Fixering av suggor leder ej till minskad smågrisdödlighet

Just att minska smågrisdödligheten har varit grisföretagarnas huvudargument för att genomföra studien. På så sätt skulle djurskyddet för smågrisarna bli bättre, enligt branschen.

Dela artikeln:


Grisföretagarnas kritiserade studie med att fixera suggorna i samband med grisningen har inte lett till någon minskning av smågrisdödligheten. Det framkom vid Svenska Grisföretagarnas pressträff i Jönköping idag.

Det nya kontrollprogram som Sveriges Grisföretagare vill genomföra inom grisuppfödningen bryter i flera delar mot djurskyddslagen, bland annat när det gäller att fixera suggan i burar i uppemot fem dagar i samband med grisningen. Men när grisföretagarnas studie, som har genomförts på 12 gårdar under ett år, presenterades idag visade det sig att fixeringen inte har lett till att färre smågrisar har dött.

– Det här visar ju att det inte finns något klart samband mellan smågrisdödlighet och att suggan hålls fixerad, något som kritiker till studien hela tiden har hävdat, säger Linda Maria Vonstad, ordförande i Djurskyddet Sverige.

Just att minska smågrisdödligheten har varit grisföretagarnas huvudargument för att genomföra studien. På så sätt skulle djurskyddet för smågrisarna bli bättre, enligt branschen.

– Vi har inte sett någon skillnad vad gäller smågrisdödligheten, utom möjligen marginellt. Men studierna har å andra sidan skett på gårdar där smågrisdödligheten redan är låg, säger Gunnar Johansson, vid Gård & djurhälsan, en av de veterinärer som har övervakat studierna.

Varför studien inte har skett på gårdar med hög smågrisdödlighet, om det nu är den man vill komma åt, är oklart.

Minskad användning av antibiotika
Andra delar av grisföretagarnas djurförsök är att låta slaktsvinen ha mindre yta att röra sig på  och att vänja av smågrisarna tidigare från suggan.  Studien med att fixera suggor som är i brunst fick avbrytas då de stod i sin avföring, blev för smutsiga och krävde mer antibiotika. Däremot minskade antibiotikaanvändningen vid smågrisarnas tidigare avvänjning, jämfört med året innan.

– Det är nog den viktigaste vinsten med studien, säger Gunnar Johansson.

– Det är bra att antibiotikaanvändningen har minskat men det är ju från en redan mycket låg nivå, säger Linda Maria Vonstad. Sedan tror jag att bara vetskapen om att man är med i ett kontrollprogram som övervakas av veterinär gör att man tänker efter lite extra innan man behandlar sina djur.

Sveriges Grisföretagare lämnade idag in sin ansökan till Jordbruksverket om att få starta det nya kontrollprogrammet. Studien ska nu utvärderas av en oberoende expertgrupp innan Jordbruksverket fattar sitt beslut.

Text: Helena Messing Berg

Läs mer:
18 mars 2015 Djurskyddet Sverige JO-anmäler Jordbruksverket
3 februari 2015 Djurskyddet Sverige kräver att grisförsöket stoppas
30 januari Grisproducenter fixerar suggor i burar

Sara Frick

Jobbar som informatör, webbredaktör och insamlingsansvarig på Djurskyddet Sverige.

Det här inlägget publicerades i Lantbrukets djur/häst/. Bokmärk permalänken.