Mer empati behövs i skolan

Helena StriwingMan alltid ska ta ungas grymhet mot djur på största allvar, sa Helena Striwing, jurist och expert på djurskyddsmål.

Dela artikeln:


Kan mer empati i läroplanen stoppa framtida djurplågare och våldsbrottslingar? Ja, svarade expertpanelen på Djurskyddet Sveriges seminarium under torsdagen i Almedalen.

Kanin brändes levande. Katter upphängda med snara i träd. Skolbarn sparkade fotboll med igelkott. De tre meningarna har varit rubriker i dagsmedia och är exempel på vad som kan hända när empatin saknas. Helena Striwing, jurist och expert på djurskyddsmål gav fler exempel på djurplågeri som hänt på senare år och menade att man alltid ska ta ungas grymhet mot djur på största allvar eftersom det är ett tecken på att något är allvarligt fel.
-Det finns ett samband mellan grymt beteende mot djur i barndomen och ett aggressivt och våldsamt beteende mot människor, sa hon.

Just sambandet mellan djur, människa och natur är något som Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial REDE utgår från. REDE står för Respekt, Empati, Djur, Etik och det är dessa teman övningarna utgår från. Syftet är att barnen lägger grund för en djur-, natur- och människosyn som bottnar i välvilja, kunskap och respekt. Kerstin Malm, fil dr i etologi är författare till materialet.
-Barn behöver utveckla sin empati, medkänsla och omsorg om varandra, djur och natur. De behöver få förståelse för andras behov och olikheter mellan varelser, säger hon.

Hon vill att vi tar tillvara den stora medfödda förmåga till empati som barn har och där är REDE-materialet ett sätt. Och de olika övningarna som alla utgår från djur har verkligen en empatihöjande effekt. Det har två vetenskapliga studier visat.

Therese Lilliesköld som är antrozoolog, det vill säga utbildad i interaktioner mellan människa och djur, förklarade hur empati kan utvecklas med de olika övningarna.
-När vi känner någon person eller individ,  då stärks vår förmåga till empati. Djur omnämns ofta som arter och då sker en objektifiering av dem, säger hon.

Hon förklarar med REDE-övningen om familjen koltrast där barnen får tillverka egna koltrastar och via lek med fåglarna bland annat prata om hur det kan kännas att flytta på vintern och att lämna sina föräldrar.
-I denna övning blir då inte koltrasten en art utan mamma-koltrast och pappa-koltrast, säger Therese.

Att fokusera på likheter är något annat som ökar empatin förklarar Therese Lilliesköld och tar exempel med övningar i materialet där barnen får prata om djurens behov av att äta och sova.

Trots att REDE-materialet både är kostnadsfritt och höjer barns empati har det varit trögt att få ut det i skolan. Det säger Helena Risinger, projektledare och föreläsare för REDE.
– Idag har vi åtta tusen lärare som har registrerat sig för att arbeta med materialet men vi vill nå långt fler. Med mer empati på schemat skulle vi få ett bättre samhällsklimat, säger hon.

Lena Stenvall var åhörande under seminariet.  I sitt arbete med våldsutsatta kvinnor ser hon ofta en nära koppling mellan våld mot djur och våld mot kvinnor.
-Jag tycker REDE-materialet verkar spännande och det skulle förhoppningsvis kunna bidra till mer empati, säger hon.

Läs mer om värdegrundsmaterialet REDE här.

Elsa Frizell

Redaktör för Tidningen Djurskyddet.
Det här inlägget publicerades i Brott mot djur. Bokmärk permalänken.