Fler suggor dör om de fixeras


Dela artikeln:


Handlar fixering av grisar om djuromsorg eller vinstmaximering? Frågan debatterades under Djurskyddet Sveriges seminarium i Almedalen idag.

Grisbranschen vill kunna fixera suggor med en skyddsgrind för att få fler småkultingar att överleva. Fixeringen är en del av ett planerat kontrollprogram där man också vill avvänja smågrisarna tidigare och ha fler grisar på samma utrymme. Under förra året genomförde grisbranschen en studie för att utvärdera punkterna i kontrollprogrammet. Studien visade inte att färre kultingar dog, däremot att dödligheten bland suggorna var högre när de fixerades.

Lotta Berg är veterinär och professor på Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa. Enligt henne finns en mängd studier som alla visar på samma sak. Att fixera suggan får inte fler kultingar att överleva, tvärtom. När suggan kan röra sig i samband med förlossningen, och efter, dör färre därför att det blir en tydligare interaktion mellan sugga och kulting och hon får ett bättre modersbeteende.
-I en studie som gjorts på 600 gårdar kunde man se att fixering av suggor inte minskade dödligheten totalt, när man alltså tittade på dödlighet både hos kultingar och sugga.

Enligt Lotta Berg finns det en trend i EU där man går ifrån fixering mer och mer och hon menar att fixering av suggor är en viktig symbolfråga.

Ingemar Olsson är Ordförande i Sveriges Grisföretagare och enligt honom så går de studier som finns idag inte att använda för svenska förhållanden.
-I Sverige använder vi skyddsgrinden först när suggan börjar grisa, inte en vecka före, hon har därför möjlighet att få utföra sitt viktiga bobyggnadsbeteende, säger han.

Ingemar Olsson vill se att kontrollprogrammet går igenom så att man får möjlighet att efterhand utvärdera om fixeringen leder till att färre kultingar dör. Orsaken till smågrisdödligheten är framförallt att kultingarna fryser eller svälter ihjäl.
– Genom att använda skyddsgrind lär sig kultingarna var i boxen suggan finns. Man vet var kultingarna kommer ut och kan sätta en värmelampa just där, säger han.

Jenny Lundström, veterinär från Svensk Djurhälsovård uppmanar Sveriges Grisföretagare att dra tillbaka sin ansökan till Jordbruksverket.
– Svensk griskött har ett bra förtroende som ni nu riskerar att förlora. Bjud in alla parter till dialog istället så hittar vi lösningar tillsammans!, sa hon.

Jordbruksverket har nu en expertgrupp som utvärderar vilka slutsatser som går att dra utifrån grisbranschens studie. Näringsdepartementet utreder också ändringar i djurskyddsförordningen för kontrollprogram generellt. Först när det arbetet är klart kommer Jordbruksverket att fatta beslut om kontrollprogrammet kan bli godkänt.

Djurskyddet Sverige har startat ett mejlupprop för att stoppa kontrollprogrammet. Över 11 000 personer har mejlat Jordbruksverket och bett dem stoppa det.

Se film från seminariet.

Det här inlägget publicerades i Lantbrukets djur/häst/. Bokmärk permalänken.