Berättelsen om Modig rena rama thrillern

Det hade de flesta ingredienser som behövs i en gastkramande thriller: noggrant detektivarbete, kamp mellan liv och död och ett lyckligt slut.
Fallet Modig blev en snackis i sensommar-Värmland.

De fick veta det via Facebook, att en hemlös kattmamma med två ungar drev omkring på ett stort industriområde i Värmland. Det var ännu högsommar och Djurskyddet Karlstad åkte iväg för att fånga in katterna. På plats fick de reda på att länsstyrelsen redan var inkopplad.
– Men när vi ringde länsstyrelsen sa de att de inte kände igen ärendet, men att det inte fanns något hinder för att vi gick in, berättar Pernilla Schullström, arbetsledare på Djurskyddet Karlstads djurhem.
– Jag ringde polisen och fick veta att en jägare var inkopplad och att katterna troligen skulle skjutas efter att de fångats in. Men jägaren var på semester och ärendet låg på is.
Så började Djurskyddet Karlstad ett kvalificerat detektivarbete för att hitta katterna.
– Det var ett enormt industriområde och vi letade ledtrådar överallt. Mamman hade synts till i ett par år i området. Vi såg stora och små tassavtryck och avföring från katter, och kunde efter ett tag fastställa i vilka byggnader de brukade hålla till. Vi använde en hel dag med att lära känna området, prata med dem som arbetade där och finkamma alla byggnader där vi såg att katterna varit, berättar Ann Scott, ordförande för Djurskyddet Karlstad.

Tids nog fångades katterna in. Först ungarna, systrarna Modig och Pocahontas, morgonen därefter mamman Tiana. Den 1 augusti var hela familjen samlad på Djurskyddet Karlstads djurhem.
– De var väldigt smutsiga och toviga när de kom in till oss. De var tunna, men ändå inte fruktansvärt undernärda, berättar Pernilla Schullström.
Men för lilla Modig skulle hälsoläget snart bli värre – mycket värre. Det är än idag oklart vad hon råkade ut för, men det är troligt att det handlade om någon form av allvarlig infektion.
– Hon var i fruktansvärt dåligt skick – det var bara skinn och ben i stort sett. Hon var hängig och hade ingen aptit, men hon hade ändå kämpaglöden i ögonen, så vi ville ju verkligen försöka. Även om veterinärerna var väldigt skeptiska och mycket tveksamma till om det skulle kunna gå bra, säger Pernilla Schullström.

En stor del av augusti 2013 kan sammanfattas som något av en berg- och dalbanefärd mellan hopp och förtvivlan, där Modigs liv flera gånger hängde på en mycket skör tråd.  Den sista meningen i Facebook-inlägget från Djurskyddet Karlstad den 10 augusti är talande: ”nu håller vi tummarna för att älskade Modig klarar natten”. Då hade den lilla kattungen lagts in på Färjestad Djursjukhus – den slutliga veterinärräkningen skulle sluta på över 20 000 kronor. Den 14 augusti vägde Modig bara 605 gram, hennes jämngamla syster Pocahontas närmare ett kilo.
Modigs kamp skulle väcka stort engagemang hos många – på Djurskyddet Karlstads Facebook-sida fick ett enda inlägg om Modig i mitten av augusti omkring 2 000 ”gilla”. En speciell ”Modig-bössa” ställdes ut när Djurskyddet Karlstad hade öppet hus och loppmarknad, och fylldes med över 7 000 kronor.

Med tiden blev Modig bättre och i slutet av augusti hade hon vunnit sin kamp för att överleva.
Det var många som ville adoptera henne, men den 11 oktober hamnade Modig i Västerås. Där bor hon nu hos två medlemmar i Djurskyddet, tillsammans med två norska skogkatter.
– Modigs nya kattkompisar har tagit väl hand om henne. Idag är hon väldigt kelig och trygg, säger Pernilla Schullström.
Modigs syster Pocahontas har också fått nytt hem. Mamma Tiana bor fortfarande på Djurskyddet Karlstads djurhem. Först i december la man upp information om henne under rubriken ”katter som söker nya hem”.
– Vi ville vänta för vi har behövt jobba en del med henne för att få henne att lita på oss tvåbenta, berättar Ann Scott.

Text: Pontus Ljunghill