”Avla på modersegenskaper istället”

griskultingar webb foto åsaReportern hävdar att texten är korrekt och att han fått uppgifterna av Sveriges grisföretagare. Det stämmer inte menar näringen när Tidningen Djurskyddet kontaktar dem.

Dela artikeln:


Just nu pågår försök med att stänga in suggor efter att de fött smågrisar – trots att det bryter mot lagen. Bättre skydd för smågrisarna, enligt uppfödare. Det är aveln som det är fel på, inte suggornas rörelsefrihet, enligt Johan Beck-Friis från Djurskyddet Sverige. Han menar att ett försvagat djurskydd är helt fel väg att gå.

Suggfixering – att stänga in grismamman i ett litet utrymme, så att hon inte kan röra sig – är inte tillåtet i Sverige, förutom under begränsad tid och med personal på plats. Det är en av sakerna som Sveriges Grisföretagare vill ändra på i det så kallade djuromsorgsprogram som de utarbetat.

Trots att rutinmässig suggfixering bryter mot svensk djurskyddslag testas det just nu i en pilotstudie på ett antal gårdar, med dispans från Jordbruksverket. Mattias Espert är en av Sveriges största grisuppfödare och den som håller i arbetet med Sveriges Grisuppfödares omsorgsprogram.

– Det är en kontroversiell fråga. Lagstiftningen tar oftast bara hänsyn till en individ i boxen, medan dussintalet andra individer i boxen kvävs eller liggs ihjäl. Jag tycker inte att det är rimligt att titta på bara en individ och strunta i de andra, säger Mattias Espert till SVT, och nämner samtidigt att det hela har en ekonomisk aspekt för bonden.

Det föreslagna djuromsorgsprogrammet från Sveriges Grisföretagare vill försvaga djurskyddet på flera punkter – förutom regelbunden fixering av suggor fem dagar efter att smågrisarna föds vill man bland annat även minska avvänjningstiden från fyra veckor till tre veckor, och öka beläggningen i grisboxarna med upp till tio procent.

Johan Beck-Friis, veterinär och styrelseledamot med ansvar för lantbruksdjur i Djurskyddet Sverige, har varit starkt kritisk till omsorgsprogrammet ända sedan det föreslogs.

– Jag hoppas att man inser att en hel del av de här förslagen kommer att minska förtroendet för svensk grishållning. Jag hoppas att Jordbruksverket kommer att granska den här pilotstudien på ett objektivt sätt, med djurskyddskompetens i granskningsgruppen, säger han.

Sverige har relativt hög dödlighet hos smågrisar – uppemot 20 procent. Johan Beck-Friis menar att det snarare är aveln som det är fel på än suggans rörelsefrihet.

– Jag tycker att grundproblematiken ligger i avelsarbetet. Nu avlar man bara för att få fler och fler födda smågrisar, och det har hittills resulterat i fler och fler döda smågrisar. Det har inte resulterat i nån ekonomisk vinst på något sätt, säger han.

Johan Beck-Friis anser att man istället borde sikta på att minska antalet grisar i varje kull. Idag föds upp till 15-16 grisar per kull, istället för de 10-12 som suggan är lämpad för, menar han. Då kan det även bli ont om fungerande spenar till smågrisarna, något som kan leda till att de dör av svält. Om det är färre smågrisar runt suggan kan hon lättare hålla reda på dem, något som skulle minska antalet som krossas av suggan. Ett högt antal smågrisar kan dessutom utarma suggan, som kan få bogsår eftersom hon inte har tillräckligt med kroppsfett.

– Man bör istället avla på så bra modersegenskaper och så stabila kullar som möjligt. Det är hur många som når slaktålder som bonden får betalt för som är intressant, säger Johan Beck-Friis.

Bo Algers, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, är också starkt kritisk till försöket med suggfixering.

– Man kommer inte att kunna dra några som helst vetenskapliga slutsatser av det här. Det handlar om att stoppa djur i bur och jag trodde vi hade kommit förbi det stadiet, säger han till SVT.

Det är EU-konkurrensen som tvingar svenska grisbönder till liknande åtgärder, tror Bo Algers. Han menar att politikerna borde göra mer i frågan.

– Den svenska livsmedelshandeln måste sätta en ribba för vad man nedlåter sig göra med djur, och konsumenterna måste vara beredda att betala ett högre pris för svenskt kött.

Micke Hanås

Vikarierande redaktör för Tidningen Djurskyddet.
Det här inlägget publicerades i Lantbrukets djur/häst/. Bokmärk permalänken.