Det finns en grupp djur som plågas i hemmet, som nästan ingen ser. Sociolog Carin Holmberg skriver om ett våld mot djur som länge varit osynligt. Våldet som drabbar djuren till den som har en partner som slår.
För tolv år sedan fick jag ett stipendium av Djurskyddet Sverige. Jag hade nämligen intervjuat våldsutsatta kvinnor och de berättade om sina djur som utsatts för våld och hot, och det utan att jag ens frågat. Det fanns ett tydligt samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot djur.
Jag letade efter forskning på området och hittade Frank Ascione, en annan sociolog. Nu vände jag mig till Djurskyddet Sverige och ansökte om medel för att göra en liknande studie som Asciones. Det blev boken: Med husbondens röst – Om våld mot djur i misshandelsrelationer (2003).
Och egentligen är det ganska självklart. Om det finns våld i en parrelation drabbas alla i hushållet på ett eller annat sätt. Kvinnan, barnen och självklart djuren. Förövaren låter inte någon komma undan.
I min studie visade jag att många kvinnojourskvinnor känner till sambandet. De vet att kvinnor stannar kvar i våldet eftersom det inte finns ett säkert ställe där de kan placera djuren och de lämnar inte djuren kvar med mannen. Mannen utövar ofta också ett ekonomiskt våld varför hon inte har råd att själv betala djurpensionat. Kvinnojourer kan oftast inte ta emot djur på grund av allergirisken. Endast ett fåtal jourer har rum där djur kan vara.
Kristofer Leander på Socialhögskolan i Stockholm har gjort om min studie (2016) och visar att idag är det fler kvinnojourer som känner till sambandet. Jourerna hänvisar till VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsattas djur, som ger djuren skyddat boende medan kvinnan och barnen bor på kvinnojouren. Men VOOV finns bara på åtta ställen i Sverige och de är en ideell organisation utan verksamhetsbidrag. Möjligheten att hjälpa är begränsad.
Mariana Dufort har intervjuat 210 misshandlade kvinnor som varken polisanmält våldet eller sökt stöd från socialtjänst eller kvinnojour. Utan att hon frågat berättar sexton av kvinnorna spontant att katten, hunden, valpen och hästen utsatts för hot om våld, i något fall sparkar, misshandel, blivit strypt, dödad och i ett fall förlamats på grund av yttre våld.
Juristen Eva Diesen studerade 2006 års förundersökningar och domar om mäns våld mot kvinnor i Stockholms län. I 50 av dessa fall fanns även ett utsatt eller dödat djur. Inte i ett enda fall har mannen dömts för djurplågeri trots att det kan handla om grovt våld. Och blir inte mannen dömd får han inte djurförbud. Det betyder att han kan fortsätta att trakassera kvinnan genom att kräva ”vårdnad” om vad han påstår är deras gemensamma djur. Våldet fortsätter men relationen är slut. Och även om våldet når domstolen måste man visa att djuret lidit, annars föreligger inte djurplågeri.
Ett exempel. Mannen tar kvinnans valp och slänger den med full kraft mot kylskåpet. Valpen dör direkt. Eftersom valpen inte lidit utan dött omgående döms inte mannen för djurplågeri utan för skadegörelse. 93 straff för djurplågeri döms av tingsrätten 2015. Men som jag lyft här blir de flesta av de djur som utsätts i nära relationer enbart en del av det tysta mörkertalet för de faller utanför all statistik. På något sätt måste detta ändras – Nu!
Text: Carin Holmberg, fil dr i sociologi. Carin startade tillsammans med Nathalie Nordén ”Se sambandet”, ett nationellt kunskapscentrum som synliggör sambandet mellan våld mot djur och våld mot människor. På hemsidan finns Med husbondens röst att ladda ner gratis. Foto: Privat.
Är du utsatt för våld?
Hjälp finns att få. Några kvinnojourer i landet kan ta emot djur i boendet. Här finns alla kvinno- , tjej- och ungdomsjourer som är anslutna till Riksförbundet Unizon.
Här är alla kvinno- och tjejjourer som är anslutna till Riksorganisationen Roks.
Här kontaktar du VOOV
Här finns kontaktuppgifter till Kvinnofridslinjen
Foto: Hehaden, Flickr
