Trafikverket: Krockar på tågsidan märks inte alltid

Förra veckan polisanmälde Djurskyddet Nordostskåne Trafikverket för brott mot jaktförordningen.
”Det är inte säkert att alla olyckor upptäcks av lokföraren”, säger Trafikverkets presschef Bengt Olsson.

– Jag har ännu inte fått läsa själva polisanmälan, så jag kan inte kommentera den i sak, säger Bengt Olsson, presschef Trafikverket och tillägger att verket välkomnar att få in synpunkter på sitt arbete och vill alltid förbättra det som går.

– Samtidigt måste jag säga att vi idag har ett väl inarbetat rapporteringssystem. Krockar tåget med djuret framifrån märker lokföraren oftast det och larmar direkt en av Trafikverkets drifttekniker på någon av våra åtta trafikcentraler. Teknikern kontaktar i sin tur en av våra entreprenörer som åker ut och synar av området. Hittas ett skadat djur eller spår av ett skadat djur kontaktas polis som i sin tur anlitar en skyddsjägare. Den rutinen vågar jag säga att vi är hemma i. Alla vet vad de ska göra, säger Bengt Olsson och förklarar att problemet uppstår om djuret från sidan springer in i det framrusande tåget.

– Ett tåg väger flera hundra ton körs fram i hög hastighet. Varje vagn är 35 meter och ett tåg kan bestå av upp till åtta sådana vagnar. Det är inte alltid att lokföraren ens märker att ett djur sprungit in i tåget från sidan. Det finns heller inga möjligheter att idag ha ett övervakningssystem som fångar upp allt som händer på sidorna av samtliga tåg som trafikerar Sverige. Händer olyckan framför tåget finns det åtminstone en möjlighet för lokföraren att se incidenten och anmäla den, men inte ens då är det säkert att föraren uppfattar att tåget träffat ett djur. Är det ett litet djur märks inte alltid krocken, tåget är så tungt och kör så pass fort att det inte ens är säkert att det ens blir en duns, säger Bengt Olsson.

Alla händelser med olyckor där vilda djur körts på av tåg rapporterar Trafikverket till datorsystemet Ofelia. I skrivande stund väntar Tidningen Djurskyddet ännu på att få ta del av aktuella uppgifter hur många inrapporterade tågolyckor som finns i systemet. Men av statistik från  Nationella Viltolycksrådet framgår att under januari månad har 2340 råddjur, 334 vildsvin, 324 älgar, 169 dovhjortar, 22 kronhjortar och fyra uttrar dödats i trafikolyckor. Hur många av dessa som utsattes för tågolyckor framgår inte.

Vad blir nästa steg som Trafikverket tar med anledningen av polisanmälan för brott mot jaktförordningen?
– Vi behöver få till oss skrivningen i polisanmälan för att se vad exakt vad det är för sakfråga som vi brutit mot, när det skedde och var. Annars blir det svårt att göra uppföljningar så vi gör rätt förbättringar.

När Sveriges Radio P4 Kristianstad i januari 2017 gjorde en undersökning visade det sig att Trafikverket beräknar att ”varannan viltolycka med tåg aldrig når fram till polis och eftersöksjägare, vilket kan leda till att påkörda djur ligger skadade i skogen i flera dagar”, enligt radioinslaget. Handlar detta om att djuren körts på via tågets sida och att lokföraren inte känner till att djuret träffats eller finns andra förklaringar?
– Man ska nog se kommentaren mer som en förklaring till hur svårt det är att hinna uppfatta om ett enskilt djur körts på av ett flera hundra tons tåg. Fokus ligger trots allt på att följa de signaler som tåget kör efter. Stoppsträcka för de flesta tåg ligger mellan 500-1000 meter vilket gör att man som lokförare inte hinner göra något om man kör i ordinarie hastighet, säger Bengt Olsson.

Text: Katarina Hörlin
Foto: Kerstin Ericsson, Trafikverket