Lantbrukstidning sprider missvisande uppgifter om smågrisdödlighet

griskultingar webb foto åsaReportern hävdar att texten är korrekt och att han fått uppgifterna av Sveriges grisföretagare. Det stämmer inte menar näringen när Tidningen Djurskyddet kontaktar dem.

Dela artikeln:


Sveriges grisföretagare drar själva slutsatsen att försöket med fixerade suggor inte ledde till att färre smågrisar dog. Men när lantbruksägda tidningen ATL skriver om samma studie heter det att smågrisdödligheten minskade kraftigt.

Den 30 mars presenterade Sveriges grisföretagare resultaten av sin årslånga studie på 12 hemliga gårdar. Huvudfrågan var att visa om fler smågrisar överlevde om suggan fixerades med grindar under fem dagar i samband med grisningen. Fixering strider mot gällande  djurskyddsregler.
– Vi hade hoppats på en femprocentig minskning av smågrisdödligheten med fixerad sugga. Men studien visade att minskningen bara var en halv procent, alltså inom felmarginalen. Därför är vi väldigt försiktiga med siffran och drar slutsatsen att smågrisdödligheten inte minskade, säger veterinär Gunnar Johansson, studiens expert.

Att fixering inte ledde till att färre smågrisar dog skrev tidningen Djurskyddet om på nätet samma dag och även Sveriges Radios Ekot rapporterade om detta. Men lantbrukstidningen ATL skriver däremot att dödligheten bland smågrisar minskade kraftigt. ”Fler smågrisar överlever när suggan fixeras”. ”Fixerade suggor samt att kultingarna diar en vecka kortare än idag betyder kraftigt minskad smågrisdödlighet”. Det är inte sant.
-Studien visade att suggorna fick en gris mer per år när kultingarna blev avvanda en vecka tidigare, men det har ingenting med smågrisdödligheten att göra, säger både veterinär Gunnar Johansson och Sveriges grisföretagares vice ordförande Mattias Espert.

När Tidningen Djurskyddet kontaktar ATLs reporter som skrivit artikeln och undrar varför han skriver både missvisande för läsarna och rent felaktigt, tillbakavisar han kritiken. Han hävdar att texten är korrekt och att han har fått uppgifterna av Sveriges grisföretagare.
– Vi gjorde inga studier på om tidigare avvänjning påverkade smågrisdödligheten. Hur en journalist gör sin tolkning kan jag inte ansvara för, säger Mattias Espert.

Till skillnad från radio och tv kan en tidning inte anmälas för att en artikel innehåller grova  sakfel. Tidningar kan enbart anmälas om artikeln allvarligt kränker en person.

Sveriges grisföretagare begär nu av Jordbruksverket att få använda studiens så kallade kontrollprogram permanent. Det skulle i så fall innebära att djurskyddslagen måste ändras.

TEXT: Helena Messing Berg

Elsa Frizell

Redaktör för Tidningen Djurskyddet.
Det här inlägget publicerades i Lantbrukets djur/häst/. Bokmärk permalänken.