Två stycken. Så få är antalet uppfödare som sedan september 2012 sökt bidrag för vaccinering av smågrisar som alternativ till smärtsam kastrering utan bedövning.
— Uppenbarligen fungerar det inte bara med morötter för att få till en förändring, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet Sverige.
Från och med 1 januari 2016 kommer kastrering av smågrisar utan bedövning vara förbjudet i Sverige. Efter det kommer det finnas tre alternativ för svenska grisuppfödare: kastrering med bedövning och smärtlindring, vaccinering mot galtlukt samt uppfödning av okastrerade grisar.
Lagändringen har kommit till av djurskyddsskäl eftersom kastrering utan bedövning är oerhört plågsamt för grisarna. Men det betyder också ökade kostnader att gå över till mer humana metoder. Därför har det sedan september 2012 gått att söka bidrag, i folkmun kallad pungpeng, från Jordbruksverket för grisuppfödare som antingen bedövar och smärtlindrar i samband med kastrering eller vaccinerar mot så kallad galtlukt.
Men få har sökt bidraget. Det finns idag omkring 740 svenska besättningar med smågrisar. Ändå skriver Jordbruksverket i en rapport som kom i veckan att bara 20 uppfödare sökt ersättning för bedövning och smärtlindring. Och bara två för vaccinering av smågrisar.
— Det är alldeles för lite. Och det här visar väl att det verkligen behövs en lagändring eftersom det uppenbarligen inte fungerar med bara morötter – det behövs tydligen piskor också. Det är trist, för vi tycker ju att det är bra att regeringen tillsatt pengar för att få uppfödare att gå ifrån kastrering utan bedövning, säger Åsa Hagelstedt.
Man kastrerar smågrisar för att undvika bismak och så kallad galtlukt i köttet från slaktade djur. Vaccinering är ett alternativ där man inte behöver kastrera överhuvudtaget – i stället injiceras smågrisarna med ett preparat som gör att de inte blir könsmogna.
— Vi tycker att kastrering utan bedövning borde ha upphört för länge sen. Sen är det givetvis bättre att bedöva och smärtlindra än att inte göra någonting. Men att vaccinera är ännu bättre för djuren. Kastrering är ju en operation som måste läka. Vid vaccinering handlar det om att få en spruta, säger Åsa Hagelstedt och fortsätter:
— Men det verkar finnas någon sorts rädsla för vaccinet som inte är baserad på fakta. Det finns någon myt om att den som utför vaccineringen själv kan bli steril. Och så finns bilden att konsumenterna kommer tro att det finns olika kemiska medel i kött från grisar som vaccinerats. Men det stämmer inte.
I samband med att den så kallade pungpengen infördes skickade Jordbruksverket bland annat ut information om den till alla smågrisproducenter i landet. Idag, med facit i hand, anser verket att man måste utöka sina informationsinsatser – till exempel kommer en ny broschyr tas fram där det berättas om alternativ till kastrering utan bedövning, hur de fungerar och vad som krävs av grisuppfödare som vill ändra sina rutiner.
Text: Pontus Ljunghill
