Onödigt att skära i smågrisar

griskastrering

Dela artikeln:


Idag skär man bort smågrisarnas testiklar helt utan bedövning. Något som är mycket smärtsamt och helt onödigt eftersom alternativ finns.

När grisarna blir könsmogna får de ett hormon som kan ge köttet en lukt och smak som många tycker är obehaglig. Den kallas ornelukt och för att slippa den har alla grisar i Sverige kastrerats, helt utan bedövning. Detta har de senaste åren väckt opinion eftersom ingreppet innebär mycket lidande för smågrisarna, dels under själva ingreppet, dels efteråt. Idag utbildas på frivillig basis många grisbönder för att kunna ge bedövning när de kastrerar och det blir allt vanligare att grisar bedövas. Problemet är att bedövningen bara hjälper efter ingreppet inte när man skär och är alltså inte optimalt. Idag finns ett vaccin som förhindrar att grisen blir könsmogen. Ett annat sätt är att hålla grisarna på stora ytor, vilket minskar men inte tar bort ornelukt och också slakta dem innan de blir könsmogna.

Djurskyddet Sveriges seminarium i Almedalen tog upp frågan varför man måste skära i smågrisar när det finns alternativ. På plats fanns Ingemar Olsson, Sverige Grisföretagarna, Gunnela Ståle, Vi konsumenter, Charlotta Eriksson från Landsbruksdepartementet, Carina Anderson från KRAV, Carl Brunius, forskare från SLU samt Johan Beck-Friis från Djurskyddet Sverige. Alla var rörande överrens att kastrering av obedövade grisar måste få ett stopp. Diskussionen handlade om vilket alternativ som var det bästa.
-Vi vill helst slippa kastrera smågrisarna och tycker vaccin är ett bra alternativ men vi måste få betalt för det vi ska utföra och vi måste ha konsumenterna med oss så att de köper köttet. Dessutom måste grisskötaren ha garanti för att den inte råkar illa ut om de skulle råka sticka sig med sprutan, säger Ingemar Olsson.

Gunnela Ståhle intygar dock att konsumenterna är för ett vaccin.
-Det finns många fördelar med att slippa skära i smågrisar och konsumenterna vill ha ett gott djurskydd, säger hon.

Enligt Carl Brunius som forskat på vaccinet mot könsmognad finns i princip ingen risk att sticka sig själv med sprutan.
-Man måste sticka med flit i så fall och man måste sticka sig två gånger med ett uppehåll på fyra veckor. Jag ser risken som obefintlig. Dessutom är vaccinet reversibelt, efter en tid är man fertil igen, säger han.

Charlotta Eriksson ser möjligheter till en subventionering för att få igång vaccineringen.
-Idag bekostar vi utbildningen av de grisbönder som vill lära sig bedöva grisarna, säger hon.

Carl Brunius forskning har visat att de grisar som vaccinerats hade bättre tillväxt. Därför finns det ekonomiska argument till att sluta skära i smågrisar. Johan Beck-Friis ser vaccinering som det bästa alternativet ut djurskyddssynpunkt. Han tror inte på alternativet att inte kastrera eller vaccinera alls.
-Grisar som blir könsmogna slåss mer och det blir ett djurskyddsproblem. Risken finns också att man inte hinner slakta dem innan ornelukten hinner utvecklas, säger han.

Panelen verkar överrens om att vaccin är ett bra alternativ till kirurgisk kastrering, de verkar också överrens om att det största hindret för ett vaccin är slakterinäringen som idag tar ut en avgift på 300 kronor per vaccinerad gris för att säkerställa att den inte har utvecklat könshormon.
-Detta blir ju i själva verket en straffavgift. Med kastrerade grisar finns det också risk att det slinker igenom en gris med könshormon. Slakterinäringen hävdar också att de måste ha särskilda så kallade slaktlinjer för dessa vaccinerade grisar eftersom de har testiklarna kvar. Tyvärr kunde de inte medverka på dagens seminarie, säger Johan Beck-Friis.

Se en webbsändning av seminariet här

 

Elsa Frizell

Redaktör för Tidningen Djurskyddet.
Det här inlägget publicerades i Lantbrukets djur/häst/. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.