi måste få stopp på spödrivningen. Man ska inte kunna piska sig till pengar!, säger Sven Stenson.

Enligt Sven Stenson piskas hästarna på träning och hotas på tävling och att man gör detta med systematik.
-Det är svårt att bevisa men det är vad hästfolk kommer till mig och berättar. Dels under mina många år inom hästsporten och nu som ordförande i Djurskyddet Sverige, säger Sven Stenson.

I ett av Sveriges största lopp, Svensk travderby som avgjordes i september fälldes det näst bästa ekipaget för felaktigt användning av körspöet. Ekipaget sprang in 800 000 kronor, kusken fick böta 16 000 kronor och blev avstängd i tre dagar. Lars Audell har länge varit kritisk.
-Straffet idag står inte i proportion till brottet. Den vinnande kusken får ju mellan 40 000 och 80 000 kronor i körprovision. Jag tycker man borde diskas eller flyttas ned i placeringslistan. Spödrivning hör inte hemma i modern djurhantering!, säger han.

 Det finns ingen klar bild hur travhästar mår psykisk och fysiskt för det går inte att få fram siffror på hur många hästar som skadas och av vad. Det finns ingen samlad skaderegistrering.

 Att säga att hästar som inte mår bra inte skulle prestera är ett argument som inte håller tycker Anders Darenius.
– Goda prestationer är inget bra mått på välbefinnande. Se till exempel på de romerska galärerna, de var väldigt högpresterande, säger han.

Foto: Kanal 75

 

 

 

 

Elsa Frizell

Redaktör för Tidningen Djurskyddet.
Det här inlägget publicerades i Lantbrukets djur/häst/, Okategoriserade. Bokmärk permalänken.