Beslutet att lägga ned förundersökningen om brott mot djurskyddslagen mot grisfarmaren, tillika Swedish Meats förre ordförande, Lars Hultström kritiseras av Ulrike Segerström, djurskyddsinspektör i Södermanlands län och styrelseledamot i Djurskyddet Sverige.
– Jag tycker åklagaren kunnat driva frågan vidare. Det man såg på Djurrättsalliansens bilder var inte okej, säger hon.
I november 2009 väckte Djurrättsalliansens smygtagna filmer och bilder från svenska grisfarmer stor uppmärksamhet. En av farmerna var Blackstaby Gris AB i Flen, vars ägare Lars Hultström då var ordförande för Swedish Meats. Bilderna visade sjuka, skadade och döda grisar i ohygieniska lokaler.
Hultström anmäldes för brott mot djurskyddslagen på flera punkter. I höstas lade kammaråklagare Michael Forsberg ned förundersökningen efter att ha konsulterat Södermanlands länsveterinär Per Jonsson, djurskyddsinspektör Ulrike Segerström samt statsveterinärerna Per Wallgren och Claes Fellström vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
”På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att den eller de som varit misstänkta har gjort sig skyldiga till brott”, skrev kammaråklagaren i sitt beslut.
Djurskyddsinspektör Ulrike Segerström har inte själv varit på Blackstaby men är väl insatt i ärendet. Hennes kollegor har gjort regelbundna kontroller på farmen men inte reagerat på något särskilt. Ulrike Segerström minns inte om kontrollerna varit förbokade eller oanmälda.
En ny utryckning gjordes samma dag som åklagaren vände sig till myndigheten.
– När de kom ut på gården var Svinhälsovården redan där. Det går inte att säga hur det sett ut innan de kom. Kollegorna kunde konstatera att det, som nästan alltid, var brist på strö, säger Ulrike Segerström.
Svinhälsovården/ Svenska Djurhälsovården är branschens egen, bland ägarna finns Scan.
Brist på strö, till exempel halm, är allvarligt då grisar är djur som utrustats med en stark motivation för att undersöka sin omgivning. Får inte grisen utlopp för detta uppstår lätt stress och beteendestörningar, bland annat svansbitning.
Däremot behöver slaktsvin enligt lagen inte strö för sin komfort. Djurrättsalliansens bilder är tagna nattetid och visar slaktsvin på kala golv.
– Så här får det tyvärr se ut hos slaktsvinen, säger Ulrike Segerström.
Suggor ska däremot ha strö för både komfort och som sysselsättning och material för att bygga bo.
– På Blackstaby var suggornas strömängd inte tillräcklig, dessutom användes spån som inte går att bygga bo med, säger Ulrike Segerström.
Några döda eller sjuka grisar kunde man inte se. Lars Hultström fick inget föreläggande däremot skrevs en kontrollrapport om ströbristerna. Vid en uppföljning i april 2010 ”såg det bättre ut”, enligt Segerström.
Två dagar efter åklagarens beslut att lägga ned utredningen besökte Djurrättsalliansen ännu en gång Blackstaby. Också nu fotograferades grisar som såg ut att vara sjuka, smutsiga eller döda.
”Materialet visar att grisarnas misär består – trots att både ägaren, hans veterinär, länsstyrelsen och ny även rättssystemet gett grönt ljus för djurhållningen”, skrev Djurrättsalliansen på sin hemsida.
Djurrättsalliansen gjorde dock ingen anmälan till länsstyrelsens djurskyddsinspektörer, något som Ulrike Segerström beklagar.
– Bilderna är förfärliga, det är inte acceptabelt att det ser ut som det gjorde på bilderna. Om de kontaktat oss hade vi kunnat åka ut samma dag och konstatera detta med egna ögon, säger hon.
Ulrike Segerström tycker att åklagaren ändå kunnat driva frågan vidare:
– Det man såg på bilderna, bland annat de sjuka grisarna, var inte okej!
I fortsättningen kommer länsstyrelsen i Södermanland göra oanmälda besök, helt enligt EU:s regler, på samtliga gårdar med gris, fjäderfä och mjölkkor.
– Det är omöjligt att konstatera vissa saker, som till exempel strömängd och sjuka djur, vid föranmälda besök, säger Ulrike Segerström.
En veterinär från Uppsala har anmält länsstyrelsen i Södermanland till justitieombudsmannen, JO, för brott mot djurskyddslagen hos grisar i Blackstaby. Hon ifrågasätter djurskyddstillsynen i Södermanland, om den fungerar som lagstiftarna tänkt sig.
90 andra gårdar blev också polisanmälda i samband med Djurrättsalliansens avslöjande. Endast ett av fallen, en gård i Värmland, ledde till åtal. Det var en grisbonde i Säffle som placerat suggor i fixeringsbås.
Fixering av suggor är sedan länge förbjudet i Sverige. Suggorna stängs in i burar där de inte kan vända sig. När fixeringen uppfanns kom argumentet att den hindrar suggorna från att lägga sig på sina kultingar och kväva dem. Det har inte kunnat bevisas i vetenskapliga studier. I en aktuell EU-rapport om djurvälfärd hos suggor och smågrisar konstateras att smågrisöverlevnaden är likvärdig oavsett om suggan fixeras eller inte.
Tingsrätten skrev i sin dom att fixeringsanordningar för grisar bara får användas tillfälligtvis. Bondens egna uppgifter om att grisarna som längst stått fixerade från 23-tiden till tidig morgon gick dock inte att motbevisa. Därför friades grisbonden för brott mot djurskyddslagen.
