Livet i Bregottfabriken speglar inte verkligheten. Det anser Djurskyddet Sverige och Sveriges konsumenter, som nu anmäler Arla till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring. Men Arla håller inte med. Reklamfilmen speglar en verklighet som finns ibland, menar Arlas presschef Claes Henriksson.
Kalvar som diar hos sina mammor och får gå och beta på gröna ängar. Den miljön vill Arla framföra i sin reklamfilm ”Kvalitetskontroll i Bregottfabriken”. Men enligt lagen får kalvar tas från sina mammor efter bara en dag, och kalvar som är yngre än sex månader omfattas inte av det så kallade beteskravet, och kan därför hållas inomhus. En liten del av mjölken som används i Bregottprodukterna är dessutom inte ens svensk utan kommer från Finland eller Danmark – och där finns det inget beteskrav. Dessa punkter tar Djurskyddet Sverige och Sveriges Konsumenter upp i sin anmälan till Konsumentverket.
Claes Henriksson, presschef på Arla, tycker inte att reklamfilmen är missvisande. Han hänvisar till att vissa bönder låter sina kalvar beta på det sätt som visas i filmen, trots att det inte är ett krav i lagen.
– Det här är påhittade händelser men de har ändå sin grund i situationer som finns i en riktig hage. Det händer ju ändå att kalvar som är yngre än sex månader faktiskt går på bete, även om det inte står så i lagstiftningen. Jag har inga siffror på det, men vi vet att det faktiskt sker.
Får majoriteten av kalvarna gå på bete och dia från sin mamma så som det visas i reklamfilmen?
– Jag skulle säga att det vanligaste är att de inte gör det, men jag kan inte spekulera i det. Vi gör inte heller sken av att det här ska vara situationer som speglar alla kor och kalvar hela tiden. Vi hävdar ju heller inte att alla kor är svartvita bara för att de är det i de här filmerna.
Du tycker inte att reklamfilmen är vilseledande för konsumenterna? Du säger ju att majoriteten av korna och kalvarna inte har det som i filmen?
– Jag tror att konsumenterna förstår att de här filmerna inte visar alla situationer för alla kor och kalvar, 365 dagar om året på alla gårdar i Sverige.
Har ni gått ut med den informationen till konsumenterna?
– Det kan inte jag svara på.
Claes Henriksson menar att det är nödvändigt att använda utländsk mjölk i produkterna, då det ibland kan vara råvarubrist i Sverige. Även om grannländerna inte har något beteskrav, hänvisar han till regler som uppmuntrar bete genom att ge ekonomisk kompensation. Den utländska mjölken redovisas på Bregottpaketen och på Arlas Bregott-produktsida på internet, men inte i reklamfilmen.
Åsa Hagelstedt, generalsekreterare på Djurskyddet Sverige, tycker att Arlas reklamfilm är vilseledande.
– Man får inte använda djurskyddsaspekter i marknadsföring när det inte är sant. Jag tycker att det är att lura konsumenterna, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare på Djurskyddet Sverige.
Foto: Arla Foods
